Ett foto i timmen fail

Igår hade jag tänkt göra ett sånt där klassiskt ett foto i timmen-inlägg. Men akkun dog och jag glömde och i ärlighetens namn - det är inte som att mitt liv är värt att dokumenteras varje timme. Jag är ganska boring. Här är i alla fall några bilder från igår, mestadels från jobbet. Så här ser mina jobbdagar ut. Fina miljöer, knäckebröd och många koppar kaffe, kollegors söta hårprydnader och sommarprat i hörlurarna på mornarna. Terese Cristianssons som jag lyssnade igår var skitbra, men så förbannat sorgligt. Hon är utrikeskorrespondent i Mellanöstern och Afrika. Lyssna på det och var beredd på känslostormar.

Efter jobbet var jag på kort loppisrunda med Ronja och CV (fyndade inget), kaffe och glass och sen handlade jag grönsaker från Reko-ringen, mycket trevligt. Fick också min efterlängtade Julia Child på posten, så det passade ju utmärkt. Och sushi! Sushi från Reko på en vanlig torsdag, det är lyx det. Sen somnade jag så hastigt att jag inte hann sätta på något alarm, men tack och lov vaknade jag fem imorse vid full vigör, så det löste sig ändå. Och idag är det fredag!

Greklands sak är vår

Även om jag tycker Finlands hållning mot Grekland är lite onödigt sträng, det är som att vi plötsligt glömt bort hur fattigt och eländigt vi hade det här i landet för inte så länge sen, fast vi annars är väldigt måna om att komma ihåg vår historia, så är det sist och slutligen ganska lite jag kan göra som privatperson för att ändra läget. Men man kan ju göra små saker, typ handla grekiskt. Även om det antagligen gör mer för mitt samvete än för grekerna, men. Här är ett grekiskt tips, Korres duschtvål. Ekologiskt, grekiskt och alldeles, alldeles underbar.

Jag har den som doftar jasmin och den är helt fantastisk. Doftar som en fucking sommaräng varje gång jag kommer ur duschen. Den finns bl a att köpas här.

Jag fattar ju att en jävla duschgel inte kommer rädda läget, men jag känner mig så hjälplös ibland att jag måste döva den känslan lite. Jag har så mycket och så många har så lite. Är också månadsgivare till Amnesty och Röda Korset av den anledningen. Något litet måste jag väl kunna göra.

Behöver lite kärlek från fel håll

https://www.youtube.com/watch?v=F7pf-kj6u5M Haft en riktigt bra dag annars idag men kanske lite mycket. Har haft en trevlig eftermiddag med inte mindre än två olika kaffesällskap. Men nu. Nu sitter jag här i ett hav av skor, väskor, pocketböcker, ljusstakar och Jesus-tavlor. Ska sälja på loppis och jag blir superstressad av sånt. Att organisera, prissätta, dammtorka och så. Vill bara gråta. Är dessutom omänskligt trött, har druckit fler koppar kaffe än sovit timmar i natt. Fladdrar i hjärtat och kittlar i armarna. Har börjat misstänka jag är koffeinkänsligare än vad jag vill medge eftersom jag bryter ihop varje gång jag dricker kaffe efter fem på eftermiddagen. Blir helt stirrig och dessutom underligt nedstämd.

Då är det bra Håkan Hellström finns. Ingen känner med dig som Håkan när ingen annan gör det. Ingen upphöjer din sadness till fucking poesi. Skulle så gärna tacka honom nån gång på riktigt för Känn ingen sorg-skivan. Alla andra skivor också, men alltså Känn ingen sorg för mig Göteborg. Kan inte beskriva allt jag känner inför dom tio låtarna.

Så nu skiter jag i kaoset här omkring mig, lägger mig under täcket och lyssnar på Håkan tills jag somnar. Vilket lär bli om tre timmar pga espresso i blodomloppet, men ändå. Jag var bara inte gjord för dessa dar osv osv.

Nån gång vill jag vara så rik att jag kan hyra en personlig assistent som gör sånt här åt mig. Alternativt betala Håkan Hellström för privat spelning här på Styrmansgatan.

Sagas sommarprat

Jag är nån vecka sen, men alltså Saga Beckers sommarprat. Ni måste lyssna. Den här gången måste ni lyssna.

Sagas sommarprat

Jag är nån vecka sen, men alltså Saga Beckers sommarprat. Ni måste lyssna. Den här gången måste ni lyssna.

Behöver lite kärlek från fel håll

https://www.youtube.com/watch?v=F7pf-kj6u5M Haft en riktigt bra dag annars idag men kanske lite mycket. Har haft en trevlig eftermiddag med inte mindre än två olika kaffesällskap. Men nu. Nu sitter jag här i ett hav av skor, väskor, pocketböcker, ljusstakar och Jesus-tavlor. Ska sälja på loppis och jag blir superstressad av sånt. Att organisera, prissätta, dammtorka och så. Vill bara gråta. Är dessutom omänskligt trött, har druckit fler koppar kaffe än sovit timmar i natt. Fladdrar i hjärtat och kittlar i armarna. Har börjat misstänka jag är koffeinkänsligare än vad jag vill medge eftersom jag bryter ihop varje gång jag dricker kaffe efter fem på eftermiddagen. Blir helt stirrig och dessutom underligt nedstämd.

Då är det bra Håkan Hellström finns. Ingen känner med dig som Håkan när ingen annan gör det. Ingen upphöjer din sadness till fucking poesi. Skulle så gärna tacka honom nån gång på riktigt för Känn ingen sorg-skivan. Alla andra skivor också, men alltså Känn ingen sorg för mig Göteborg. Kan inte beskriva allt jag känner inför dom tio låtarna.

Så nu skiter jag i kaoset här omkring mig, lägger mig under täcket och lyssnar på Håkan tills jag somnar. Vilket lär bli om tre timmar pga espresso i blodomloppet, men ändå. Jag var bara inte gjord för dessa dar osv osv.

Nån gång vill jag vara så rik att jag kan hyra en personlig assistent som gör sånt här åt mig. Alternativt betala Håkan Hellström för privat spelning här på Styrmansgatan.

Självgodhet

Jag kunde lätt bli illustratör om skrivandet inte blir till nåt. Det är spännande insyn i hövet på mig, eftersom jag alltid sitter och klottar och ritar när jag lyssnar på nån som pratar, för jag lyssnar bättre på det viset. Vet inte vad nån psykolog skulle säga om detta. ”I love ångest” i bullig font? Lol.

Jag slogs av hur självgod jag låter i förra inlägget när jag lsäte igenom det. Jag kunde lätt bli... Eh, nej. Det hade säkert varit roligt men så jävla talangfull är jag inte. "Spännande insyn", haha, för mig själv kanske. Nåja, även om jag drabbas av hybris många gånger är den jantelagstrogna österbottningen i mig stark så ville bara påmnina om att jag inte tror att jag är nåt. OBS OBS OBS.

Och nu känns det här inlägget skittöntigt och AAAAARGH. Livskris.

Självgodhet

Jag kunde lätt bli illustratör om skrivandet inte blir till nåt. Det är spännande insyn i hövet på mig, eftersom jag alltid sitter och klottar och ritar när jag lyssnar på nån som pratar, för jag lyssnar bättre på det viset. Vet inte vad nån psykolog skulle säga om detta. ”I love ångest” i bullig font? Lol.

Jag slogs av hur självgod jag låter i förra inlägget när jag lsäte igenom det. Jag kunde lätt bli... Eh, nej. Det hade säkert varit roligt men så jävla talangfull är jag inte. "Spännande insyn", haha, för mig själv kanske. Nåja, även om jag drabbas av hybris många gånger är den jantelagstrogna österbottningen i mig stark så ville bara påmnina om att jag inte tror att jag är nåt. OBS OBS OBS.

Och nu känns det här inlägget skittöntigt och AAAAARGH. Livskris.

Skrivarträff

I helgen hade vi en liten LittSkap-reunion på After Eight. Malin, Elin, Clara, Riina, Maja, Satu och jag. It. was. awesome. Regina George-slapped me in the face-awesome. Jag känner mig otroligt energifylld och inspirerad efter att ha umgåtts med dessa fina människor.

Vi gjorde några skrivövningar ur den här boken (som jag nu har beställt ett eget exemplar av), några andra övningar och skrev på våra egna projekt ett par timmar. Det låter kanske inte så fantastiskt, men jag har skrivit mer i helgen än på hela våren. Det är så skön känsla när du äntligen känner flow igen.

Jag skriver alltid för hand på såna här tillfällen, för jag tycker det flyter bättre då. Plus att jag får en första redigering av all text när jag renskriver allt på dator sen. Hittade klotter från nån tidigare LittSkap-helg i mitt anteckningshäfte. Jag kunde lätt bli illustratör om skrivandet inte blir till nåt. Det är spännande insyn i hövet på mig, eftersom jag alltid sitter och klottar och ritar när jag lyssnar på nån som pratar, för jag lyssnar bättre på det viset. Vet inte vad nån psykog skulle säga om detta. "I love ångest" i bullig font? Lol.

Smygselfie under skrivövning. Har haft "lite" ögoninflammation i helgen, men det är nästan helt borta nu.

På lördagkväll åkte jag och Riina och Clara ut till Fäboda, för det är dit man åker om nån aldrig varit i Jeppis förr. Blev dessutom årets första havsdopp för mig. Fäboda fick klart godkänt av nylänningarna, men mest intresserad var de av de exotiska laestadianerna, hehe.

En riktigt fin helg, med massor av ny skrivarinspiration och dessutom tid för bara häng. Igår kväl bjöd Malin med familj på middag, bästa tofuburgarna jag ätit och en blåbär-nektarinpaj jag vill bli begraven i.

På tal om mat, idag slängde jag ihop allt som höll på att bli gammalt i kylskåpet och det blev skitgott. Pasta med tomatsås, så inget avancerat, men tomatsåsen MMMMM. En lök, en näve körsbärstomater, lite svarta oliver, lite gröna oliver med vitlöksfyllning, en bit tofu, en röd paprika. Hacka, stek och häll över tomatkross och lite hot sauce. Servera med färsk spenat. Gott, veganskt och billigt. Plus - slipper dåligt samvete pga bortslängd mat.

Jag mår riktigt bra efter den här helgen (glömde nämnda - middag med Måndagsklubben i fredags!). Riktigt, riktigt bra. Nu ska jag ut i skogen med Ronja. Don't ask.

Skrivarträff

I helgen hade vi en liten LittSkap-reunion på After Eight. Malin, Elin, Clara, Riina, Maja, Satu och jag. It. was. awesome. Regina George-slapped me in the face-awesome. Jag känner mig otroligt energifylld och inspirerad efter att ha umgåtts med dessa fina människor.

Vi gjorde några skrivövningar ur den här boken (som jag nu har beställt ett eget exemplar av), några andra övningar och skrev på våra egna projekt ett par timmar. Det låter kanske inte så fantastiskt, men jag har skrivit mer i helgen än på hela våren. Det är så skön känsla när du äntligen känner flow igen.

Jag skriver alltid för hand på såna här tillfällen, för jag tycker det flyter bättre då. Plus att jag får en första redigering av all text när jag renskriver allt på dator sen. Hittade klotter från nån tidigare LittSkap-helg i mitt anteckningshäfte. Jag kunde lätt bli illustratör om skrivandet inte blir till nåt. Det är spännande insyn i hövet på mig, eftersom jag alltid sitter och klottar och ritar när jag lyssnar på nån som pratar, för jag lyssnar bättre på det viset. Vet inte vad nån psykog skulle säga om detta. "I love ångest" i bullig font? Lol.

Smygselfie under skrivövning. Har haft "lite" ögoninflammation i helgen, men det är nästan helt borta nu.

På lördagkväll åkte jag och Riina och Clara ut till Fäboda, för det är dit man åker om nån aldrig varit i Jeppis förr. Blev dessutom årets första havsdopp för mig. Fäboda fick klart godkänt av nylänningarna, men mest intresserad var de av de exotiska laestadianerna, hehe.

En riktigt fin helg, med massor av ny skrivarinspiration och dessutom tid för bara häng. Igår kväl bjöd Malin med familj på middag, bästa tofuburgarna jag ätit och en blåbär-nektarinpaj jag vill bli begraven i.

På tal om mat, idag slängde jag ihop allt som höll på att bli gammalt i kylskåpet och det blev skitgott. Pasta med tomatsås, så inget avancerat, men tomatsåsen MMMMM. En lök, en näve körsbärstomater, lite svarta oliver, lite gröna oliver med vitlöksfyllning, en bit tofu, en röd paprika. Hacka, stek och häll över tomatkross och lite hot sauce. Servera med färsk spenat. Gott, veganskt och billigt. Plus - slipper dåligt samvete pga bortslängd mat.

Jag mår riktigt bra efter den här helgen (glömde nämnda - middag med Måndagsklubben i fredags!). Riktigt, riktigt bra. Nu ska jag ut i skogen med Ronja. Don't ask.