Greklands sak är vår

kor2 Även om jag tycker Finlands hållning mot Grekland är lite onödigt sträng, det är som att vi plötsligt glömt bort hur fattigt och eländigt vi hade det här i landet för inte så länge sen, fast vi annars är väldigt måna om att komma ihåg vår historia, så är det sist och slutligen ganska lite jag kan göra som privatperson för att ändra läget. Men man kan ju göra små saker, typ handla grekiskt. Även om det antagligen gör mer för mitt samvete än för grekerna, men. Här är ett grekiskt tips, Korres duschtvål. Ekologiskt, grekiskt och alldeles, alldeles underbar.

kor1

Jag har den som doftar jasmin och den är helt fantastisk. Doftar som en fucking sommaräng varje gång jag kommer ur duschen. Den finns bl a att köpas här.

Jag fattar ju att en jävla duschgel inte kommer rädda läget, men jag känner mig så hjälplös ibland att jag måste döva den känslan lite. Jag har så mycket och så många har så lite. Är också månadsgivare till Amnesty och Röda Korset av den anledningen. Något litet måste jag väl kunna göra.

Behöver lite kärlek från fel håll

https://www.youtube.com/watch?v=F7pf-kj6u5M Haft en riktigt bra dag annars idag men kanske lite mycket. Har haft en trevlig eftermiddag med inte mindre än två olika kaffesällskap. Men nu. Nu sitter jag här i ett hav av skor, väskor, pocketböcker, ljusstakar och Jesus-tavlor. Ska sälja på loppis och jag blir superstressad av sånt. Att organisera, prissätta, dammtorka och så. Vill bara gråta. Är dessutom omänskligt trött, har druckit fler koppar kaffe än sovit timmar i natt. Fladdrar i hjärtat och kittlar i armarna. Har börjat misstänka jag är koffeinkänsligare än vad jag vill medge eftersom jag bryter ihop varje gång jag dricker kaffe efter fem på eftermiddagen. Blir helt stirrig och dessutom underligt nedstämd.

Då är det bra Håkan Hellström finns. Ingen känner med dig som Håkan när ingen annan gör det. Ingen upphöjer din sadness till fucking poesi. Skulle så gärna tacka honom nån gång på riktigt för Känn ingen sorg-skivan. Alla andra skivor också, men alltså Känn ingen sorg för mig Göteborg. Kan inte beskriva allt jag känner inför dom tio låtarna.

Så nu skiter jag i kaoset här omkring mig, lägger mig under täcket och lyssnar på Håkan tills jag somnar. Vilket lär bli om tre timmar pga espresso i blodomloppet, men ändå. Jag var bara inte gjord för dessa dar osv osv.

Nån gång vill jag vara så rik att jag kan hyra en personlig assistent som gör sånt här åt mig. Alternativt betala Håkan Hellström för privat spelning här på Styrmansgatan.

Behöver lite kärlek från fel håll

https://www.youtube.com/watch?v=F7pf-kj6u5M Haft en riktigt bra dag annars idag men kanske lite mycket. Har haft en trevlig eftermiddag med inte mindre än två olika kaffesällskap. Men nu. Nu sitter jag här i ett hav av skor, väskor, pocketböcker, ljusstakar och Jesus-tavlor. Ska sälja på loppis och jag blir superstressad av sånt. Att organisera, prissätta, dammtorka och så. Vill bara gråta. Är dessutom omänskligt trött, har druckit fler koppar kaffe än sovit timmar i natt. Fladdrar i hjärtat och kittlar i armarna. Har börjat misstänka jag är koffeinkänsligare än vad jag vill medge eftersom jag bryter ihop varje gång jag dricker kaffe efter fem på eftermiddagen. Blir helt stirrig och dessutom underligt nedstämd.

Då är det bra Håkan Hellström finns. Ingen känner med dig som Håkan när ingen annan gör det. Ingen upphöjer din sadness till fucking poesi. Skulle så gärna tacka honom nån gång på riktigt för Känn ingen sorg-skivan. Alla andra skivor också, men alltså Känn ingen sorg för mig Göteborg. Kan inte beskriva allt jag känner inför dom tio låtarna.

Så nu skiter jag i kaoset här omkring mig, lägger mig under täcket och lyssnar på Håkan tills jag somnar. Vilket lär bli om tre timmar pga espresso i blodomloppet, men ändå. Jag var bara inte gjord för dessa dar osv osv.

Nån gång vill jag vara så rik att jag kan hyra en personlig assistent som gör sånt här åt mig. Alternativt betala Håkan Hellström för privat spelning här på Styrmansgatan.

Självgodhet

Jag kunde lätt bli illustratör om skrivandet inte blir till nåt. Det är spännande insyn i hövet på mig, eftersom jag alltid sitter och klottar och ritar när jag lyssnar på nån som pratar, för jag lyssnar bättre på det viset. Vet inte vad nån psykolog skulle säga om detta. ”I love ångest” i bullig font? Lol.

Jag slogs av hur självgod jag låter i förra inlägget när jag lsäte igenom det. Jag kunde lätt bli... Eh, nej. Det hade säkert varit roligt men så jävla talangfull är jag inte. "Spännande insyn", haha, för mig själv kanske. Nåja, även om jag drabbas av hybris många gånger är den jantelagstrogna österbottningen i mig stark så ville bara påmnina om att jag inte tror att jag är nåt. OBS OBS OBS.

Och nu känns det här inlägget skittöntigt och AAAAARGH. Livskris.

Självgodhet

Jag kunde lätt bli illustratör om skrivandet inte blir till nåt. Det är spännande insyn i hövet på mig, eftersom jag alltid sitter och klottar och ritar när jag lyssnar på nån som pratar, för jag lyssnar bättre på det viset. Vet inte vad nån psykolog skulle säga om detta. ”I love ångest” i bullig font? Lol.

Jag slogs av hur självgod jag låter i förra inlägget när jag lsäte igenom det. Jag kunde lätt bli... Eh, nej. Det hade säkert varit roligt men så jävla talangfull är jag inte. "Spännande insyn", haha, för mig själv kanske. Nåja, även om jag drabbas av hybris många gånger är den jantelagstrogna österbottningen i mig stark så ville bara påmnina om att jag inte tror att jag är nåt. OBS OBS OBS.

Och nu känns det här inlägget skittöntigt och AAAAARGH. Livskris.

Skrivarträff

skr4

I helgen hade vi en liten LittSkap-reunion på After Eight. Malin, Elin, Clara, Riina, Maja, Satu och jag. It. was. awesome. Regina George-slapped me in the face-awesome. Jag känner mig otroligt energifylld och inspirerad efter att ha umgåtts med dessa fina människor.

skr3

Vi gjorde några skrivövningar ur den här boken (som jag nu har beställt ett eget exemplar av), några andra övningar och skrev på våra egna projekt ett par timmar. Det låter kanske inte så fantastiskt, men jag har skrivit mer i helgen än på hela våren. Det är så skön känsla när du äntligen känner flow igen.

skr1

Jag skriver alltid för hand på såna här tillfällen, för jag tycker det flyter bättre då. Plus att jag får en första redigering av all text när jag renskriver allt på dator sen. Hittade klotter från nån tidigare LittSkap-helg i mitt anteckningshäfte. Jag kunde lätt bli illustratör om skrivandet inte blir till nåt. Det är spännande insyn i hövet på mig, eftersom jag alltid sitter och klottar och ritar när jag lyssnar på nån som pratar, för jag lyssnar bättre på det viset. Vet inte vad nån psykog skulle säga om detta. "I love ångest" i bullig font? Lol.

skr2

Smygselfie under skrivövning. Har haft "lite" ögoninflammation i helgen, men det är nästan helt borta nu.

skr5

På lördagkväll åkte jag och Riina och Clara ut till Fäboda, för det är dit man åker om nån aldrig varit i Jeppis förr. Blev dessutom årets första havsdopp för mig. Fäboda fick klart godkänt av nylänningarna, men mest intresserad var de av de exotiska laestadianerna, hehe.

skr6

En riktigt fin helg, med massor av ny skrivarinspiration och dessutom tid för bara häng. Igår kväl bjöd Malin med familj på middag, bästa tofuburgarna jag ätit och en blåbär-nektarinpaj jag vill bli begraven i.

11737042_10153129439929107_1842628840_n

På tal om mat, idag slängde jag ihop allt som höll på att bli gammalt i kylskåpet och det blev skitgott. Pasta med tomatsås, så inget avancerat, men tomatsåsen MMMMM. En lök, en näve körsbärstomater, lite svarta oliver, lite gröna oliver med vitlöksfyllning, en bit tofu, en röd paprika. Hacka, stek och häll över tomatkross och lite hot sauce. Servera med färsk spenat. Gott, veganskt och billigt. Plus - slipper dåligt samvete pga bortslängd mat.

Jag mår riktigt bra efter den här helgen (glömde nämnda - middag med Måndagsklubben i fredags!). Riktigt, riktigt bra. Nu ska jag ut i skogen med Ronja. Don't ask.

Skrivarträff

skr4 I helgen hade vi en liten LittSkap-reunion på After Eight. Malin, Elin, Clara, Riina, Maja, Satu och jag. It. was. awesome. Regina George-slapped me in the face-awesome. Jag känner mig otroligt energifylld och inspirerad efter att ha umgåtts med dessa fina människor.

skr3

Vi gjorde några skrivövningar ur den här boken (som jag nu har beställt ett eget exemplar av), några andra övningar och skrev på våra egna projekt ett par timmar. Det låter kanske inte så fantastiskt, men jag har skrivit mer i helgen än på hela våren. Det är så skön känsla när du äntligen känner flow igen.

skr1

Jag skriver alltid för hand på såna här tillfällen, för jag tycker det flyter bättre då. Plus att jag får en första redigering av all text när jag renskriver allt på dator sen. Hittade klotter från nån tidigare LittSkap-helg i mitt anteckningshäfte. Jag kunde lätt bli illustratör om skrivandet inte blir till nåt. Det är spännande insyn i hövet på mig, eftersom jag alltid sitter och klottar och ritar när jag lyssnar på nån som pratar, för jag lyssnar bättre på det viset. Vet inte vad nån psykog skulle säga om detta. "I love ångest" i bullig font? Lol.

skr2

Smygselfie under skrivövning. Har haft "lite" ögoninflammation i helgen, men det är nästan helt borta nu.

skr5

På lördagkväll åkte jag och Riina och Clara ut till Fäboda, för det är dit man åker om nån aldrig varit i Jeppis förr. Blev dessutom årets första havsdopp för mig. Fäboda fick klart godkänt av nylänningarna, men mest intresserad var de av de exotiska laestadianerna, hehe.

skr6

En riktigt fin helg, med massor av ny skrivarinspiration och dessutom tid för bara häng. Igår kväl bjöd Malin med familj på middag, bästa tofuburgarna jag ätit och en blåbär-nektarinpaj jag vill bli begraven i.

11737042_10153129439929107_1842628840_n

På tal om mat, idag slängde jag ihop allt som höll på att bli gammalt i kylskåpet och det blev skitgott. Pasta med tomatsås, så inget avancerat, men tomatsåsen MMMMM. En lök, en näve körsbärstomater, lite svarta oliver, lite gröna oliver med vitlöksfyllning, en bit tofu, en röd paprika. Hacka, stek och häll över tomatkross och lite hot sauce. Servera med färsk spenat. Gott, veganskt och billigt. Plus - slipper dåligt samvete pga bortslängd mat.

Jag mår riktigt bra efter den här helgen (glömde nämnda - middag med Måndagsklubben i fredags!). Riktigt, riktigt bra. Nu ska jag ut i skogen med Ronja. Don't ask.

You know I'm no good

Catzo, som har hand om musikrepubliken på torsdagar på Radio X3M har alltid kvinnliga musiker som tema, vilket är SKITSKÖNT för all media behöver av-dude-ifieras lite, inte minst vissa finlandsvenska radiokanaler :----))). Varje onsdag brukar Catzo - eller okej, MISS GAY FINLAND 2015, som hon numera går under, posta på Facebook eller Instagram vem eller vilka hon har som tema. Så kan man önska några låtar av artisten eller så om man vill. Också idag när Amy Winehouse står på schemat. När gör hon inte det, kan man ju fråga sig, men att Amy dyker upp i min feed på Facebook just idag är ganska... ja, passande. Jag har ett ex eller vad man ska kalla honom. En person jag hade en romantisk, om än destruktiv och idiotisk, relation med som ung och oförstörd 20-åring. Vi var av och på i ett par är, mest av men jävligt på när vi var på. Jag var ganska dödskär och såg inga problem i vår relation fastän de så här i efterhand ter sig som uppenbara. Utan att gå in på desto mera detaljer, vi lyssnade väldigt mycket på Amy Winehouse. Amy Winehouse och Ben Harper och Seu Jorge. Har en playlist på min Spotty som heter Såsom jag minns det eller nåt sånt, som jag brukar lyssna på när jag försöker försätta mig i den stämningen igen, för en del av det jag skriver på nu handlar till viss del om.. ja, Amy Winehouse-kapitlet i mitt liv.

Hur som helst, när vår gemensamma historia började rivas upp, när vi höll på att ta slut skickade han en Amy-låt åt mig. You know I'm no good. Det är kanske det ärligaste han gjorde under vår tid tillsammans. Lite senare kom Feists Let it die också. Men det är You know I'm no good som jag tänker på som vår, eller hans låt.

https://www.youtube.com/watch?v=b-I2s5zRbHg

Det passande i att den låten kom på tal just idag är att jag så sent som igår låg och scrollade igenom bilder på honom. Och slogs av en konstigt tom känsla. Många år efter att vi "gjorde slut" eller whatever man ska kalla det värkte det till lite när jag så honom och jag skulle säga att han  hade en slags makt över mig ganska länge efteråt. Jag ville i alla fall alltid vinna över honom, eller så där, även när jag inte ville ha honom i mitt liv ville jag att han skulle vilja ha mig i sitt liv. Såna jävla tankegångar har jag brottats med ännu i vintras typ.

10314695_10152854041999107_8090216771962068065_n

Här är lite inside-info: När den här bilden är tagen i mars i år, så har jag just pratat med honom för första gången på två år. Han har berättat att han har barn och en massa bajs. Jag är jätteupprörd och trots att vi är ute på Fäboda för att titta på norrskenet står jag mest och röker och vrålar rakt ut i havet att mitt liv måste bli bättre, så att jag kan visa upp det för honom. Jag tvingar Nikko gå igenom mina sociala medier för att se vad för "känsla" han får av mitt liv. Jag bestämmer att från och med nu ska allt roligt vi nånsin gör dokumenteras och visas upp på Facebook. Den här bilden är väl ett led i det, lade upp den med texten late night soulsearching eller nåt. LOL. Late night hysterianfall more like it. Det här med mitt nya fantastiska liv kommer jag ihåg i cirka en vecka. Sen glöms det projektet bort och jag börjar koncentrera mig på annat i stället. Typ Beyonces garderob och jakten på den perfekta kattsanden som inte luktar.

Och så glöms han bort han med. Gradvis och obemärkt. Lite som att dra proppen ur ett badkar. Först märker du inte att vattennivån sjunker men plötsligt med ett slurp är vattnet borta och karet tomt. För igår kväll, när jag råkade se honom på Facebook kände jag som sagt ingenting. Det var slurpet i vårt badkar. De bilderna jag såg nu var bara bilder av en främling. Jag kunde inte förstå att jag nånsin delat något med honom, eller ens känt honom. Jag drogs till honom delvis för att han erbjöd något jag tyckte jag saknade i mitt liv då: äventyr och passion och framför allt drama. Jag vet inte riktigt vad som har ändrat sen mars men FY FAN VAD SKÖÖÖNT om jag inte har det jävla behovet att tillgodose längre. FY FAN VAD SKÖÖÖNT att slippa den demonen från det förflutna. FY FAN VAD SKÖÖÖNT att lyssna på Amy Winehouse för mig själv nu.

Så ja, former babe numera random dude off the street, nu vet jag att you're no good. Eller jag vet inte, du har säkert bra egenskaper du med. Kanske är det jag som är no good. Men jag vet i alla fall att du inte är bra med mig. Du är vad du är och jag är vad jag är och vi är varandra bäst på olika håll. Tack och hej leverpastej.

Alltså förlåt för textvägg men jaja. Läser ni ända hit så wow!

Du kan lyssna på Musikrepubliken med Cat.. Eh, Miss Gay Finland 2015, på Radio X3M klockan 21.00.