Det Matiga

Hemliga manus, indiska ärtsoppor och discohundar

Senast vi hördes hade jag just slukat en pangpizza, men ni kanske är nyfiken på vad som hände sen?

public.jpeg

Det kanske inte är så koscher att skryta om presenter man gett, men i fredags om kvällen satt jag och pysslade ihop min present till Emmi. Jag gjorde ett presentkort av en gammal videokasett med fodral, några tidningar och en jävla massa tejp. Tänkte att presentkortet måste ju matcha presenten.

public.jpeg

Jag gav henne alltså en loppisrunda + lunch i Vasa. Pusselbitarna med bokstäverna är från ett gammalt spel jag hittade på loppis och de svarta girlangerna är så klart band ur videokassetten. Det var oväntat kul att ha sönder en sån - rekommenderas!

public.jpeg

Lördag morgon åt jag frukost i Fäboda med syrran. Vi hade inte setts på en stund och hade massor att gå igenom.

public.jpeg

Kaffe och smörgås utomhus är och förblir det godaste som finns. Pro tip: riv ner lite färsk ingefära i apelsinjuice och ta med. Då känner man sig extra frisk och hurtig.

public.jpeg

Ljung ❤️

public.jpeg

Här står jag och ser djup ut.

public.jpeg

Väl hemma väntade dessa två bestar på mig.

public.jpeg

På kvällen var vi bjudna på födelsedagsfest hos min barndomsbästis Emmi. Här är födelsedagsbarnet i all 32-årig glans!

public.jpeg

Vi åt lax och potatis och tårta och satt ute tills det blev kolmörkt och rätt så kallt.

public.jpeg

Jag var orange.

public.jpeg

Och Bruno - som fyllde ett också! - hade discohalsband så vi skulle se var han och Sansa höll hus när de sprang runt. Sansa är min kusin Emmas jämngamla chowchow.

Idag har jag sovit länge, länge och sen gjort en kraftansträngning och förflyttat mig till soffan där jag läst ett av bidragen i Läs mig!-tävligen jag sitter i juryn för. Det är inte så lite pirrigt och kul att få ta del av manus på det sättet. Den manushögen är också orsaken till att de enda ”färdiga” böcker jag lyckats ta mig igenom den senaste tiden är ljudböcker. Men inget fel med det! Här är tre kanontips jag har lyssnat på i veckan eller fortfarande lyssnar på:

  1. Svälten - Magnus Västerbro

    Otroligt bra bok som tar avstamp i hungeråren 1867-69 i Sverige och berättar vad mat eller mer avsaknaden av mat gör med ett samhälle. Ett tips till alla som är intresserade av politik, samhälle, historia eller bara en bra historia.

  2. Who killed my father? - Éduoard Louis

    Ett en och en halvtimmes långt brandtal inläst av författaren själv som bryter å det grövsta på franska - charmigt! Texten i sig är inte så charmig, inte heller pappan som Louis skriver om. En kärleksförklaring till och en uppgörelse med en och samma far som slingrar sig kring varann tills det exploderar ut i en väl avstämd käftsmäll mot franska samhället som (precis så många andra samhällen idag) konsekvent skiter i sina svagaste. Otroligt starkt, lyssna i ett svep.

  3. I’ll be gone in the dark - Michelle McNamara

    Historien om hur McNamara blev besatt av true crime och speciellt fallet med the Golden State Killer och hur hennes privata undersökning till slut hjälpte till att fånga mördaren. Tyvärr hann McNamara dö själv innan hon hann se honom fängslad.

public.jpeg

Sen har jag lagat mat. Blomkål var en nyckelingrediens.

public.jpeg

Det blev en slags linsgryta med potatis och blomkål plus friterade puri-bröd. Gjorde storkok och har åtminstone tre liter gryta kvar, perfekt till veckans lunchlådor. Pär tyckte att det var lite som om en finsk ärtsoppa och en indisk gryta hade fått barn ihop och det är ganska korrekt. Bröden hade kunnat vara fluffigare och tunnare, men gott var det i alla fall.

Nu ska jag läsa klart Hemliga Manuset och sen ska jag förbereda mig för en dag full av möten imorgon.

Recept: Pangpizza!

När jag var liten och bodde hemma kallade vi färdigmat som tillreddes i mikro för pling-saker. Alltså typ pling-pizza och pling-plättar. Döm om min förvåning när jag i vuxen ålder nån gång pratade om pling-pizza och mitt sällskap (tror det var Nikko) inte förstod vad jag menade. Tycker det faktiskt är en ganska fyndig term.

Idag gjorde jag inte en pling-pizza men en riktig pangpizza till middag. Jag säger pang för den var pang-god och pang-enkel att göra = perfekt fredagsmiddag. Nu är det ju fredagen nästan över men vem har sagt att du har mer energi imorgon? Därför tänkte jag uti min godhet dela med mig av detta löjligt enkla recept. Det är knappt ett recept faktiskt, förvänta er inget nu.

public.jpeg

Du behöver:

🦴ett paket frusen smördeg (jag tog ett sånt som var en lite större platta, men varför inte göra handstora varianter med mindre plattor)

🦴en stor rödlök

🦴en stor gul lök 

🦴en paket fetaost i block (inga jävla tärningar olja tack)

🦴en burk creme fraiche

🦴timjan (färsk om du är en sån, jag använde torkad) 

🦴smör & farinsocker att steka i

🦴 nåt att pensla kanterna med, t ex lite vatten eller ett ägg, men det glömde jag så bevisligen går det bra utan också men den hade inte dött av lite mera färg och glans. Bildbevis:

public.jpeg

Gör så här:

Ta fram smördegen och låt den tina, det här tar nog en timme. Men du behöver ju inte göra nåt under tiden. Sätt ugnen på 225 grader. Banka/kavla/dra ut smördegen när den är tillräckligt tinad på en med smörpapper klädd plåt. Jag tyckte det nästan var enklast att dra i degen. Du kan med fördel göra kanterna lite ojämna, det ser bara mer äkta ut då.

Skala och skär lökarna tunt. Stek löken på medelvärme i smör tills den är mjuk. När den är mjuk häller du på farinsocker (eller vanligt socker eller sirap) och timjan och låter det puttra ihop - igen på lite lagom värme. Tänk lite jazzig lounge-tempo.

Under tiden häller du creme fraiche i en bunke och smular ner blocket med feta. Blanda om med gaffel och bred blandningen på smördegen. Igen - gör det lite hafsigt och lämna nån centimeter obredd i varje kant.

Nu borde löken va färdigkaramelliserad. Gött! Bre den på fetakrämen. Kasta över lite timjan till. Vik in kanterna lite. Pensla kanterna om du kommer ihåg det. Annars skjutsar du in allt i ugnen i ungefär 10 minuter och sen äter du! Pluspoäng om du hittar en tomat-allergiker som blir glad för allergi-vänlig pizzavariant.

Nästa gång ska jag göra den med getost. Eller Västerbotten och kantareller GAAAAAAHHH va gott det hade varit.

Recept: världens bästa makaronilåda

Häromdagen pratade jag med min kompis Heidi och hon bad mig om tips om mat som är gott att värma upp dagen efter. OBS jag är inget matorakel, det råkade bara komma på tal i en annan diskussion. Så det här receptet är för dig, Heidi! Och för er alla andra som inte orkar laga mat exakt varje dag men ändå vill äta ok mat.  

Min bästa makaronilåda

FullSizeRender.jpg

Makaronilåda kan vara den osexigaste maträtten som existerar på denna planet eller så kan det vara en god vardagsräddare. Jag skulle säga att den variant jag gör regelbundet är ganska långt från den grådaskiga och geléiga makaronilåda man fick i skolan. Jag gör den här lilla lådan när jag vet att jag kommer ha mycket på gång de närmsta dagarna, för den gör sig tämligen bra uppvärmd och räcker flera dagar. Om man är två pers det vill säga, är man en familj på några stycken kanske den tar slut samma dag, men oh well. Då hade du i alla fall roligt en dag.

FullSizeRender.jpg

Du behöver: 

5-6 dl makaroner 
1 liter rödmjölk
1 burk naturell Mifu
1 förpackning majs
1 förpackning svarta bönor
Ett par nävar riven stark ost, t ex cheddar
Ett par nävar riven mild ost, t ex det som marknadsförs bara som “riven ost”
3 ägg
1-2 gula lökar
3-4 vitlökar
1 röd chili/eller chiliflakes efter behag
1 liten skvätt rökarom
1/2 dl skorpmjöl
salt, peppar, olja att steka i

Sätt ugnen på 175-200 grader, beroende på hur aggressiv din ugn är. Jag lägger min på 175.

Hacka lök, vitlök och chili fint och häll ner det tillsammans med Mifun i en stekpanna med olja. Stek allt på medelhög värme, så att löken blir glansig och mjuk: Mifun släpper en del vatten när du steker den, stek tills det mesta har avdunstat och mifun fått färg.

Under tiden mäter du upp de okokta makaronerna och låter dem singla ner i en ugnsform i lämplig storlek (min är 20x30 cm tror jag).

Sen vispar du ihop mjölken och äggen och salt.

När mifun ser klar ut häller du i bönorna och majsen du sköljt av i ett durkslag i stekpannan. Blanda om, skvätt i skvätten rökarom (det här kan du lämna bort om du inte hittar rökarom i affären) och peppra lite för svartpeppar är livet. Låt blandningen bli varm, men bönorna och majsen behöver inte stek-stekas.

När du tror att det är färdigt, häller du ner joxet i ugnsformen med makaronerna och slänger även i den starka osten och hälften av den milda osten. Blanda runt och häll äggblandningen över så att allt täcks. Skjuts in i ugn och äggklockan på 20 minuter. När den ringer tar du ut formen, blandar om allt och strör resten av milda osten och ströbrödet på ytan och så tillbaks in i ugn - den här gången i 30 minuter.

Och sen är det klart! Det tar en stund, men kräver minimalt med jobb. Ät med något grönt och krispigt - gurka eller ännu en underskattad skolmatssalsgrej; kinakål. Älskar kinakål <3

FullSizeRender.jpg

Ät tills tallriken ser ut så här. Bone up the teeth!

En pasta, ett mönster och en skön bok

Hej kompisar! Visst känns november som en enda stor dementorattack, all ork och all glädje ba *slurp* ut ur huvudet. Det känns som att allt jag gör these days är att motverka lejdo på olika sätt. Som idag:

FullSizeRender.jpg

Klädde mig som en optisk illusion i beige - min älskade kappa (som passar till ALLT) och en leopardklänning och en leopardscarf. Mönster plus mönster lika med sant. Det är mitt hemliga trick: alltid när man känner sig som tröttast; klä dig som piggast. Eller addera läppstift till en annars trött look. Det lockar bort blickarna från påsar under ögonen och hängande axlar. Nu kanske beige inte känns som en jättepigg färg, men ärligt - skulle ni vilja se den här mönsterkombon i en skrikigare färg? I think not.

FullSizeRender.jpg

Och mina flaxiga Adidas Falcons till det. Beige och rosa tillsammans- inte helt fel. Bra färgkombinationer gör mig alltid glad. 

IMAGE.JPG

En annan sak som alltid gör mig glad och jag försökte mig på idag är pasta. Jag kom på igår att det är hundra år sen jag lagat vad jag en gång i tiden reklamförde här på bloggen som ”min bästa pasta”. Så idag fick det bli den te meddag.

IMG_1705.JPG

Sicken tur att man bloggar och kan gräva fram favoritrecept när man glömt bort dem. Fast den hör gången gjorde jag den med spenat istället för grönkål, för det var det jag hade. Gick hur bra som helst det också.  Tricket är att krydda så mycket att spenaten bara anas. Det blev skitgott.

IMG_1710.JPG

Fast bäst av alla beprövade metoder mot dementorväder hittills har Den Mysiga Ljudboken varit. Just nu slalomlyssnar jag på Stina Wollter Kring denna kropp (som jag inte hört tillräckligt mycket på för att uttala mig om än) och DEN LJUVA PÄRLAN OCH BÄSTA MEDICINEN MOT ALLT EVER How to eat av Nigella Lawson, inläst av Nigella själv. Det må vara en receptbok, men det är så mycket mer än så. Nigellas matprogram har länge varit mina go to-klipp på Youtube i tider av tröstbehov, om ni inte fattar varför orkar jag inte förklara. Man fattar, eller så fattar man inte. Att höra hennes sensuella röst förtroligt viska nån anekdot om när hennes mamma vispade maränger - det bemästrar de flesta dementorer. 

Så på sätt krigar jag vidare.  

Nej, alltså förlåt, nu använde jag ordet ”kriga” ironiskt på ett sätt som jag och Pär brukar göra sinsemellan men som jag nu insåg inte funkar att göra utan förklaring. Förklaringen är att både jag och Pärry avskyr det här trenduttrycket ”kriga”. Jag ska kriga för dig och vi krigar tillsammans och bla bla bla... Det är så fånigt. Ingen behöver kriga för mig, thank you very much. 

Det om det - imorgon är det fredag! Till och med i detta kaamos tycks fredagar glimra till lite i kalendern. Vad ska ni göra i helgen? Kan ni inte berätta?  

En smoothie bowl och tankarna som föds ur den

Vaknade med en lätt slöja av huvudvärk igår pga AW i fredags. Det var ändå inte så mördarjobbigt att enda alternativet är att ligga kvar i sängen och få cokis & pizza intravenöst, utan mest bara som ett lite mysigt segt filter över tillvaron. 

Jag kommer aldrig säga att jag gillar att va bakis, men när det inte är sååå jobbigt eller när det mest jobbiga gått över så upplever jag ett slags lugn jag sällan har annars. Just det där sega, som att assocciationsbanorna får vila lite. T ex är det en av få gånger jag har tålamod att se film. Det här låter ju farligt nära alkoholist-logik så jag kanske ska påpeka att jag sist och slutligen dricker ganska sällan och ändå föredrar att vara icke-bakfull. 

FullSizeRender.jpg

Gårdagens seghet resulterade i att jag gjorde brakfrukost. Äggröra & smörstekt purjo, smoothie med jordgubbar och banan och stor mugg kaffe. Liksom designat för att möta alla mina bakosbehov. Åt allt tillsammans med nya numret av tidningen Sex. Vi beställde tidningen för en stund sen och fick den tidigare i veckan, men jag har inte haft ro/tid att sätta mig ner med den förr. Dessutom hade jag visualiserat den här stunden hela veckan för att stå ut - lördag förmiddag är det bästa jag vet. 

Känner mig alltid töntig när jag fotar mina frukostar eller min mat pga det är ju samtidens BÄSTA skämt: folk som fotar sitt liv istället för att leva sina liv. Alla gubbar ba: HÖHÖHÖHÖ. Som att man inte kan göra båda. Liksom fine, man behöver kanske inte fota varje macka man äter och det är väl hälsosamt att se upp från skärmen ibland. Men det här att man inte skulle kunna leva i nuet om man vill fota grejs man gör - pffffff bitch please. 

Instagram hjälper faktiskt mig att fokusera på nuet, om nuet nu är det ultimata att fokusera på - jag vet inte riktigt. Fokusera är inte min starka sida alls pga scatterbrain och att bokstavligen fokusera kameralinsen på nåt hjälper mig se det stora i det lilla osv. Jag har liksom svårt att komma ihåg att den här lördagsfrukosten har varit målbilden hela veckan om jag inte gör det till en actual bild. Det är nog lite därför jag bloggar också. Samtidsskadad? Säkert. Är jag ok med det? Ja va fan. Det är jag. 

IMG_8870.JPG

Jag tycker det är skönt att få ett utanförperspektiv på skit ibland. Även om det är nåt så fånigt som en smoothiebowl. Det hjälper som sagt mig att fatta vad som händer. Klart det är en jakt på likes också, det är jag den första att erkänna. Och det är inte alltid så avslappnat, det håller jag med om.

Men det är liksom nåt annat också. Ett utryck, en dagbok, ett hjälpmedel. Sen får gubbarna höhöhö:a så mycket de orkar. 

Måndag nej söndag nej måndag är det nog

Känns nästan som jag inte gjort nåt annat än att äta olika saker idag. Har as I speak en paj i ugnen, så det här inlägget blir inte långt.

Igår kväll drack vi champagne (äkta champagne! men också helt vanlig skumpa) här hos oss ett gäng. Gick och la mig fem på morgonen vilket ändå får ses som MVG i att carpa påskhelgen. 

Påsk är en fin och skön högtid på många sätt, men den kan lätt bli lite intensiv om man bor på en ort som folk flyttar ifrån. Julen och påsken är ju THE tillfällen man återvänder till orten. Kan också tänka mig att det är precis lika intensivt att vara den som återvänder, men talat ur den enda synvinkel jag kan tala ur så har det varit ett jäkla spring i dörrarna här hemma hos oss. Vilket så klart är kul, men eftersom jag värdesätter min egentid högre än mitt hår så blir det ganska andfått. 

 

Så idag, efter att vår nattgäst Nikko (jag älskar att vi har ett supercomfy gästrum att låta vänner sova i) åkt vidare, har jag koncentrerat mig bara på... mat? 

FullSizeRender.jpg
IMAGE.JPG
FullSizeRender.jpg

Gröt till frukost, popcorn till lunch (det är är trots allt dagen efter) och den omtalade pajen med purjo och broccoli. Känner mig en mycket wholesome amerikansk soccermom när jag naggar pajskal.  

Har även gått en liten runda och lyssnat på ett par poddar, men i det stora hela; mat. Skön sönd-, jag menar måndag.

Recept: ris & grönsaker

Jag kan inte laga så värst fancyg mat, jag har ingen parad-trerätters så där, MEN jag tycker jag är väldigt bra på att laga vardagsmat. Idag tänkte jag presentera vår mesta och bästa vardagsmat, den rätt vi äter oftast här hemma, typ en gång i veckan skulle jag tro. Senast idag. Det heter ris och grönsaker och det är just vad det är. 

TRIGGER WARNING: amatörmässigt tagna mobilbilder. Som alltid.

FullSizeRender.jpg

Till ris och grönsaker (typ 4+ portioner, blir alltid matlådor) behöver du:

  • 1 broccolihuvud 
  • 1 röd paprika
  • 1 stor morot lr flera mindre
  • 1 stor näve frysta edamamebönor
  • 1 rot ingefära
  • 1 stor lr 2 mindre gula lökar
  • Ett par, tre klyftor vitlök
  • 1 chili (eller ha iaf fryst, frysta örter =  bästa grejen att ha i frysen, näst efter glass)
  • Nån dl grönsaksfond  
  • Nån dl vatten, helst af finare kran-sort
  • (en näve salta jordnötter, en nypa socker) 
  • ris av valfri sort, jag gillar långkornigt
FullSizeRender.jpg

Börja med att koka upp vattnet till riset. Medan vattnet i godan ro värms till kokpunkt hackar du lök, vitlök, morot och ingefära (och chili om du inte kör på fryst). Jag slantar moroten och skär löken i ganska breda halvmånar men det där gör du hur du vill. Men jag gillar när löken är som en egen grönsak och inte bara nåt litet jox.  

FullSizeRender.jpg

Du har kanske redan hettat upp olja i en panna? Om inte är det dags nu. När pannan är varm kan du kasta ner med det du hackat MINUS typ en fjärdedel av all ingefära du hackat som du sparar till senare. I samma veva har du också hällt i riset i det nu kokande vattnet. Så länge det fräser hackar du broccoli och paprika i grova bitar. Är det för små bitar försvinner all crunch och det gör ingen glad :(  Pannan kan också hållas ganska så varm genom hela processen.

FullSizeRender.jpg

När löken är mjuk så kan du slänga i broccolin, paprikan och de frysta edamamebönorna. Ibland händer det att bönorna bildat en frusen klump och trots att du inte tänkt använda allt dimpade hela klumpen ner i pannan så oh well. När bönorna ser varma ut och paprikan blivit lite medgörlig häller du kanske... en deciliter grönsaksfond över allt? Jag vet inte, måttar aldrig så noga. Sen häller du ungefär samma mängd vatten på, fast kanske lite mer. Typ ett litet dricksglas. Och DÅ! När du adderat vätska, är det dags för den sista fjärdedelen ingefära att göra entré! Jag älskar ingefära och använder massor, men det där gör du enligt smak och tycke. 

FullSizeRender.jpg

Det sista jag gör innan servering är att strössla litelite socker över allt och en liten näve saltade jordnötter. Sockret gör att ingefäran poppar och nötterna är bara gott. Men man kan lämna bort båda utan dåligt samvete. 

FullSizeRender.jpg

Klart att servera! Riset borde va klart samtidigt som grönsakerna. 

IMAGE.JPG

Oftast brukar jag inte tycka att det krävs salt alls pga fonden är så pass salt, men idag tyckte jag det var lite tamt och då är det bra med en flaska soja till hands. 

Det var det! Nu ska jag se Kulturveckan och sen gå och lägga mig. Är trött som en hund.

5 pepparkakor jag bakat idag

Jag ställer mig lite tveksam till julens mest omhuldade bakverk och äter pepparkakor mest som ett lite sött stöd till nån riktigt kraftig ost. Trots det och trots snart 30 års erfarenhet drabbas jag varje år av suget efter julmys. Alltså bestämmer jag mig för att baka pepparkakor. Och dekorera dem.

I år bjöd jag hit syrran på pepparkakebak och julmusik. Jag köpte deg (vem har tid med annat?) och glasyr på tub (vem har seriöst tid med annat?) och så satte vi igång. Först gick det bra, pepparkakorna såg hemtrevligt mjöliga ut där de låg på plåten, jag brände inte nån plåt alls och jag såg till att värma tubarna med glasyr i varmt vatten lite på förhand för att göra allt smidigare. Pepparkakorna är färdigt gräddade, jag sätter mig ner och börjar. Och här är resultatet:

FullSizeRender.jpg

Visst får ni julstämning! Låt oss ta en närmare titt på mästerverken. 

FullSizeRender.jpg

Abstrakt konst. 

FullSizeRender.jpg

Så där gulligt prickig. 

FullSizeRender.jpg

Den något brända Adidas-vänstern. 

FullSizeRender.jpg

Sakligt. 

FullSizeRender.jpg

Och så min personliga favorit; demonkatten.

Det här var alltså vad resultatet blev, medan målbilden var något mer åt det här hållet:

IMG_9246.JPG

Jag förstår inte hur jag, vars bästa ämne i skolan trots allt var bild, aldrig lyckas få en pepparkaka att se normal ut, utan allt ser ut som nån blind förskoleklass från ett Waldorfdagis har gjort. 

Jag ger officiellt upp nu. Nästa år blir det en pepparkakslös jul här hos oss.  ALDRIG MER!!!!

16 lösgodisar jag alltid väljer

Idag är det lördag och lördag är godisdag och här är några av mina favoriter.

IMAGE.JPG

TYVÄRR hade inte Prisma dom svinen två av mina top fem-favoriter när man plockar lösgodis: M&Ms med jordnötter och lätkä-karkit. Men OH WELL här är sexton andra godbitar, höhö.

IMAGE.JPG

En sockrig, färgglad rem - givetvis.

IMAGE.JPG

Olika former av sura flaskor. Surt är väl en genomgående trend i hela godispåsen.

IMAGE.JPG

Mjuka persikor. Jag är inte ens säker på att jag gillar de här så mycket som jag tror att jag gör, men när jag var liten och godisutbudet var mycket mycket mindre var de här persikorna nåt av det godaste som fanns. Så därför måste jag ändå alltid ta ett par av dem. 

IMAGE.JPG

En nästan tvärtom-relation har jag till de här tutti fruttibilarna. Var mina sämsta godisar i Lauantaipussi när jag var liten, nu är de ett jäkla topp fem godis. Ner med sleven och ös på ba.

IMAGE.JPG

Hallon-lakritsdöskalle så klart. 

IMAGE.JPG

De här vad de nu heter. Måste ta lika många orangea som bruna OBS.

IMAGE.JPG

Gillar ej choklad så mycket i lösgodis-sammanhang, men Polly är ju alltid gott.

IMAGE.JPG

Rosa sockrigt fluff i nån form för att väga upp all salmiak.

IMAGE.JPG

För salmiak måste man ju ha massor av! Gärna döskallar och Pantteri, t ex. 

IMAGE.JPG

Brukar alltid ta ett par skumbananer men det fanns inte nu så istället tog jag den här, en salmiakbanan. Inte jättebra kombo.

FullSizeRender.jpg

Maskar! 

IMAGE.JPG

Båtar. Alltid lite lite mer av hallonbåtarna.

IMAGE.JPG

De här märkliga månansiktena är lite obehagliga men väldigt goda. 

IMAGE.JPG

Kritor är ett måste. Dessutom måste man säga kritor på ett speciellt sätt pga internt skämt mellan mig och Emmi och Soffa som härrör sig från när vi gick på sjuan. Alltså ett sjutton år gammalt skämt. Herregud.

IMAGE.JPG

De här sura jordgubbskaramellerna (för visst är det karameller när de är hårda?) är djupt underskattade.  

IMAGE.JPG

Och så lite utfyllnadsgodis som alltid lämnar sist i påsen.  

Det var det! Vad finns i din påse? 

21 saker jag ätit i år

Matbilder på Insta brukar vara en grej folk gärna gör sig lustig över, jag däremot älskar dock andras (och mina egna) rapporter över vad de ätit. Idag ska jag visa 21 grejer jag ätit och dokumenterat på Insta i år.

FullSizeRender.jpg

Kladdkaka för att fira när jag kom upp i 1000 följare på Insta. Har 600 fler idag, men inte bakat flera kakor. 

FullSizeRender.jpg

Den här jättegoda indiska grytan med bondost, blomkål och potatis blev en hit som jag gjorde flera gånger. Bondost är bra substitut för paneer-ost, obs!

FullSizeRender.jpg

Gjorde många olika pastarätter, bl a den här kylskåpsrensarpastan med tofu och broccoli.

FullSizeRender.jpg

En annan variant: med grönkål, parmesan och rostade kikärter. Den här är skitgod, kanske måste äta den idag igen...?

FullSizeRender.jpg

En gång lagade jag gnocchi också. Det blev inte bra, bara slemmiga klumpar. 

FullSizeRender.jpg

Nåt som däremot blev bra var mina strömmingsflundror med potatismos. Trodde det skulle va jättesvårt att laga, men det var pissenkelt och jättegott.

FullSizeRender.jpg

Frukost har jag ätit åtminstone nån gång i veckan. Den här med ägg sunny side up och macka med rostat cashewsmör och boysenbärsylt (jag och Sawandi hade en 15 min lång diskussion i fredagskväll om exakt hur gott boysenbärsylt är förresten, det är den ABSOLUT godaste sylten) var extra delisioso. 

FullSizeRender.jpg

Tårta hos fammos. 

FullSizeRender.jpg

Ugnsbakad batat med chèvre och valnötter - eeeeh JA TACK. 

FullSizeRender.jpg

I somras åt vi nypotatis nästan varje dag.

FullSizeRender.jpg

Bakade bullar med Nikko och Ella en dag. De blev svingoda, Pär åt kanske sju stycken på en och samma gång. 

FullSizeRender.jpg

Majs- och ingefärssoppa.  

FullSizeRender.jpg

Helstekt blomkål - mycket gott. 

FullSizeRender.jpg

Ostbågar och päronfil i soffan. ÄLSKAR päronfil, men det är bara Norrmejerier som gör den. Brukar hamstra när jag i Umeå. 

FullSizeRender.jpg

Färska vårrullar en dag när jag kände mig extra kreativ.  

FullSizeRender.jpg

Det här äter vi absolut oftast hemma hos oss. Vi kallar det ris och grönsaker och det är väl ungefär vad det är. En grönsakswok med mycket ingefära. Bästa vardagsmaten. 

FullSizeRender.jpg

Bakade grytbröd i höstas också. Just det här brödet kunde nog fått lite mer färg.

FullSizeRender.jpg

Pommes och mjölk på loppisrunda i Lapua. 

FullSizeRender.jpg

Våffelbrunch när Nikko sov över en gång. 

FullSizeRender.jpg

Olika slags bön- och linsbiffar är också frekvent förekommande på middagsbordet hemma hos oss. De här tror jag var med svarta bönor och rostade hasselnötter.  

FullSizeRender.jpg

Och till sist: plättar. För vem gillar inte plättar?