Rapport från ett flyttkaos.

 Om ni undrar varför det är ovanligt tyst här just nu så är det för att jag tapetserar, packar, rensar, städar, målar, flyttar och mutar mina vänner att hjälpa till med allt det ovannämnda. Min förståelse för folk som typ renovernigsbloggar har sjunkit markant i januari - inte för att jag inte accepterar eller ogillar fenomenet, men vem FAN orkar och hinner?! Och då är mitt lilla flyttprojekt en flugskit i rymden jämfört med att typ renovera en 1700-tals herrgård med tillhörande tjänstebostäder.

Jaja, hur som helst, fram tills februari får ni nog räkna med lite tystnad här och lite stress och hysteri IRL. Men alltså, det finns så mycket bra att läsa och kolla på på internet ändå, utan min ständiga närvaro. När jag lägger mig ner och före jag gråter mig till sömns bland tapetremsor och flyttlådor (eventuellt en smula dramatiserat) så läser jag en massa bloggar, som skänker en viss tröst. Kan inte vänta tills jag kan blogga om min nya lägenhet, t ex.

Så lite länk-love: Linnea, as always. Hon är så bra på att vara smart och rakryggad. Plus att hon har så där lagom torr humor och osviktlig stilkänsla. Linn, också en mogul inom sitt område. Jag skulle också vilja ge ett sånt där allt igenom proffsigt men varmt intryck. HUR GÖR MAN? Jenna, som är en ganska ny bekantskap för mig, men som redan är på min läsa varje dag-lista. Uppdaterar dessutom föredömligt ofta och kvalitativt. Karolina, och nu låter jag som världens mommo, men jag känner ju storasystro hennas (och mamm hennas), så därför måste jag ju hålla koll. Plus otroligt vilsamt att läsa en korrekt skriven och välskriven blogg. Nanó, vara modeblogg jag läste för typ 10 år sen med stor förtjusning och nu har hittat igen. Malin så klart! Träffade just hennes man och två av hennes barn på stan och sa sen åt Nikko att Malin och hennes man är två av de mest genuint trevliga och goda människor jag känner på nåt sätt. Och det står jag fast vid. Dessutom är Malin otroligt rolig. Ida, detta väsen! Jag får cirka 95% av alla filmtips av henne. Plus en massa boktips. På tal om boktips - Bokbabbel. Den i särklass bästa bokbloggen på svenska. Peppe är ju given i sammanhanget pga överlägsen bloggstatus. Samma sak med Karkki. Hanna blir jag alltid inspirerad av, önskar jag hade hennes talang och tålamod med pyssel. Dessutom har hon alltid snyggt hår. 

Och de här är bara de jag kommer på nu. Känner du sig glömd - du är bara glömd och inget annat. Jag läser så många andra bra bloggar, men ja. Här råder kaos.

Ashes to ashes

Och så är David Bowie död. En märklig grej, att sörja nån man aldrig sett (förutom på Provinssi för snart femton år sen). Det är ju egentligen normaltillståndet att Bowie inte finns i mitt liv liksom. Jag har sist och slutligen aldrig varit ett superfan, så jag ska inte låtsas vara det nu heller. De senaste skivorna har jag knappt lyssnat på alls. 

Men vissa finns ju ändå alltid där. Lämnar spår och avtryck. Vissa artister har jag aldrig förstått storheten med. Ställde mig t ex något frågande (men accepterande) till sorgetåget på sociala medier när Lemmy dog här om veckan. Har liksom aldrig fattat grejen. Min enda relation till Lemmy har varit 1. Försök till att sjunga Ace of Spades på Singstar och 2. En kompis som en gång skrev att jag skulle passa bra ihop med honom i en Mina Vänner-bok. Trodde då det var förolämpning, börjar misstänka det var en komplimang nu när jag fattat hur stor han var/är för vissa. Hur som helst.

David Bowie har jag dock alltid fattat. Jag fattar varför man blir ett superfan, jag har bara inte orkat själv. Men man kan liksom inte gå igenom tonåren och  the early twenties och känna sig udda och missförstådd och inte komma fram till Bowie nån gång. Man kan heller inte ha ett aldrig så litet intresse för musik (eller mode för den delen) och inte ganska snabbt hitta fram till Bowie. Så även jag har en del minnen förknippat med Bowie.

Som att min första ringsignal på min Nokia 5110 var Ziggy Stardust. Som att jag läste Jonas Gardells alla hyllningar till Bowie i Ett ufo gör entré och noterade tyst i huvudet att Bowie var de uddas helgon. Som alla gånger Elles trendbibel använde Bowie som referens för hösttrenderna. Eller som att skriksjunga Life on mars? med Emmi när vi var ensamma hemma. Det hypnotiska i China girl när jag hörde den som barn. Som att inte kunna gråta men vilja till Five years när allt kändes övermäktigt. Som att ligga på en tunn madrass på ett trägolv nånstans i Tyskland och röka inomhus och lyssna på små portugisiska covers av Bowie. Som att swoona över nån med gitarr som spelar Changes dåligt och inte vill ha dig. Som att se Thursdays child på Voxpop och fatta att det här är något helt annat, något vuxet, något coolt. Som den där spelningen på Provinssi.

Så nej, jag är inget superfan. Men vissa kräver ju inte superfans, de är bara superstjärnor ändå. 

Och man kan alltid ha en Bowie-låt med på alla spellistor man gör. Bowie är alltid cool.

PS Han hade även ganska fantastisk boksmak. Förstås.

En sällsam berättelse

Låt mig berätta historien om en man. En ganska vanlig österbottnisk man. En man som gillar jakt, snus, villaliv och eftermiddagslurar på soffan. En man ni säkert läst om förr här. 

Min pappa. 

Min pappa är på många vis en fantastisk och generös människa. Men nån bra presentgivare har han nog aldrig varit. Visst, pengar är alltid välkomna och trevliga att få och visst, skraplotter är roliga och godis är gott, men. Ja. Hans presentgiveri har aldrig varit speciellt... personligt. 

Men låt mig nu berätta historien om en man som ändras, om ett en glaciär som plötsligt knakar och spricker, om en dörr som plötsligt öppnas och släpper in en strimma ljus i mörkret. Låt mig berätta om en gammal hund som plötsligt lärt sig sitta. Låt mig berätta vad jag fick i julklapp i år.

För några år sen bytte vi julklapptradition i vår familj och började med Secret Santa. Det här systemet kan jag inte rekommendera varmt nog åt familjer/kompisgäng med enbart vuxna medlemmar. Det skänker en viss barndomsglans till julklappsutdelningen igen, när man kan koncentrera sig på en människa och endast en, plus att man under hela december (vi drar lott i november) kan bilda pakter, försöka lista ut vem som har vem, utpressa folk osv i all evinnerlighet. Vi har också sån regel att det ska kosta mellan 20-50 euro typ och det får inte vara pengar. Den sista regeln bestämde vi med tanke på pappa då.

Sen vi införde Secret Santa har vi drivit med pappa om hur han ska klara av att handla julklapp själv, utan hjälp. Eller att det är synd om den som har honom som Secret Santa.  Men nån gång i smyg har pappa bestämt sig för att ändra sig och slå oss alla med häpnad. Jag föreställer mig att det hände en mörk vinternatt, med lamporna släckta, blicken fäst på en björk som dansande i stormen utanför fönstret och med en konjakskupa i handen. Eller med en knuten näve mot skyn i en brinnande solnedgång och Gud som enda vittne. Men vad vet jag. I alla fall började det med att Julia, som hade honom som Secret Santa förra året fick en gitarr. Det förstummade oss alla ganska rejält och pappa mös så klart av vår häpnad. Och så kom februari, när brorsan fyller år, och då fick han också en gitarr. Då ringde jag och avbokade min gitarr till 19:e september, eftersom jag aldrig orkat lära mig nåt annat instrument än blockflöjt. Så jag fick det traditionsenliga pengakuvertet (vilket jag är väldigt tacksam för också). No alarms and no surprises.

Men nu, i år, var min Secret Santa pappa, som han avslöjade på julafton per sms, meeen som jag och mina systrar listat ut redan runt Lucia.  Eftersom jag har varit utomlands (lol) fick jag min julklapp först idag. Jag har försökt pressa honom på vad jag ska få hela jullovet och givit fullmakt åt både bröder och systrar att öppna paketet, men icke. Det finns nämligen inte en människa mer envis än pappa, speciellt inte när han vet att jag är sjukligt nyfiken. Spekulationerna har varit många vad jag ska få och ingen har vetat vad som fanns i paketet under granen, inte ens Mia, pappas sambo.  Men idag, idag fick jag äntligen veta! Och vad låg i paketet? 

En popcornsmaskin!!! Så oväntat, så roligt och så fantastiskt bra! Jag har länge velat ha en pga ÄLSKAR popcorn men äger ingen mikro och är oftast för lat för att hålla på med kastrulltjafset. Men det är ju en sån grej man aldrig kommer sig för att köpa själv. Hade aldrig i mitt liv gissat vad som låg i paketet. Fick den med motiveringen: "nu när du ska bli 'sambo' och bara ha 'mysiga hemmakvällar'" . Gullo papp man har! Med det säger jag trevlig helg och påminner er om att när fan blir gammal osv. Och tack lille far, om du läser!

Bye bye Blekinge

Nu sitter jag på Kastrup och väntar. Även om jag ser flygplanet här framför mig och jag är medveten om att jag inte är många breddgrader hemifrån så kan jag inte riktigt fatta att jag ska jobba imorgon. Har varit så totalt inställd på semester de senaste... Nästan tre veckorna, att det känns som jag levt ett annat liv. Hade gärna fortsatt, meeen som Pär påminde mig om mellan gråtattackerna igår kväll och imorse ( jag har pyyla kanski 10 liter idag bara) så måste jag åka hem nu och börja flytta och packa och fixa, så vi kan bo ihop om ett par månader.  En orsak till att jag pyyla så fruktansvärt mycket idag är att när jag imorse skulle köpa tågbiljett i Blekingetrafikens automat funkade inte mitt kort, trots att jag hade pengar på det som skulle räcka till 30 resor till Kastrup. Pressbyrån var stängd, jag var ensam, jag kunde inte köpa i deras fucking app för mitt mobilnummer är finskt och min enda chans att hinna till Kastrup i tid gick om 20 minuter. Jag greps av fullkomlig panik. 

Tack och lov kunde Pärs fina, fina mamma Karin komma som ett skott till stationen och hjälpa mig. Pär fick f ö hög feber igår så han låg mest och yrade när jag åkte. Så det löste ju sig hur bra som helst. Men den paniken alltså. Först nu, när jag ska boarda om två minuter och jag har druckit en halvliter chokladmjölk kan jag riktigt lugna ner mig.

Jag tror faktiskt jag hatar att resa lite.

Vardagen kommer

  Imorgon är min sista dag här och det ger mig sån ångest att jag inte orkar tänka på det. Vill inte åka härifrån, vill inte åka hem, vill inte jobba igen, vill inte ta tag i det massiva flyttkaos som januari kommer vara. Det blir ju bra, men jag skulle vilja snabbspola fram tills dess bara.

Men det är väl bara att göra't. Hur äter man en hel elefant? En tugga i gången.

2016, whadaaapp

Gott nytt år hörni! Eller Grått nytt hår! om man ska va lite lågstadie-retro-cool. 2016 har börjar bra för mig, men hur kunde det annat när jag hänger med Pär här? Som bäst sitter han bredvid mig i långkalsonger och äter fil och ser på Tour de ski. Ja, ni hör ju själva vilken Don Juan han är. Nej, ärligt talat är han ganska söt i långkalsongerna och jag tycker det är ganska skönt att få ägna mig åt min något tveksamma hobby - läsa alla bloggar som finns plus allt kändisskvaller. Nyårsafton firade vi med Pärs kompisar som har skotträdda hundar. Vi åkte ut och körde med dem och gick i skogen lite, det var skönt. Sen åt vi marängsviss och skålade i bubbel på tolvslaget. Jag sa åt Pärlan att av alla nyårsaftnar är det här den jag allra minst kunde ha föreställt mig, men jag skulle inte byta ut det mot nåt annat. 

Nyårsdagen åkte vi ut på natur-sightseeing med Pärs syster. Såg många snygga hus, ett slott,  mycket snyggt hav och det bästa - ett gäng hjortar som kom springandes i skogsbrynet. Det här är den enda bild jag lyckades knäppa på dem; 

Och här är lite hav förresten; 

  Överlag ger jag Blekinges natur höga poäng. Det är som hemma, men ändå inte. 

Efter vår utflykt kollapsade jag i sängen och sov några timmar, för nån som börjar på P och slutar på är har smittat mig med sin förkylning. På kvällen kollade vi På spåret och jag kan belåtet meddela att jag hittat min medspelare tills de ber mig vara med, Pär kan allt det jag inte kan. 

  Idag har vi varit i Karlshamn. Min enda bild av denna stad var den gamla reklamen för Carlshamn mejeri (gott-gotti-gott-gott) men Karlshamn är så mycket mer! Det är kanske den finaste staden i Sverige jag besökt. 

  Hela (kärnan i alla fall) stan ser ut som om den skulle vara ritad av Ilon Wikland och kryllar av täta, lite vinda hus i olika färger och bakgårdar som liksom bjuder in till Kalle Blomkvist-fantasier. Dessutom har de en väldigt fin hamn där man kan hitta de här: 

  Karl-Oskar och Kristina aka Utvandrarna! De var målet med vår utflykt eftersom jag liksom så många andra älskar böckerna och filmerna. 

  Tog en mycket belåten selfie. Det var för övrigt djävulskt kallt pga snöig blåst från havet. 

  Dessutom skulle vi besöka Antikvariat Bode, som ni lätt kan vika en hel dag åt om ni har vägarna förbi. Det finns liksom a l l t här, inklusive trevlig gubbe som har det. Det fanns en rad Lotta-böcker, men jag hade alla :--(

  Istället köpte jag den här, som är en samling mystiska historier "ur verkligheten", t ex Vänskap bortom grafven och Häxan som varulf. Boken kom ut 1911 och är skriven av han Backman då, som enligt egen utsago besitter mediala gåvor, som han delvis förklarar med att han härstammar från Finland och att det ju vida känt är att "den finska rasen" är mer begåvad inom sånt än  den svenska. 

Ur förordet. Härligt nonchalant inställning. Tycker Från det okändas värld är ett av mina bästa bokfynd någonsin, även om jag fick ge 90 kr för den.

Sen har vi druckit kaffe med Pärs mamma och pratat flytt och så. Sa jag att jag har det bra?

Mina julklappar

Egentligen har jag massor att berätta, men jag orkar inte riktigt börja. Är i alla fall i Ronneby nu och hälsar på. Vi träffar Pärs vänner och familj och ser oss omkring och planerar flytt och lyssnar på radio och äter cashewnötter. Det är gött, Ronneby är väldigt mysigt.   Tänkte i alla fall att jag kunde presentera mina julklappar, för det var ett mycket bra år i år. Vill ju skryta lite. Har ännu en julklapp att få av min Secret Santa som visade sig vara pappa, men den envisa geten vägrar säga vad det är före jag kommer hem eftersom han vet att det retar mig. 

I alla fall, I give you - julklappar 2015. 

Av mamma fick jag dessa örhängen från Feministsmeden i Stockholm. Är mycket förtjust i dem.

  Sen gick jag pengar, som jag kunde sätta i min nya plånbok. Mamma fick den här av en kompis för flera år sen och jag har varit avundsjuk på den sen dess, men nu norpade jag helt enkelt åt mig den (med mammas godkännande) eftersom dragkedjan i min gamla Jesus-börs gett upp.

  Dessutom världens bästa hårolja, Nashi (varsågod för tipset) och av Nora, den lilla gullungen fick jag bodylotion från Victorias Secret. Så sött att hon köpt egen klapp åt mig.

Av Pärlan, den lilla casanovan, fick jag den här tygryggsäcken/gympapåsen med guldigt tryck. Vet inte om det syns, men det står alltså All girls to the front. Hur snygg är den inte?! Hur bra smak har han inte?! Hur sarans lyckligt lottad är inte jag?!

Och dessutom - en prenumeration på min favorittidning Vi Läser. Så himla bra presenter, genomtänkta och personliga. Han är så fin.

  Och idag fick jag julklapp av Pärs mycket goa mormor, blev nästan tårögd av omtanken. Och en liten bit Ronneby att ha i köket är verkligen inte fel. Jag har tagit denna lilla håla till mitt hjärta fullständigt. Bildbevis säger ni?

  Jag på bandymatch igår med "vårt" (är verkligen inte så engagerad) lags mössa.

Nu ska nog jag umgås med Pär lite. Tack och hej, gott nytt år!!!

Året 2015

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut? Ja, för all del, det hände väl nåt nytt. Fast året i stort känns som ett ganska sånt där typiskt mellanår, som ett år där en hel del avslutades och annat påbörjades. Men jag köpte egen domän, började på dramtikkurs, deltog i publicerad antologi (och blev sågad, både i Husis och ÅU, wohoo), skaffade pojkvän som inte ger mig ont i magen, ordnade spelning med Jens Lekman, gick på Try Poetry, pratade med Gudrun Schyman (hände i lördags på Kastrup) och köpte smartphone. Sen började jag med två saker: lägga tarot och lyssna på podcasts. Kan rekommendera båda. Genomdrev du någon stor förändring? Nej, men många små. Eller ja, jag sa ju upp min lägenhet nu, men flytten sker ju först 2016, så.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Njäe, tror inte det. Många omkring mig blev föräldrar men ingen som jag riktigt är nära med på det sättet. Tror jag?

Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas? Är inte så bra på datum.

Dog någon som stod dig nära? Nej, tack och lov.

Vilka länder besökte du? Jag är ju inte nån globetrotter direkt så tre varv till Sverige och två varv till Danmark är det enda jag gjorde. Och två gånger till Helsingfors vilket nästan kan räknas som utomlands när man bor i Jeppis tycker jag.

Bästa köpet? Min Iphone, utan konkurrens.

Gjorde någonting dig riktigt glad?  Min Iphone, hehe. Nej okej, men Lill-Babs konserten jag var på med Fammo i februari gjorde mig jätteglad, för det var en sån lyckad julklapp. Silvana Imam i början av december. Pärlan så klart. Att hitta lägenheten jag ska flytta till. Sen hängde jag rätt mycket med familjen och det gör mig glad. Och när jag, Heidi, Nikko och Ville gick på gayklubb i Köpenhamn och dansade till 8 på morgonen och jag blev superuppvaktad av massa bögar pga faghag. Och alls sammanhang där jag hängt med skrivande människor.

Saknar du något under år 2015 som du vill ha år 2016? Inspiration och skrivlust.

Vad önskar du att du gjort mer? Skrivit. Ätit mera veganskt kanske. Och läst! Har läst rekordlite i år.

Vad önskar du att du gjort mindre? Slöat och scrollat och retat mig på saker/personer online. Men det är så kuuul.

Bästa boken du läste? Beckomberga, Vitsvit, Allt som jag inte minns och You är dom jag kommer på spontant.

Största musikaliska upptäckten? Mina bästa skivor som kom ut 2015 är: Seinabo Sey, Jamie XX, D'angelo, Titiyo, Disclosure, Jaakko Eino Kalevi, Min stora sorg, Jonathan Johansson, Drake, Lana del Ray osv osv kommer inte på fler. Och en massa enskilda låtar och nygamla favoriter och så. Men upptäckt? Upptäcker sällan nytt, ser bara till att omge mig av folk som tipsar mig om bra saker. Men jo! Låten Haunted från Beyonces senaste blev nästan min favoritlåt från den skivan, fast jag tidigare aldrig brytt mig om den.

Vad var din största framgång på jobbet 2015? Att jag inte slog ihjäl nån. Varit så extremt retlig och sur och irriterad detta år så jag har inte varit så trevlig, trots att andra har varit det. Nej men okej, Jens Lekman som kom till AE tack vare mig. Det var fint. Och att bli publicerad i antologin.

Största framgång på det privata planet? Att jag började ta tag i saker jag tycker är jobbiga att ta tag i. Och att bli ihop med Pär. Om man kan räkna det som en framgång, jag vet inte.

Vad spenderade du mest pengar på? Hyra och mat. Utöver det gissar jag böcker, kattmat och -sand och sprit.

Något du önskade dig och fick? Öh, nu står det stilla. Betyder det jag är otacksam? Fick massor av fina saker, men tja, önskade mig inte så mycket kanske.

Något du önskade dig och inte fick? 15 miljoner euro :((((

Vad gjorde du på din födelsedag 2015? Hemmafest med USA-tema. Särdeles lyckat.

Vad fick dig att må bra? Min familj, mina vänner och att göra givande saker, typ konsumera kultur, göra nördiga saker och gå på promenader. Och de gånger skrivandet flöt.

Vem saknade du? Alla jag gillar som bor längre bort.

De bästa nya människorna du träffade? Pär!

Mest stolt över? Att jag är där jag är idag, med tanke på hur mycket kaos jag har bakom mig. Känns som att jag blev lite vuxnare 2015.

Högsta önskan just nu? Att världsläget skulle stabiliseras och människor skulle bli öppnare, snällare och mer förstående. Att inte allt skulle vara så oroligt och att krigen skulle ta slut och alla högerregeringar skulle försvinna. I stora drag.

Klippan centrum, här är jag

Nu är jag hos mamma i Klippan. Jag och Pär kom igår eftermiddags, efter ett fint dygn i Köpenhamn. Tips: Hotell Nora på Nørrebro. Fräscht, mysigt och gratis öl i kylskåpet (so very danskt). Dessutom nära till bra caféer, barer och affärer.  Idag gjorde vi "stan" i sällskap med vår lokala guide Nora. 

Här är mina två favoriter, Pärlan och Nortti. Så söta båda två. 

Alltså Klippan är i storlek typ som Nykarleby, så att göra stan går på sisådär tjugo minuter, om man slöar. Vi var på Klippan Livs och köpte cigg (wow), på biblioteket och kollade på nån utställning med lokala konstnärer där mamma är med. 

Jättedåligt tagen bild, men här syns tre av mammas tavlor. På bibban hittade vi också avskrivna böcker, ett gemensamt intresse jag och Pär har. Jag köpte denna ganska magnifika hög för fem kronor styck:

  Duras! Didion! Rignér-Lundgren! Är mycket nöjd. 

Sen gick vi till Stadsmissionen, som inte uppvisade nån vidare fyndpotential. Pär sa att det luktade lite "sjukt" där och det har han eventuellt rätt i. Hittade i alla fall detta som present åt min kattvakt och bror:

Han är nybliven vinylspelarägare och stort Tintin-fan, så de 15 kronor jag fick ge för den kändes ganska rimligt.

Vid fyra åkte Pär hem till Ronneby och sen har jag och Nora lagat mat (mandelbullar och bulgursallad). 

Nu ligger vi och slappar framför julkalendern och har det riktigt skönt. Så här tänkte jag ha det fram tills efter jul, när jag åker till Ronneby och Pär. Nu är julkalendern slut och så ock detta blogginlägg. Tack och hej.

Far & flyg

Hej alla människor! Jag sitter som bäst på flygfältet i Vanda och väntar på mitt flyg vidare mot Köpenhamn (och jag tänkte nästan skriva friheten). Känner mig som en boss i min fuskpäls och statement-attityd.  Haha, LOL, gick ni på den? Jag är trött pga cirka två timmar sömn i natt, lite nervös pga är inte helt säker på jag gillar att flyga och lite kissnödig nu när jag känner efter. 

Men okej, är ändå mest excited för om mindre än tre timmar är jag i Köpenhamn och får träffa Pärlan. Och sen jul hos muttis och allt det så klart. Har min incheckade väska full av julklappar så Finnair - om ni slarvar bort den får ni skicka representant, t ex nån VD eller nåt, och förklara varför lillsyrran inte har några paket från Finland denna jul.

Stressar alltid upp mig oerhört inför resor men hittills har allt gått bra förutom att jag igår kväll inte kunde hitta min telefonladdare och fick ilskepanik eftersom jag var helt säker på jag packat ner den. Jag hittade den i morse ihoprullad i min högra sneaker...?! 

Bra sak med flygfält: att kolla på folk och känslan av att vara på väg nånstans.

Dålig sak med flygfält: all hysteriskt glossig shopping och att 70% av allt det här folket jag kollar på verkar vara Jobbiga Typer™. Jobbiga Typer™ är t ex skrikande barn, solbrända businessmän, backpackers med färgglada kläder och nyfunnen spiritualitet, medelålders borgarpar på "cityweekend", fashionistas i Indiana Jones-hatt (en gick just förbi och jag bestämde mig för att hatt är overkill i alla situationer förutom kungliga dop typ)  och killgäng med bro-mentalitet. 

Men HEJ!!! Jullov, wohoo! Inte ens världens alla samlade Jobbiga Typer™ kan förstöra det faktum att jag i två veckor framåt inte ska jobba, utan bara slappa. God jul i guldbokstäver åt er alla.