Det Skrivande

Veckans skrivövning: Ödehuset

Hej hej kompisar! Jag har just avslutat en text som hängt över mig ett par veckor (ni kommer snart kunna läsa den) och jag känner mig lätt som en fucking fjäder! Därför tänkte jag, i sann skrivanda bjuda på en Veckans skrivövning, men först vill jag säga ett par saker:

  1. Tusen tack för all respons på senaste inlägget. Ni vet inte hur mycket ångest som är involverat med att skriva åsiktsinlägg på det där sättet. Jag får ångest för att jag inte känner att jag har tillräckligt vassa argument, jag får ångest för att nån ska bli arg och jag får ångest för att jag uttalar mig. Men oftast vinner man på att fighta den ångesten och göra det ändå.

  2. Om ni är oroliga för att era kommentarer inte syns eller tar längre tid än vanligt att komma upp beror det på att jag modererar allt som kommer in och måste godkänna varje kommentar. Tidigare har jag kunnat göra det via min app på telefonen, men av nån anledning har det slutat funka och jag måste logga in och göra det på datorn. Vilket kan göra att det kan ta en stund före er kommentar syns. Men sluta inte kommentera, jag uppskattar varje ord, vare sig ni håller med mig eller inte.

Då så! On to Veckans skrivövning! Idag ska vi bege oss till Ödehuset!

KAGjsZzRSzWiSrStDzvZ9Q.jpg

Du bor mitt emot ett hus som stått öde i flera år. En kväll när du hänger med din(a) kompis(ar) ser ni ett ljus i huset som fladdrar runt. Kanske är det ingenting, men ni blir ändå nyfikna. Ni bestämmer er för att undersöka saken. Skriv en scen om vad som händer och gör det på 10 minuter.

Som vanligt får du gärna posta i kommentarerna, annars gör du det för dig själv. Nu ska jag äta risgrynsgröt och sen ska jag läsa en bok .- enbart för nöjes skull! Det är en stund sen.

Veckans skrivövning: Inköpslistan

Skriver ni inköpslistor? Jag gör det ibland, men jag följer dem sällan. Oftast räcker det med att jag skrivit upp grejerna en gång, jag minns genom att skriva eller rita. Rätt så ofta blir jag överväldigad av  utbudet och kan inte fokusera och kommer hem med 52 andra saker än dom tre jag gick för att handla. Jag lyckas liksom inte sortera intrycken i stora mataffärer. Min syster är tvärtom med listorna. Hon är manisk när det gäller sina inköpslistor och skriver dem i ordningsföljd i hur varorna kommer i affären och det är inte bara en gång när vi handlat tillsammans när hon mer eller mindre skällt ut mig för att jag inte har nån inköpslista eller att jag inte följer den.

Men med den lilla introduktionen går vi på veckans skrivövning. Den handlar nämligen om inköpslistor!

De här tre inköpslistorna hittades när det städades i en supermarket nära dig. Det är alltså tre olika människor som skrivit dessa . men vem är dom? Nu vill jag att du, utgående från de här inköpslistorna, skriver en scen där en av de här människorna betraktar en interaktion i supermarketen mellan de två andra. Gör det på 10 minuter och posta gärna resultatet i kommentarerna!

Nu ska jag försöka skriva själv lite också. Håhåhåjaja, det skrivande livet.

Veckans Skrivövning: Diskussionen

Hej på er från ett grått men väldigt mysigt Ekenäs! Jag ligger i vårt MOTELL-rum (aldrig bott på motell med M tidigare; tänk USA, tänk nyskilda män, tänk Twin Peaks, tänk 80-tal; både lite läskigt och lite trevligt) och skriver, har deltagit i ett samtal på bibblan tidigare idag och ikväll ska jag på supé *lyfter på hatten och rättar till monokeln*. Där emellan ligger jag alltså här och tänkte bjuda på en Veckans Skrivövning. 

Igår hade vi ett par timmar på oss i Helsingfors och Eleonora tog med oss till Mujis pop-up-shop i Kamppen med förevändningen: de har bra pennor. Den som känner mig vet att få  saker gör mig så upphetsad som bra pennor och papper, så vi gick glatt med.

FullSizeRender.jpg

Köpte ett par pennor och ett par anteckningsböcker (FÖR JAG HAR JU INTE EN BYRÅLÅDA FULLPROPPAD MED TOMMA ANTECKNINGSBÖCKER HEMMA) och nu testade jag dem just för första gången. 

IMAGE.JPG

Alltså herregud de här pennorna <33333 Varför köpte jag inte fler?! Om nån vill skicka en bukett 0.38 tjocka pennor till mig så ja tack! 

Eftersom det är så ljuvligt att skriva med bra pennor (och bra, linjerat papper) passade jag på att göra Veckans Skrivövning för hand. Så här blev det:

FullSizeRender.jpg

Ser ni ens vad det står?  

FullSizeRender.jpg

Ser ni nu då?

Det stör mig ENORMT den där lilla fläcken vid ”tacksamhet” och ”tvivel” , men utöver det blev det väl en ganska fin första sidan i boken? Älskar att skriva för hand, önskar man hade fler orsaker att göra det. Ni får förresten fråga om ni inte kan tyda min handstil, orkar inte skriva ut allt. Är också osäker på hur populära de här skrivövningarna är på bloggen - är det nån vits med att publicera dem så ofta som en gång i veckan?

Undrar vänligen, 

eder Bloggare

Saker jag ser fram emot just nu

Så här i mitten av november som vi är nu blir mitt behov av målbilder större och större. November känns som ett everlasting marathonlopp utan saftstationer och jag känner redan nu hur bröstvårtorna börjar blöda och skorna skava och magen mullra olycksbådande. Jag vet att alla inte bajsar på sig när de springer marathon, men det är bara en av många orsaker varför jag inte ger mig i den verkliga marathon-businessen - risken att det skulle hända.

 Skulle ta en action-bild härom dagen på AE, men så här blev resultatet. LOL. Det blev ändå en ganska talande bild.

Skulle ta en action-bild härom dagen på AE, men så här blev resultatet. LOL. Det blev ändå en ganska talande bild.

Nu har ju jag aldrig sprungit ett marathon, men jag gissar att det det börjar kännas lättare när man börjar skymta mållinjen och allt som hägrar efter den. Så här är nu de målbilder jag springer emot;

44064446_10156305828768300_4890147117802192896_o.jpg

Try Poetry 2018
Okej, you got me - det här är lite lagom smygande reklam för ett event jag är ledare för. Men tro mig, jag skulle inte försöka prångla på er nåt jag inte trodde skulle bli skitbra.

Try Poetry är en årligt återkommande kurshelg i skrivande som arrangeras av Svenska Österbottens litteraturförening. Varje år vill man liksom skapa ett möte mellan poesi och nån annan konstform - i år fotografi. Nu låter det här kanske megaflummigt men ta det av nån som deltagit: det är inte alls så flummigt, det handlar bara om den där härliga symbiosen olika konstformer faktiskt kan leva i. Kreativitet föder kreativitet och då spelar det ingen roll vilket uttryck kreativiteten din tar. Så oavsett om du bara är intresserad av foto eller bara av att skriva - kom med i alla fall, man kan själv välja lite vad man pysslar med!

Det är inte alls dyrt - är du under 25 kostar det 30€ och är du över 25 och inte medlem i SÖL kostar det visserligen 60€. MEN då är mitt bästa hustla-tips att bli medlem i SÖL, som kostar 30€ och sen bara betala medlemsvgiften för kursen som är 15€. Således sparar du 15€ du kan köpa godis för. I priset ingår dessutom mat och boende!!!

Jag är en ganska dedikerad och rolig skrivkursledare HEHEHE och Martin som är med-dragare av helgen är världens mest sympatiska typ och Malakta (där kursen hålls i år) har ganska hög wow-faktor som ställe. Det finns alltså inga orsaker att inte unna sig själv en go’ jävla lägerhelg! Okej, slut på reklam.

Jul, jul, strålande jul
Mest den där granen då, hehe. Jag tänker mig hur en massa barn ska sitta och titta på den med tindrande ögon - men jag är osäker på varifrån de här många barnen ska komma ifrån. Jag har också helt valt att bortse från det faktum att katterna antagligen kommer se julgranen som en mycket välkommen ny leksak och förstöra både den och mina nerver på nåt dygn eller så.

Jag ser också fram emot att få spela min loppisfyndade Tommy Körberg-julskiva på repeat, på skålar med nötter och konfekt, på paketpapper och Karl-Bertil Jonsson på tv, på färg och ljus och värme. På gemenskap och rödvin. Och på alla dofter; kanel, nejlika, apelsin, tejp, mandelbullar, janssons och förhoppningsvis minusgrader. Och speaking of…

Minusgrader
Jag ser fram emot den dag jag kommer ner på morgonen och det ryker ur munnen när jag andas. Vill också kunna börja använda den fina mössa jag fick av min svägerska i födelsedagspresent.

First Aid Kit
Jag och syrran med våra respektive har köpt biljetter till First Aid Kits konsert i Helsingfors i januari. Vet inte när senast - om nånsin - det har hänt att jag gått på arenakonsert, men nu så! Vi köpte biljetterna redan för nån månad sen när vi kände att vi måste GÖRA NÅT. Älskar First Aid Kit och har lyssnat massor på deras senaste skivor, så hurra hurra!

Bebisar i bekantskapskretsen
Att vara “runt 30” innebär att an alltid har åtminstone en gravid kompis. Just nu har vi flera havande nära vänner och jag är så pepp på att få träffa alla nya nytillskott i umgänget. Det är nåt speciellt när folk man tycker mycket om förökar sig. Det är som att hitta två leksaker i cornflakes-paketet eller nåt. Plötsligt är det dubbelt så kul. Okej, asdålig liknelse, men ni fattar.

Runebergsveckan 2019
Okej, jag avslutar med lite reklam också SO SUE ME. Sitter med och planerar Jakobstads egen lilla litteraturvecka detta år och jag ser fram emot så många av de programpunkter vi fått ihop - och tro mig när jag säger att ni kommer få höra mer om dem sen - men en av dom sakerna jag ser mest fram emot är så klart att jag ska samtaaaala som det heter med ingen mindre än Sandra Beijer på scen. Vi ska prata om bloggande, bokskrivande och livet, typ. Jag är också ganska nervös för det här, för tänk om vi inte alls klickar och Sandra tycker att jag är världens tråkigaste? Plats, tid och hur ni ska göra för att inte missa detta historiska möte mellan bloggande giganter (LOLOLOLOL) kommer så småningom med det här händer alltså i februari. Men visst kan ni börja peppa redan?

Nästa Arbiskurs-tillfälle
Okej, en liten bonus. Kom just hem från kvällens kurstillfälle och det är en så fantastisk grupp jag får leda. Alltså verkligen! Blir så glad av få göra det här. Ser redan fram emot nästa veckas torsdag när jag får höra mera av vad de skriver. Jag vet jag låter nyfrälst och löjlig när jag pratar om skrivande ibland men va ska man göra när man älskar det man gör?

Veckans skrivövning: Brevet hem

Hej gullungar! Idag har mamma lite huvudvärk (förkylning + workshops med tonåringar + en massa ansökningar som måste in) så veckans skrivövning blir en kort en - som vi dessutom gjorde igår kväll på Arbis-kursen. Den heter Brevet hem och lyder så här:

titanic-bonvoyage.jpg

Tänk dig att du sitter på en båt, på väg till ett nytt land. Du har lämnat ditt hem, kanske t o m med rymt. Du sitter i en hytt, eller en på däck och författar ett brev till någon där hemma. Du vill förklara varför du åkte och vad du vill åstadkomma. Sätt timern på din telefon på 10 minuter och skriv ett sånt brev.

OBS! Det måste inte vara en båt som sjunker eller ens i dåtid. Jag tog bara Titanic som bild för att… well, vad är den första båt ni kommer att tänka på?!

Det är fredag hörni.
Sällan har jag välkomnat det faktum så mycket.

Vinn En liten bok!

Är ni bekanta med nystartade En liten bok? Det är lite som svenska Novellix, men ändå inte. Jag älskar konceptet med små böcker med kortare texter i, dels för att det är gulligt och dels för att det är en superbra gå bort-present. Funkar också bra som litteratur att ha på toan, hehe. 

FullSizeRender.jpg

En liten bok är ett nytt företag som mina kompisar Ida-Lina och Kajsa, som annars jobbar på läromedelssidan på Schildts & Söderströms, har startat. Så här skriver de på En liten boks hemsida

 Vi erbjuder dig små böcker som du kan läsa under en bussresa, i skolan och egentligen var som helst. Texterna är bland annat noveller, dikter, serier eller populärvetenskapliga texter. I den första textsamlingen ingår fem texter, med temat klimatpåverkan. Till samlingen hör en lärarhandledning som gör novellerna lätta att använda i undervisningen. Böckerna passar barn, unga och vuxna, både i skolan och för fritidsläsning.

FullSizeRender.jpg

Varje samling har ett tema, nästa serie som ska komma i början av 2019 har det metoo-aktuella temat sexuella trakasserier. Den första samlingen, som kom ut alldeles lagom till bokmässan har som sagt tema klimatpåverkan, även det brännande aktuellt. 

Texterna är också perfekt att användas av lärare, t ex för textanalys i svenska.  

FullSizeRender.jpg

I första samlingen hittar vi fem vitt skilda texter, skrivna av kända namn såsom Martina Moliis-Mellberg, Johanna Holmström, Emma Juslin, Sebastian Nyberg och Marcus Rosenlund. Det gulliga utseendet (vem älskar inte gamla skolhäften - eller är det bara jag?) kan vi tacka Sanna Mander för. Jag har bara hunnit läsa två hittills, Martinas och Sebastians, men älskade båda.

FullSizeRender.jpg

Och nu till det bästa - jag träffade Ida-Lina och Kajsa på bokmässan och gnällde till mig fem extra små böcker - hela samlingen m a o! - för att lotta ut här på bloggen. Vill du ha alla fem? Så klart du vill! Kommentera med ditt namn + mejladress (mejladressen ser bara jag) före söndag 4.11 kl. 15 så har du chansen att vinna en knippe små böcker. 

Veckans skrivövning: Talgoxen

Hej hej direkt från Helsingfors bokmässa! Jag sitter mitt i S&S monter och bloggar, runt omkring mig springer vad som känns som två miljoner skolbarn och kryssar av vad jag gissar är nån slags bokmässeorientering. ”Var står faktaböckerna?”, ”Vad är ett omslag?” hör jag med jämna mellanrum. Om 23 minuter ska jag stå i Boklunds monter med mina kollegor från Hästar-antologin, så jag ska komma till saken. Det är dags för Veckans Skrivövning!  

IMAGE.JPG

Det dök upp ett vykort! Med min favoritfärgen - talgoxen! Vilket sammanträffande. Eller talgmesen som den tydligen också har hetat. Jag älskar talgoxens titituu-titituu-titituu på våren och har till och med en talgoxe tatuerad på ena skuldran. I gammal folktro sågs talgoxen som en olycksfågel, till och med ett omen om död, så det kan man kanske hålla i åtanke. 

IMAGE.JPG

Inuti vykortet står det:

”Min Sköna! Jag har tänkt tillbaka på vårt möte och jag kan inte sluta tänka på dig! Jag hoppas att du fortfarande tänker på mig. Jag vet att jag inte gjorde ett så bra intryck, men om du ger mig en chans till lovar jag att vår relation skulle blomma. Jag känner det på mig! - Din för Evigt.

Se där! Vad har hänt? Vem är det som skrivit vykortet - och varför har hen inte gjort nåt bra intryck? Och varför tror vykortsskrivaren att deras relation skulle blomma?

Ställ timern på din telefon/en äggklocka på 10 minuter och sen skriver du en scen där den som skrivit vykortet och den som får vykortet träffas och vad som händer. 

Du får jättegärna skriva din text som en kommentar till inlägget - eller så gör du bara det för dig själv.

Titituu-titituu-titituu.

Läs mig!

The cat’s out of the bag! Nu får jag äntligen berätta om det ärofyllda uppdraget jag har fått - jag är en av fyra jurymedlemmar i Schildts och Söderströms’ debutanttävling Läs mig! Jag ska tillsammans med författaren Sirpa Kähkönen, förlagsredaktören Martin Welander och litterära chefen Anna Friman söka och förhoppningsvis hitta en vinnare i tävlingen. Så kul! Så har du ett riktigt juicy manus på G - nu är det dags att skriva klart det! Har du inget på G men vill delta ändå? Varför inte skriva ett under NaNoWriMo? Perfekt!

44624682_1868857289898595_3870503142789480448_n.jpg

Du kan läsa allt om tävlingen HÄR, men före du gör det så kan du läsa en liten mini-intervju med min fellow jurymedlem och min egen förläggare, livscoach och kompis: Anna Friman som jag gjorde enkom och unikt för den här bloggen. Jag får ganska ofta frågor om utgivning och förlag och hur saker funkar, så jag tänkte jag passar över dom vanligaste frågorna till nån som kan det bättre än jag, Anna. Take it away, Anna!

IMG_7409.JPG

1. Hej Anna! Vad är din titel och vad går ditt jobb ut på?
Hej Ellen, min titel är litterär chef. Det innebär att jag leder arbetet på S&S Litteraturs redaktion, det är tre förlagsredaktörer och jag som jobbar där. Jag ansvarar för utgivningsbesluten, som görs i samarbete med redaktörerna. Största delen av vår tid går åt till att arbeta med böcker som ska utkomma inom en ganska snar framtid, vi har manussamtal med författarna och redigerar texterna, planerar böckernas utformning tillsammans med grafiska designers och mycket mer. Och så läser vi förstås manusen som kommer in. Vi tar också initiativ till nya bokprojekt och kontaktar personer vi tror har en bok eller ett författarskap i sig.

Som litterär chef planerar jag utgivningslistorna och ser till att de är balanserade både litterärt och ekonomiskt.

2. Hur gör man om man vill få en bok utgiven? Förutom att skriva den då?
Det viktigaste är ju, som du säger, att få ett manus skrivet. Under den processen tror jag det är bra att inte tänka för mycket på att någon annan ska läsa, för det kan störa en i skrivandet. När man är så klar med manuset att man är nöjd kan man skicka sitt manus till ett förlag, gärna med ett följebrev (vi har anvisningar på http://litteratur.sets.fi/skriver-du/). Jag tycker det är viktigt att inte försöka skriva för att behaga, då blir det inte så bra.

Att läsa allt möjligt är en mycket bra skrivarskola!

3. Hjälper det att ha typ en blogg eller nån slags online-närvaro? Är det enklare att få ge ut en bok då?
Där finns det knappast någon automatik, men om man har t ex just en blogg övar man sitt skrivande kontinuerligt och blir bättre på det, så på så sätt kan det hjälpa.

4. Vad söker ni efter? Eller vad tycker du saknas i Svenskfinland? Vad är din drömbok att ge ut?

Det vi ständigt letar efter är en egen röst, ett eget uttryck, ett eget ärende. Det är svårt att göra en beställning ... När man ser det vet man att man vill ha det, helt enkelt Så är det väl med alla konstnärliga uttryck.

I finlandssvensk litteratur finns det inte så mycket erotik, ändå är det en viktig del av mångas liv. Alla nyanser, den dimensionen i tillvaron. I vår nya tävling "Läs mig" skulle vi faktiskt vilja få fram lite mer köttsliga aspekter i litteratur. Därför är logotypen så sliskig, hehe. (Ellen, du är ju själv en fena på att skriva sexscener - inte allt likställa med erotik, men ändå - kanske du borde hålla kurs?)

Personligen tycker jag om genreöverskridande böcker, böcker som inte går att definiera så enkelt. Som läsare vet jag att jag fått tag på något riktigt bra om jag nästan svartsjukt konstaterar att INGEN kan förstå den här boken som jag förstår den.

/kan inte tänka mig många värre scenarion än att dra kurs i sexscener, men för rätt pris så… reds. anm./

5. Och vad är du trött på att få för manus?
Sådana som kommer i formen delade dokument. Don't do it utan särskild överenskommelse!

6. Har ni nån åldersgräns på när man kan bli utgiven? Kan man vara för ung eller för gammal?Nej.

7. Hur länge tar det före man får svar från er om man skickar in nåt? Och om man får ett ja; hur länge tar det före man har en färdig bok?
Vi försöker ge besked inom tre månader, men ibland kan det ta längre tid. Kortare också.

Hur långt det är till publicering beror på hur mycket manuset behöver redigeras och på hur utgivningslistorna ser ut. Vi kan till exempel inte publicera elva diktsamlingar samma säsong, och inte elva romaner heller.

8. Vad är den vanligaste fördomen som inte stämmer om att skriva och ge ut böcker?
Det är min erfarenhet att den gudomliga inspirationen är en myt. Den finns, men skrivandet består till åtminstone 90 procent av disciplin och sittmuskler. Man ska heller inte vänta på att få oceaner av tid för sitt skrivande, för det kommer inte att hända. Som Virginia Woolf skrev: "Dogs will bark; people will interrupt; money must be made; health will break down …."

9. Kan alla skriva en bok?
Det tror jag faktiskt inte, för alla vill inte skriva en bok och då går det knappast.

10. Det är ju väldigt trendigt nu för tiden att ge ut böcker själv. Vad är skillnaden på egenutgivning och att va på förlag?
Är det trendigt? Okej. En skillnad är att på förlag jobbar man tätt tillsammans med en förlagsredaktör och då blir texten alltid (ja, alltid!) bättre. En annan fördel med att utkomma på ett förlag är marknadsföringen och informationen, lagerhållningen, kanaler att nå ut genom. Man har ett helt team kring sin bok, helt enkelt.

/jag tycker mig skönja en viss trend, egenutgivning har fått en högre status, flera väljer att göra det, det finns många behändiga alternativ om man väljer att göra det osv osv osv reds.anm./

 

Mitt program på Helsingfors bokmässa

V kör på direkt bara? Jag gör det här lika mycket (mer) för mig själv som för er; jag blir jätteglad om ni kommer förbi nån programpunkt och säger hej men jag behöver också skriva ner programmet själv en gång för att få nån slags överblick.

TORSDAG 25.10

10:30 - 12:00 Litterär speeddating
Scen: Fiskehamnen
Kom på helt sjuuukt bra litterär speeddating på bokmässan. X3Ms morgons programledare Simon & Märta bjuder årets hetaste finlandssvenska författare på en glass och diskuterar ämnena i deras böcker, allt från det komiska till det som gör mest ont. Alfred Backa hoppar in, ståuppar och är allmänt skojig. Med Kaj & Ted, Eva Frantz, Maria Turtschaninoff, Ellen Strömberg, Dea Solin och Malin Klingenberg.
Jag deltar klockan 11:10! Är lite nervös för det här, hehe.

14:00 Romaner långt från storstaden
Scen: Fiskehamnen
Två av vårens finlandssvenska debutanter tar avstamp i livet långt från storstaden. Elin Willows skriver om ensamhet i en liten by långt upp i norr. Ellen Strömberg beskriver vänskap och uppvaknad sexualitet på ett rått, ärligt och sällan skådat uppriktigt sätt. Tillsammans talar de om att skriva om det lilla samhället och om relationer och omgivningar som formar en.
Ska få prata med två personliga favoriter - Elin och Janina Orlov som fungerar som moderator, kul!

FREDAG 26.10

12:00 Träffa författarna till antologin Hästar
Boklunds monter, 6n66

Ellen Strömberg, Hanna Ylöstalo, Vilhelmina Öhman och Satu Laukkanen, författarna till antologin Hästar, är på plats i montern för att berätta om boken.
Kom och säg hej och ät lite godis med oss helt pretentionslöst!

16:00 Bakom boken
HBLs scen
Vad är det för skillnad på att skriva blogg och att skriva en roman? Hur skriver man rakt på sak om sex? Ellen Strömberg berättar om hur hennes debutbok Jaga vatten kom till, i samtal med förläggaren Anna Friman. 
Väldigt roligt att få prata med Anna på scen! Vi brukar ha bra samtal kan jag ju säga, utan att hypea upp det här allt för mycket.

19:00 - 22:00 Nu imorron!: Festen
Rupla
Förlagen ordnar fest tillsammans på Rupla! Det här är alltså bara en biprodukt av bokmässan. Kom och drick ett glas vin och lyssna till mig och många andras högläsningar. Jag läser cirka 20:40 och ska läsa lite ur mitt nya projekt! Iiiih!

 Paus-selfie

Paus-selfie

LÖRDAG 27.10

12:30 Bleik, feit och riktigt bra
Scen: Blåbärslandet
Om fördomar kring utseende och självbild. Om att tycka om sig själv och tro på sina möjligheter. Medverkande: Jonas Helgesson, Ellen Strömberg, Katarina Gäddnäs.
Det här är det kyrkan som ordnar och jag ser fram emot att prata mina två hatkärleksämnen: kropp och självkärlek.

SÖNDAG 28.10

10:30-11:30 Kvinnans villkor genom decennierna
Scen: Fiskehamnen
En diskussion om kvinnors frigörelse och samhällets syn på kvinnan genom decennierna. Vika är strategierna som styrt kvinnors roller och varför har kvinnans sexualitet uppfattats som så farlig att den behöver styras med fast (patriarkal) hand. Sabine Forsblom, Eva Frantz, Tuva Korsström, Ellen Strömberg samtalar med Ebba Witt-Brattström.
Satt med i en lite liknande diskussion i Göteborg och det var jättekul!

15:00 Terapisoffan: Farliga flickor
Scen: Blåbärslandet
Jaga vatten är en stark och unik debutroman som i fragment behandlar flickors och unga kvinnors vänskap och sexualitet på ett befriande rakt och rått vis. Tänk Girls förlagd till en glesbygd med oändliga småvägar att köra längs för baksäteshångel. Ellen Strömberg på Terapisoffan. Katarina Fagerström modererar.
Terapi! På scen! What could possibly go wrong?

Ett arbetsrum, en bokmässa och femtielva andra saker

Den här veckan hann börja före jag hann sätta mig ner och berätta om den för er. Det är slutet av oktober och jag börjar känna höststressen - nu ska ansökningar, blanketter och fan och hans moster in. Det är en del av jobbet och det är bara att tugga sig igenom, men det är en tungtrampad tid det här, det får man väl ändå tycka? Eller det tyckte jag i alla fall imorse, men efter att ha suttit i bra möten med olik bra personer mellan 10 och 15 idag känns det mycket bättre. Varje gång jag skärper mig själv och faktiskt ber om hjälp infinner sig den här lättnadskänslan. Jag borde serr tatuera in “våga be om hjälp” i handflatan, det är och förblir mitt största gissel.

Nu sitter jag på Robbans, mitt favoritcafé att jobba på. Tänkte försöka klämma in ett par timmar egen skrivtid ännu i eftermiddag, för det lär inte bli så mycket skrivtid resten av veckan. Imorgon måste jag projektjobba hela dagen och på onsdag åker jag ner till Helsingfors för att delta i bokmässan där! Just när man lyckats återhämta sig från en bokmässa kommer den andra, hehe. Förutom att jag ska delta i en hel drös program (kan blogga om dem senare) ska jag bland annat gå på mingelfest på Svenska Ambassaden (!) och vara med i direktsändning i radio. Spännande värre!

Men just nu är jag så in i mitt eget skrivprojekt att jag allra helst bara skulle sitta och fundera över det, meeen det kan jag ju inte riktigt. Och egentligen är väl det ganska bra, för på så sätt måste jag lära mig hushålla och budgetera med ångan. Få in skriv-ivern i vardagen, på så sätt blir mitt eget projekt ett slags andningshål, fritt från byråkrati, fritt från regler och fritt från det mesta.

I helgen fixade jag också till ett arbetsrum åt mig! Vill ni se?

Det hela började med att jag äntligen fick mitt efterlängtade runda köksbord. Eller äntligen och äntligen - det råkade sig så att jag såg på Jysk hemsida att de hade ett runt bord på kampanjpris och att min svåger Richie råkade vara hemma hos oss just då. Tio minuter innan de stängde (och kampanjpriset tog slut!) sladdade vi in på parkeringen med Richies bil. Jag marscherade in, pekade på bordet och betalade. Och nu har vi vårt runda bord! Tycker väldigt mycket om det, även om det är en produkt från en kedja helt utan personlighet. Jag försöker oftast undvika köpa nyproducerat och från de stora kedjorna när det gäller inredning, men bara man blandar upp det med annat tycker jag det är i alla fall rent estetiskt känns ok. Etiskt däremot… Well. Det kan jag inte försvara.

På så sätt fick jag i alla fall lösgjort vårt gamla köksbord som fick en ny uppgift i livet; skrivbord. Men för att det skulle få plats i rosa rummet som hittills bara fungerat som gästrum behövde jag få ut två av de tre bokhyllorna som stått där. Det löste jag genom att fylla våra bokhyllor i biblioteket till bristningsgränsen (dubbla rader pockets bl a) och flytta ut en av hyllorna till vardagsrummet.

Egentligen var jag emot bokhyllor i vardagsrummet men vad ska man göra? Så här i efterhand tycker jag till och med bokhyllan skänker en viss tyngd till rummet. På den gula pallen ska förresten vår lilla julgran stå i år - yes, ni läste rätt, Ellen Strömberg ska för första gången ha en egen julgran. Plast, tyvärr, för jag är allergisk mot the real deal, men ändå. Ser orimlgit mycket fram emot det här. Tänker mig färg, färg, färg!

Nu låter det här kanske som en enkel liten rockad, men alla som lever i ett äkta bok-hushåll vet vad det betyder att flytta bokhyllor med innehåll. Svettades hela lördagen igenom med att flytta böcker och tidningspärmar och hyllor över hela lägenheten. Det här är också fjärde stället jag provade att ha hyllan. Försökte först få in hyllan på ett naturligt sätt i köket, sovrummet och i hallen men det blev vardagsrummet till sist.

44610464_180021016211439_5373012926338695168_n.jpg

När hyllorna var ur vägen kunde jag äntligen börja flytta på möblerna i rosa rummet. Sängen, som stått mitt i rummet tidigare fick flytta in i ena hörnet. Instant tonårskänsle-feelis. Det var aldrig tal om att inte ha plats för gäster hemma hos oss, men det känns mycket mer effektivt att faktiskt använda rummet till annat också. Vi har trots allt gäster max några veckor i året, resten av tiden kan man ju faktiskt göra annat där också. Dessutom är det lyxens lyx att ha en extrasäng, även när vi bara är två; om man vill läsa längre en kväll, om man stiger upp tidigare än morgon men vill ligga kvar under ett täcke och se på youtube-videos, när man är sjuk och snarkar så högt att man väcker sig själv.

44481949_247916882553217_4904693759716884480_n.jpg

Hyllan med pärmar fick flytta under fönstret. Och den stora tavlan som min kompis Alex målat fick flytta in rosa rummet också, den stod tidigare där bokhyllan i vardagsrummet nu står. Domino-effekt, ni vet.

44509480_693027481090408_4478805176307679232_n.jpg

Och köksbordet flyttade in längs ena väggen och vips, var det ett skrivbord! Jag behöver fortfarande en annan stol till bordet, men tills vidare fungerar den här något katt-riviga fåtöljen bra. Mattan har följt med hemifrån och den har figurerat i nästan alla lägenheter jag bott i. I ett raseriutbrott utlöst av yet another kattspya förra sommaren slängde jag upp alla våra mattor på vinden och lovade att aldrig mer inreda med textilier. Och där har den legat och bidat sin tid. Nu har jag glömt bort det löftet och dessutom är det trevligt med mattor så här års.

44598561_361472581254845_7985335559025328128_n.jpg

Nu ser det ut som att jag är en väldans kreativ typ som alltid har nåt projekt på g och på sätt och vis är det väl sant, men gudarna ska veta att varken mina målarpenslar eller min symaskin riskerar att nötas upp. Men nu när jag har nånstans att ha dem hela tiden, utan att behöva stuva undan dem hela tiden så tror jag att chansen att de kommer användas mer är stor.

44542895_537745373353001_13760671489458176_n.jpg

Den här målningen jag påbörjade i ett försök att stressa ner förra veckan ska nog inte stå framme, jag tycker inte den är så fin. Men tills jag löst “problemet” vad jag ska ha på väggarna får den stå den. “Problem”, ja. Förutom att alla rum i vårt hem äntligen känns ordentligt genomtänkta så är det det allra bästa - plötsligt har jag små luckor i hemmet som behöver loppisfyllas. Jag vill ha en annan stol till skrivbordet då och nån slags byrå eller låg hylla och lite tavlor till mitt rosa rum ännu. Eller ja, mitt och mitt, det är ju lika mycket Pärs, men han har ju sin lilla arbetsvrå i vårt bibliotek han.

Så nu är jag ännu mer sugen på att bara sitta och skriva. Jag provskrev där igår kväll och fick ändå ihop över 2000 ord, så det börjar bra i alla fall.

Men vet ni vad? Nu ska jag få besök av min bästis Grim, så nu får det nog vara färdigbloggat för idag. Allt i livet är ju inte bara jobb och text, det är små knubbiga brorsöner också - och tack och lov för det!