Det Yttre

Att bygga ett blogginlägg

Det här är min senaste selfie.

67541709_383577165631495_8359633338872365056_n.jpg

Det är knappt en godtagbar selfie dessa dagar när alla är . fucking proffsfotografer med kamerastativ och objektiv. Detta är en smutsig spegel med en spricka i, bilden är grynig och även om det är tänkt som en outfit-bild så kan man inte riktigt skönja vad jag har på mig. Låt mig förklara vad det är: det är en tröja från Kappahl, den är många år gammal, det är en av de få tröjor jag har kvar av alla svarta t-shirts och tröjor och tunikor jag har köpt de senaste tio åren som arbetskläder på AE. De flesta har använts slut, blivit håliga, urtvättade och illasittande. Den här har av nån anledning klarat sig rätt bra, trots att den varken var dyrare eller nåt alls.

Sen är det ett par svarta byxor med nån slags paperbag-midja som jag beställde från Ellos inför höstens bokmässor. Jag skulle vijla ha en outfit som sa typ: “hej, jag är proffsig och intellektuell - men ändå avslappnad och kul”. Jag har också beställd en tigermönstrad kavaj - SÅN ÄR JAG. Den har inte kommit ännu, men jag hoppas att den ska sänka sig över mina axlar likt en sköld som på nåt sätt ger mig axelbredden och coolheten jag vill ha. Den och de här svarta byxorna (som jag sy upp några centimeter) - om den outfiten ser ut som jag tänker mig att den ska göra så kommer jag vara jättesnygg.

Men det blir ju sällan riktigt så, så jag håller förhoppningarna klädsamt låga.

Det är inte ofta nu för tiden du ser mig i helsvart klädsel förresten, men idag blev det så. Jag har visserligen färgglada sneakers på mig, men det räknas ju inte riktigt. Jag kände bara för att smälta in lite idag. Känner mig inte på topp och då kan man ju A) klä sig ur det och tillsätta energi genom en poppig kulör eller

B) bara embrace att detta - i motsats till vad diverse andliga bitar vill få en att tro - inte är dagen och gömma sig. Jag valde B idag.

67925409_364957111117642_8461716765808787456_n.jpg

Det är svårt att komma in i bloggtakten igen efter att inte ha bloggat så mycket på en stund. Jag vet som inte vad jag ska göra, jag känner mig lite som nån som vaknat upp från en tioårig koma och ska lära sig prata igen. Det känns verkligen som att jag glömt bort tänket. I typ femton år har jag regelbundet tänkt “det här skulle jag kunna blogga om”, men den senaste månaden har jag inte tänkt den tanken alls. Och nu är det som jag skulle ha tappat det.

Men jag är inte speciellt orolig och det tror jag inte ni behöver vara heller - jag har alltid återhämtat mig snabbt från allt. Så snabbt att jag ibland tänkt att det måste va nåt fel på mig, vet ni dom där tankarna; är jag totalt empatilös? Ska det inte kännas mer? Borde jag sörja mer? Varför berörs jag inte? Kanske jag är psykopat?

Men jag är inte psykopat, för jag är varken charmig eller speciellt ambitiös.
Phew.

67768026_2073544942939600_5997866677188952064_n.jpg

Imorgon åker vi på snabbvisit till Hälsingland pga 40-årsfest. Igår var vi på 3-årskalas. Sånt är livet nu. 40-årsfest, barnkalas, dop och deklarationer. Kan det vara så att alla generationer vuxna känt sig lika bluffiga som vi gör? Som att man lajvar ett vuxenliv.

NEJ ALLTSÅ NU är tankeverksamheten verkligen på noll, att jag vågar komma dragandes här med de mest o-originella spaningarna ever - “det är konstigt att vara vuxen” NO SHIT SHERLOCK grattis här är Guldspaden. Det är nog bäst det här blogginlägget får ta slut här och nu. *mimar dragkedja över munnen*

*vinkar hej då och på återseende*

Hej hallå

, ser ni mig?  

FullSizeRender.jpg

Här är jag. Så här ser jag ut idag.  

Jacka från loppis, ryggsäck (som iofs inte syns men) från Marimekko, tröja från Asos, omlottskjol från Ellos, tights från nånstans kommer inte ihåg, det här helt vanliga svarta tajts OKEJ och mina nya Adidas Falcons.

Jag fick min svarta ryggsäck av Pär till julklapp förrförra året och jag har använt den varje dag sen dess. Varje! Den funkar till allt och är bekväm och rymmer allt jag behöver, oavsett om jag ska till kontoret eller på resa. Investera i en bra ryggsäck och du behöver aldrig mera köpa en väska.

FullSizeRender.jpg

Kjolen är lite knepig pga bred och hög slits men jag gillar den. Känns lite som att ha ett förkläde på sig och det vet varje människa som bundit på sig ett förkläde att det skänker nån slags stadga i tillvaron.

IMG_9006.JPG

Och precis efter att jag tagit denna bild kom en granne och jag blev så generad att jag sprang in pga hade inte hört att hon kom pga hörlurar och jag vet inte hur länge hon stått och sett på mitt poserande :-DDD Så det blev inga flera bilder tyvärr.

Nu ska jag lägga mig och läsa. 

 

Glädjegnistrande regelbrott

Stoppa pressarna! Jag har brutit mot mitt köpstopp!

Igår var jag och min kollega Anniina på möte till Vasa. På hemvägen stannade vi vid Stenhaga pga why not. Jag gick verkligen inte in med inställningen att köpa något alls, men kom ut med inte mindre än FYRA PLAGG! Allting började med en kjol.

Utanför Kappahl på en sån där inbjudande liten rundställning hängde lite reaplagg. Som man gör bläddrade jag igenom plaggen, mätte mellan fingrarna de material och de färger som först tilltalade mig. Och så fastnade blicken på en färgkombination som liksom flög av ställningen och träffade mig i ögonen och i hjärtat eller vilken del av kroppen det är som känner den där gnistan av glädje Marie Kondo pratar om.

Jag har fått en helt annan relation till min garderob och till mina kläder sen jag gjorde den stora Konmari-rensningen i kombination med att jag hållit köpstopp sen nyår. Det är bara tre månader, inte speciellt lång tid, men för mitt shoppingbeteende är det det. Jag har så många gånger slentrianshoppat en t-shirt efter jobbet eller gått in för att köpa trosor och kommit ut med en massa annat. Det är säkert inget unikt beteende, men jag tror också det faktum att jag är tjock och kanske inte har lika lätt att hitta kläder som smala människor har triggat det lite. Lite som att “skit samma att det inte känns riktigt hundra, det är i min storlek”. Och eftersom jag dessutom inte riktigt identifierat vad jag gillar, utan bara tänkt att min spretiga smak och stil gör att det mesta kan funka, har en massa plagg blivit inköpta utan att jag egentligen känt nån riktig glädje kring dom.

Men efter att ha tvingat mig själv identifiera vad som ger glädjegnistor och dessutom utmanat min kreativitet med att hitta på outfits som känns nya, trots att jag “bara” har samma gamla trasor att till, har gjort att jag tyker om och värdesätter mina kläder mycket mer, samtidigt som jag vet precis vad jag gillar. Även om jag fortfarande inte riktigt hittat orden för vad exakt det är som ger glädjegnistor, så vet jag precis hur gnistorna ska kännas för att vara äkta.

Tillbaka till reaställningen utanför Kappahl då. Det fullkomligt sprakade av gnistor kring kjolen som fastnat i mina fingrar. Plus att den var 70% och egentligen inte i min storlek men satt hur bra som helst ändå gjorde att jag inte riktigt kunde hålla mig längre. Det var liksom för bra att gå därifrån.

56632008_1254961174651224_295484550144851968_n.jpg

Så här ser den ut. Det är kanske inte något som skulle ses som ett basplagg i allas garderober, men jag har inte kunnat sluta tänka på alla möjliga tillfällen och kombinationer den här kjolen kommer göra sig bra i sen jag köpte den. Den är också den perfekta modellen, precis en sån jag sökt efter. Hög i midjan, midilång och lätt plisserad.

Jag skulle gärna vilja visa fejset och mitt hår också, för syrran klippte dessutom en liten gardinlugg åt mig igår, men alla bilder jag lyckades ta såg jag för jeflig ut på, så det får bli en annan gång.

56443026_801955106856977_2426964750567997440_n.jpg

Och den är så mjuk och den är så skön och jag är så nyförälskad i den att det är rent sagt ut löjligt. Men ärligt talat vet jag inte om jag fått en sån här rusch av att köpa kläder på… Jag vet inte när. Aldrig kanske. Jag kan bara minnas ett par rosarutiga, utsvängda byxor jag köpte på jättebillig rea på H&M en gång när vi var till Helsingfors på sjuan.

Färgkombinationen gör mig också så himla glad. Älskar att det känns en ny vinkling på ett plagg som jag hade älskat 2001. Som att nån 2001 hade tolkat hur en 70-talskjol ser ut och den 70-talskjolen i sin tur är en tolkning av en 30-talssilhuett. Och så hör vi alla ihop i livets stora cirkel.

56120163_2208485415894972_6675998737136877568_n.jpg

Idag valde jag att inviga min kjol tillsammans med en Musse Pigg-tröja och silversneakers. En kombination så glädjegnistrande att jag fick hålla mig för att inte dansa fram på gatan. Jag vill att det alltid ska kännas så här kul att köpa kläder, därför tänker jag förlänga köpstoppet (egentligen tar det slut nu vid påsk) tills vidare och fortsätta köpa kläder sällan.

De tre andra plaggen då? Jo, när jag väl hade köpt kjolen var det som att öppna nån slags sluss. De är också glädjegnistrande, men jag tror jag visar dem en annan gång. Nu ska jag nämligen äta ärtsoppa och pannkaka. Det är ändå helt vanlig torsdag idag, hur fin kjol jag än har på mig.

Alla mina doppelgängers

En gång i Köpenhamn, nånstans på Nørrebro, mötte jag och syrran en kvinna som såg exakt ut som jag. Alltså EXAKT!!! Hon gick som jag, hon var klädd som jag skulle kunna va och hela hennes a u r a skrek Ellen Strömberto (Strömberto är mitt internationella magiker-namn). Jag trodde för ett ögonblick att jag gick mot nån slags spegel eller så och stannade till och med där på gatan. Syrran vände sig om och bara “såg du hon där…?” och jag ba “jag VEEEEET” och sen passerade några minuter där vi funderade om jag borde springa ikapp och fråga om jag får ta en selfie meeeen jag är ändå finländare så jag gjorde inte det. Risken är ju också att hon skulle ta det som värsta förolämpningen om jag sa att vi mer eller mindre var twins, för hon verkade inte ha reagerat på mig på gatan. Jag ångrar ändå att jag inte dokumenterade denna bugg i the Matrix på något sätt.

I alla fall, här om dagen blev jag taggad i den här bilden på instagram, en svensk komikers barn som tydligen liknade mig. Orkar inte dela bilder på folk jag inte känner barn, förresten, därför bara en länk till ett ställe där föräldern delat bilden, hehe. Ganska sjukt i alla fall, jag förstår ju likheten.

54517770_1191791437657189_1835015238093635584_n.jpg

Igår delade Linnea den här bilden och påstod att det också liknade mig. Det är inte första gången Linnea gör mig uppmärksam på mina eventuella doppelgängers, för inte allt för länge sen hittade hon också…

Skärmavbild 2019-03-22 kl. 12.08.52.png

Winnifred Freedman, en amerikansk skådis med en lång lista små roller i tv-serier från 80-talet. Jepp, hon längst till höger. Jag tror Linnea tror jag har större glasögon än vad jag har, men det är nog nånting över munnen på Winnifred som också känns bekant.

För några år sen sammanföll två händelser i världen. Adele slog igenom på bred front och jag laddade upp den här profilbilden på Facebook;

1004959_10151967780969107_1907309211_n.jpg

Det var också den tiden när min look innehöll kontaktlinser och mycket eyeliner och plötsligt fick jag höra att jag liknade Adele hela tiden. Det här är en parallell jag själv aldrig känt mig bekväm i. Det är ju så klart smickrande, liksom:

ajeup0ayctw4ztltklrnuvtm-y4xulezgneawbqw4cs_custom-7aa29347d5da230c6101168c71549a7399302d0c-s800-c85.jpg

Hallå?! Kolla på detta perfekta ansikte!

Men det är ju inte sant att vi liknar varandra. Det enda jag och Adele har gemensamt är att vi är båda större än normen och eyelinern. Det gick ett par år, jag fick ett litet sår på hornhinnan och började använda glasögon igen och Adele gick ner i vikt och släppte ett till album och nu är det länge sen jag hörde nån tycka att vi liknar varann.

En enda andra kändisen jag fått höra ett par gånger att jag liknar är Jessa i Girls

1209148.jpg

… dvs Jemima Kirke. Igen - I WISH - men hur länge jag än stirrar på hennes ansikte kan jag inte se nån likhet alls. Kanske det är hår- och ögonfärgen på nåt sätt folk går efter?

Om jag själv skulle säga vem jag liknar mest i kändisväg så är det kanske

Skärmavbild 2019-03-22 kl. 12.32.40.png

Velma i Scooby Doo, hehe.

Bild 22-03-2019 kl. 12.02.jpg

Här är mitt actual fejs, här och nu för referens.

Vem har du fått höra du liknar? Eller har du sett nån doppelgänger till mig? Kanske du känner danska Ellen? Berätta allt i kommentarsfältet och ha en trevlig helg!

Saker jag söker efter på loppis

Mitt modeintresse är alive and kicking, det kanske t o m är mer alive och kicking än vad det varit på många år och det beror väl på att jag numera har ett jobb där jag själv kan bestämma vad jag har på mig. Jag är ju fortfarande mitt i ett köpstopp (jag får handla på loppis!) och även om jag inte skulle vara det, så förbjuder mig min privatekonomi ofta att köpa allt vad jag vill ha. Knappast en unik orsak att älska loppis, men ändå en orsak lika god som någon. På loppis har jag hittat de flesta av mina mest fashionabla statement-grejer, men också helt vanliga basic saker som tenderar gå i trendcykler. Men jaja, allt det där vet ni ju.

Jag tänkte visa lite inspiration inför helgens eventuella loppisrundor, sånt som finns i butik just nu och som jag håller extra utkik efter på loppis i vår.

Skärmavbild 2019-03-15 kl. 12.22.24.png

Röd-och-vitrandiga tröjor, som den här från Marimekko. Jag har en röd-och-vitrandig tröja redan och jag blir alltid så glad när jag har den. Bode ju gå att hitta tycker man ju.

Chloé-liknande solglasögon. Stora och lätta och 70-taliga är ledord - och helst billigare än orginalen.

Kjolar med rätt mycket vidd och precis den här mitt på smalbenet-längden, som de här från Asos. Jag vill mest bara ha såna kjolar i sommar, helst i kombination med nån enkel, lite bylsig t-short. Kanske en rödrandig? Jag har också snuddat vid tanken på att sy en kjol - inte en plisserad, men i en sån här modell. Kan ju inte vara så svårt… Eller?

Roliga accessoarer till håret, som dom här från Asos. Sjalar, spännen, pinnar, diadem - jag är sugen på det mesta! Absolut inte omöjligt att fynda på loppis! Helst skulle jag vilja hitta spännen med pärlor.  

Skärmavbild 2019-03-15 kl. 14.26.55.png

Jag är smått besatt av att hitta en handväska i bästa Sex and the City säsong 4-stuk. Drömmen är ju en monogrammerad Dior saddle bag, men tror chansen att snubbla över en sån på Missionstugan känns ganska liten. Men nån tidigt 2000-tal-doftande liten väska med kort och gärna lite stel rem, det måste jag nog ha.

Vad letar du efter på loppis i vår?

I wanna dance with somebody

Nej, det vill jag sannerligen icke; jag vill ligga på en soffa under en filt och inte göra nåt egentligen men nåt ska ju ett outfitinlägg heta.  

FullSizeRender.jpg

Och idag har jag Whitney på magen, så därav rubriken.

IMAGE.JPG

Tunikan är från ASOS Curve, köpte den på mellandagsrean men hade tänkt spara den till sommaren pga vit tunika känns inte riktigt vinter. Den är dessutom lite öppen i ryggen och jag tror den kommer bli ett Nyckelplagg i sommar, meeeen idag smyginvigde jag den lite pga låg och tänkte på hur mycket jag tycker om den igår kväll.

IMAGE.JPG

För att vintra till det lite slängde jag ett svart ”rövskynke” som det heter mellan mig och min syster, dvs ett tunt plagg som mest är till för att rama in och proportionera en egentligen färdig outfit. Just detta rövskynke är en lång mesh-kimono med ursprung H&M för några år sen. Mycket användbar, men jag gillar inte armlängden inser jag nu. Får åtgärda vid tillfälle.

FullSizeRender.jpg

Har dessutom nästan ner håret idag! Det händer cirka aldrig för får panik/värmeslag av att ha ner håret, men så här är det faktiskt okej att ha det.

FullSizeRender.jpg

Är inne i den perioden av månaden där jag är supereffektiv på jobbet och väldigt snygg. Men vänta ba, snart är jag jättetrött, jätteledsen och har en megafinne på hakan igen!

Alla hjärtans outfit

En dagens outfit kanske? 

IMG_5792.JPG

Så här så jag ut denna Alla stjärtans dag. Röd som ett hjärta i ansiktet pga bar hem en sju-kilos låda med läsprover genom stadens isiga gator. Inte läsprov av min bok OBS. 

IMG_5785.JPG

Hade jag tålamod att vänta tills färgen lagt sig före jag knäppte några outfitsbilder? Givetvis inte. 

IMG_5773.JPG

Annat än att klä sig i balla mönster och kånka hem lådor man kan göra Dagen till ära är att bli organdonator. Läste nån artikel om nån som hade fått ett hjärta och insåg att jag inte meddelat nånstans att man visst får skörda organ ur mig när den dagen kommer. För att säkerställa att man blir organdonator kan man göra två saker: 1. Meddela dina anhöriga (det gör jag nu). 2. Beställa ett sånt där gult kort att ha i plånboken, det har jag också gjort. Det gör du HÄR

Nu är det bara att vänta och hoppas på att mitt kalla och mörka hjärta är till nån hjälp den dagen det blir aktuellt.  

Svarta fåret

Jag är alltid ute efter kontraster när jag klär mig, men det behöver inte alltid vara kontraster mellan färg och mönster. Vissa dagar räcker det bra med en matt svart och en silkig svart. 

IMG_4982.JPG

Som idag. Matt och katthårigt (lycka till med att va fashion i ett katthushåll) och plisserat och silkigt.  

IMG_5048.JPG

Tröjan är en av mina varmaste och den har fått hänga med i ett par dagar här nu. En helt vanlig collegetröja är det, inga konstigheter. 

IMG_4989.JPG

Kjolen är ett favoritplagg för tillfället, den var med i mitt senaste (och sista före köpstoppet!) paket från Asos. Den faller väldigt snyggt och är enkel att dressa upp eller ner, beroende på tillfälle. Jag tänker söka flera kjolar i samma snitt på loppis under våren, jag tycker det är väldigt fin stil att ha plisserad kjol med enkel, gärna lite bylsig överdel. Den här är också exemplariskt hög i midjan och min favoritlängd, dvs mitt på smalbenet. Den har visserligen ganska höga slitsar på båda sidorna, men med tights under gör det ju inget.

IMG_4970.JPG

När jag blir rik ska jag anställa en fotograf som får ta bilder åt mig, men för närvarande får ni leva med mobilselfies där jag rättar till håret, det är tydligen en favoritpose.  

En helsvart outfit bärs bäst tillsammans med skor och parfym med attityd. Idag har jag & other stories Haute Goth och mina älskade silversneakers.

Det var allt från modeverkstaden idag, nu måste jag fortsätta rensa. Vi har kommit till avdelningen ”böcker” i vårt konmari:ande. Oh lord.

Kära dagbok,

idag skulle jag skicka ett mejl till tekniknsvarige på jobbet, men istället råkade jag skicka det åt hela personal-listan. Dvs 60-70 pers.  

Det är måndag.  

Synd med en sån pensionärig tabbe, när jag fick till en sån bra färgmix imorse när jag klädde mig. Vi ser på den istället lite:

Tack och lov ska jag hålla workshops för ett gäng sexor onsdag till fredag, så jag kanske kan undvika mina kollegor tills dom glömt det heh. 

Utöver det ska jag rensa min garderob med Johanna den här veckan och försöka skriva tre kapitel. Eller så står det på to do-listan i alla fall. Vi får väl se vad det blir.

2 frisyrer i 1 - nästan helt utan ansträngning

Jag är sannerligen ointresserad och lat när det kommer till mitt hår. Jag tvättar det en gång i veckan, ganska ofta bara med schampo och inte nåt balsam. Efter att jag tvättat det borstar jag igenom håret med olja, för tillfället Moroccan Oil. Sen gör jag inte mer. Jag äger ingen fön, använder aldrig plattång och torrschampo och hårspray är de enda produkter jag använder. Jag har upp håret 99% av tiden, mest av vana men också för att mitt hår är så pass tjockt att jag får värmeslag av att ha ner det, jag sover också alltid med håret upp.

I början av veckan när håret är rent har jag oftast det i en enkel hästsvans mitt på huvudet, vartefter veckan går och håret blir smutsigare och tovigare  brukar det bli en knut. När jag stajlar håret använder jag nästan alltid bara fingrarna, brukar tupera hästsvansen lite med fingertopparna om jag vill ha en större knut på huvudet. Jag tycker de flesta frisyrer blir snyggast när det inte är så polerat liksom. Nu för tiden är mitt hår så pass långt igen att jag börjat kunna variera hästsvansarna och knutarna med lite flätfrisyrer och det är egentligen DÄR dagens inlägg börjar.

49348460_1955351531440709_7513143220960755712_n.jpg

Det har ramlat in frågor om hur jag stylar mitt hår (nej, det har det inte, men tänk om livet vore så?) så nu tänkte jag presentera en favoritfrisyr åt er. Den fyller mitt krav på att håret inte ska hänga i ansiktet och men det ser lite mer satsat ut än en vanlig hästis. Dessutom löper ju associationsbanorna amok här; Frida Kahlo, folkhemmet, Grupp 8, Alperna, mjölkpiga, Liv Ullmann osv osv osv. Det här är ju en frisyr som absolut är snyggast när det är lite rufs i den och det är så ENKELT att få till en rufsig version att till och med jag kan/orkar göra det. Enda knixet är att du måste börja kvällen innan!

49790871_2255750398043738_3164737336273534976_n.jpg

Du behöver: ett långt hår, två hårband, tre-fyra smygspännen och eventuellt en eller två pustar hårspray.

Dela upp håret i två jämnstora partier med en ungefärlig mittbena. Du kan ju vara noggrann och göra det med en pinnekam eller sticksticka, men gissa om jag gör det :-))) Gör två flätor. Först den ena…

... sen den andra. Gör flätorna precis över örat och inte bakom örat som man kanske vanligen gör om man gör flätor. Tänk ungefär var Pippi L. skulle placera sina flätor.

Skärmavbild 2019-01-09 kl. 16.33.50.png

Jag vet inte hur det är med er, men det här är inte en look jag trivs i. Känner mig som Långben. Pär kom in precis när jag hade gjort klar de här flätorna och började skratta. “Du ser verkligen ut som nån sån där… Inga”. Men nu är flätorna klara i alla fall. Och vet du vad du gör då? Jo, du går och lägger dig. Sover på saken. Är håret väldigt nytvättat kan du spraya flätorna lite.

49603572_137314853851860_7931596691994574848_n.jpg

När du vaknar nästa dag är flätorna lite trevligt rufsiga och lite lagom pannhår har kanske lösgjort sig. Hurra!

49827599_380509892696903_4886250921039757312_n.jpg

Lyft flätorna och är de tillräckligt långa binder du en knut med dem, som jag gjort här. Annars kan man bara försöka vira dem runt varandra. Jag knyter en knut och viker in ändarna under flätorna så att hårbanden döljs.

49946575_770484516649135_230343068929228800_n.jpg

Sen sticker jag in tre smygspännen (fyra om det känns lite löst) - ett i mitten och ett för vardera flätände. Ser ni spännet i mitten? Det ska göra litelite ont när man får in ett smygspänne rätt - då håller det.

49716234_397641824112565_662923490558476288_n.jpg

Spraya en liten dust hårspray om det känns säkrare och så - är du redo att möta dagen! Men vänta - sa jag inte två frisyrer i ett? Jo, det sa jag visst.

Ponera att du rockar Kahlo-flätorna en fredag på jobbet. På kvällen ska du på fest. Du har en timme på dig att ställa dig i ordning och du har inte riktigt bestämt dig ännu vad du ska ha på dig. Fear not, promised child.

49899029_1944303495618083_4826143235984326656_n.jpg

Spraya din flätfrisyr en sista gång. När sprayen torkat; ta ut hårnålarna, lossa på flätorna och tadaa, en en lockig lite bohemisk festfrisyr uppenbarar sig. Det är en av de många föredelarna med att sova med håret i flätor. Har du tur är det en temafest eller maskerad och då kan du kombinera med

A) mönstrad kort klänning, klackar och en blombrosch  - och du är Carrie Bradshaw!
B) jordiga färger, stor stickad tröja/kofta, kanske något trasigt - och du är Hagrid!
C) solglasögon, väst , pärlhalsband och fjäderboa - och du är Janis Joplin!

50342131_2193115747411154_6624391247626764288_n.jpg

Eller så tar du bara på dig din festoutfit och går som dig själv och cashar in “oj, vad fint hår du har!”-komplimangerna hela kvällen.

Vill ni förresten se hur mitt hår har sett ut genom tiderna kan ni läsa detta inlägg (som jag själv tycker är jättekul).