Jag har inte bara ett utan två par nya skor! Så nu ska vi skriva modeblogg.
Jag ska just presentera skorna närmare men vi kan ju prata lite mode först, om det här nu ska vara modeblogg.
Faktum är att jag alltid varit intresserad av mode och kläder, förutom de senaste åren när jag helt tappade intresset för kläder och vad de kan kommunicera. För det är ju det det handlar om i slutändan - kommunikation. Jag har nästan alltid velat kommunicera ”jag är en tänkande, kreativ individ som i nån mån är annorlunda” och det är ju delvis för att jag ÄR en tänkande - kanske inte så annorlunda, men i alla fall kreativ individ, men också för att jag aldrig haft varken kroppen eller plånboken för att passa in i normen. Alla mina stilar har varit loppisfyndade, plus size-kompatibla men jag har sällan varit sorgsen över det - snarare har jag alltid tyckt det varit kul att experimentera. Jag har haft alla möjliga stilar. Tills för ett par år sen då.
Så här i efterhand är det tydligt att mitt förlorade intresse för kläder var ett första tecken på min senaste depression. Då la jag det på åldrande-kontot och intalade mig själv att bekväma kläder man använder mest för att gömma sig, dölja sig och i nån mån mjukt linda in sig själv mot världen var vad alla nästan 30-åringar valde.
Nu är intresset i alla fall tillbaka och även om jag är lite bekvämare och kanske lite fegare så tycker jag det är roligt igen. Den spirande våren har säkert en del i det också, årstidsväxlingar har den effekten på mig. Nu är jag också gammal nog för att veta vad jag gillar; statement accessoarer, en viss praktikalitet, stora mönster och starka färger, för korta byxor och polokragar, lager på lager. Saker jag känner mig mäktig i. Jag har nån gång i denna blogga historia skrivit att jag vill känna att jag skulle vinna ett slagsmål i mina kläder och det är nog det bästa jag skrivit om kläder. Just så vill jag känna - även om jag är pacifist och rädd för saker som gör ont.
I alla fall, den här veckan har jag köpt två par skor! Det var liksom inte meningen, men så blev det. Tycker inte det är hållbart att shoppa på det sättet, så se det här som en one time-happening.
Det första paret var inte alls planerat att jag skulle köpa, men av en hängivelse gick jag in till den Lilla Skoaffären som hade slutförsäljning i min hemstad. Eftersom det känns som utbudet där till stor del varit det samma sen jag var liten - till viss del i alla fall - tänkte jag att jag kanske kunde hitta några roliga 90-tallskor. Vilket jag mycket riktigt gjorde också!
Ett par helt sinnessjuka mockaplatåer, med all säkerhet härstammande från Spice Girls storhetstid. I det dammigaste hörnet av lagerrummet hittade jag dem för blott en tia!
Skulle nog kanske inte betalat så mycket mer för dem för de är väldigt svåra att gå med. Inte direkt obekväma, men det är ju som att gå med styltor. Men jag tänkte lära mig, tycker de alldeles för snygga för att inte använda. Tänk er dem i sommar med nåt stoet och fladdrigt på överkroppen!
Ett betydligt mer planerat inköp är mina Reebok Instapump. Jag tillåter mig ett par dyra sneakers i året och det här är 2018s version. Som jag letat efter den perfekta sneakern den här gången! Dammsugit nätet, rådfrågat alla mina vänner och till slut, efter lång urvalsprocess bestämde jag mig för de här. Jag har länge haft Nike Air Max som go to-modell, men jag var sugen på nån lite mer skulptural och futuristisk modell.
Thus - Instapump.
Fick dem dessutom på rea så - hurra! De är sjukt bekväma, känns knappt som skor. Ser också helt galna ut på fötterna, som rymdskepp. Älskar dem hejdlöst.
Har på mig dem idag, just nu, när jag är på väg till Vasa på personaldag. Tyckte jag fick till en ovanligt lyckad mönster- och färgmix.
Är inte så inne på modebloggandet ännu att jag lärt mig posera, men så här ser jag ut, hehe. Helt klart i stånd att vinna slagsmål.