Vecka 18

Veckans jobb: den här veckan hoppas jag att jag kan sätta punkt för ett sidoprojekt jag jobbat på en stund. Vi har möte om saken på onsdag och de här senaste mötena har det tillkommit grejer jag behöver lägga till eller skriva om - det handlar alltså om en text, surprise, surprise - och även om det är ett roligt projekt börjar jag tröttna på min egen text vid det här laget. Jag hoppas lite att jag ska få höra ”du kan inte göra så mycket mer just nu, vi hör av oss sen i ett senare skede”. Håll tummarna! Annars är det det vanliga: skriva, skriva, skriva. Fast imorgon ska jag fotas till en intervju faktiskt!

Veckans fritid: hemmet behöver storstädas igen, så kul *stelt leende som inte når ögonen* Annars är det vanliga: läsa rita titta på tv sticka laga mat vara ute ta tupplurar. Jag tog ledigt i förmiddags eftersom jag jobbade hela helgen (se Veckans energi-bomb) och sov länge,

åt långsam frukost (ny obsession: allt som krispar, ost och jalapenosås på knäckebröd)…

… och tog kaffet med ut till hafvs. Det blåste skitkallt, men vi hittade en lä plätt och där var det nästan somrigt med solsken och sand. Benvärmarna stickade jag hastigt och lustigt åt mig i helgen, mest som ett test för att syrran beställde såna. Ogillar långa benvärmare och ogillar sockor i skor så stickade liksom sockskaft utan sockor. Visade sig va perfekt. Inte direkt atomklyveri men ändå.

Veckans energi-bomb: min och Kugges skrivkurs i helgen får väl ändå klassas som en liten succé? Allt gick supersmidigt (förutom att Telias nät bestämde sig för att strula på lördagen) och vilka texter vi fick ta del av. Nu när den akuta skärm-tröttheten lagt sig efter två dagar på Zoom känner jag mig bara inspirerad.

Veckans läsning: Håller på att lyssna på Nästa sommar blir det nog bättre av Sisko Savonlahti. Har hört så mycket gott om den sen den kom, men är för lat för att läsa på finska - men nu slog det mig: finsk ljudbok kanske kunde funka? - och är så glad att den finns på svenska nu. MEN. Vore det omöjligt för svenska förlag att hitta uppläsare som har en relation till finska språket? Det kryllar väl för fan av utflyttade finlandssvenskar och sverigefinnar i hela Sverige? Det är inte en big deal och jag drar mig egentligen för att klaga på svenskars arrogans gentemot Finland (eller finlandssvenskar) för det finns sannerligen andra mellannationella relationer att störa sig på, men just när det borde vara så enkelt att ens konsultera nån kring uttal av namn och dylikt - varför gör man det inte? Slut på rant, boken är bra och Emma Molin som nu läser är förutom vissa uttal då bra som uppläsare.

Veckans tv: Har ni sett SVTs nya Älska mig? Skapad av Josephine Bornebusch, denna renässanskvinna. Går på fredagkvällar efter Bäst i test på SVT1 men finns på SVT play också. Annars, har ni svårt att hålla reda på på vilken kanal olika tv-program går? För mig har det alltid varit självklart, oavsett om jag sett programmet eller inte, vilken kanal olika program går på? Vissa föräldrar och dylika personer kan ibland förbluffa mig med frågor som ”Går det på ettan eller tvåan då?” SOM OM DE SKULLE HA SAMMA PROFIL?! För mig är det 100% självklart att t ex Bonde söker fru är ett TV4-program, På Spåret ett SVT1-program och visas det en opera på tv kan du vara ganska säker på att det är på tvåan. Förstår ni hade jag menar? Är det en åldersgrej, är det självklart för er också eller är jag tv-skadad? Lång, onödig parentes men Älska mig är veckan tv-tips i alla fall. Skadar ju också noll procent att Snygg-Sverrir är med.

Veckans Viola:

Inte glad över att ha fått konkurrens av Ruben över famnplatsen.

Kan också bero på att jag tidigare samma dag hade klätt ut henne till tomte med hjälp av en strumpa. Obs: hon mår bra på bilden och nu.

Veckans avslutande tips: målarbokssidor att printa ut med Wes Anderson-tema! Som jag hittade via eminenta bloggen Messy nessy chic, som får bli ett eget tips. Kommer jag att printa ut och färglägga samtidigt som jag lyssnar vidare på min ljudbok? Absolut. Det är nämligen min nya meditation.

Så här såg min fredagkväll ut, till exempel. 100% sinnesfrid.

Läromedel och kulturpodd

Ibland känns det som att jag gör ingenting om dagarna. Jag vet att flera bekanta som inte är så insatta eller känner mig så väl har nån slags föreställning om att jag “inte jobbar längre”, efter att jag sa upp mig från AE. Ibland känns det som att jag bara kan nicka och hålla med, gör gör jag verkligen något? Går jag inte mest och bara drar här hemma? Har jag ett sånt jobb där jag behöver duscha före eller efter? Behöver jag göra mig representabel eller blir jag svettig av mitt jobb? Varkendera, mest sitter jag ju hemma i så mjuka kläder jag kommer undan med som ändå är någorlunda människovärdiga. Och alla dessa möten, all dessa mejlkedjor- vart leder dom egentligen?

Man ska inte lyssna så mycket på den här slags tankar, men det är svårt att inte göra det. Speciellt om man är van med att ha jobb där man snabbt ser resultat. Hur som helst är det lätt att tappa modet ibland i de här långa träsk-sträckorna när det känns som att inget händer och inget nånsin blir färdigt. Dagarna när man faktiskt får se och/eller hålla i resultatet av en skrivprocess är ganska få, men söta som små fucking körsbär när de kommer. Därför är det bra att ha lite annats småpyssel vid sidan om, för då ökar antalet reslutat-falla-på-plats-dagar med ganska många procent. Idag är en sån där dag när plötsligt en massa fallit på plats.

Idag lanserades nämligen Sällskapet, en kulturpodd från Yle med Kia Svetichin i huvudrollen. Ni kan läsa mer om den och så klart lyssna på första avsnittet på Arenan! Som allt annat har den ju påverkats av C-läget, men här är den nu. Jag har visserligen inte själv jobbat ihjäl mig kring den här podden, men jag är ändå glad att den nu finns, för jag är en av Kias sällskapsdamer!

Om ett par veckor är det min tur att vara gäst och sen är tanken att vi turas om att prata, analysera och fåna oss kring olika kulturyttringar. Minns ni att jag i januari skrev att jag hade varit i Helsingfors över dagen och gjort en sak? Well, det var ett pilotavsnitt av podden jag spelade in. Och det är så roligt att äntligen kunna berätta det men också att det blev en podd till slut.

Visst tänkte ni först att det var jag i mitten av bilden? Hajade själv till lite i en mikrosekund. Jag och KIa är tydligen long lost twins.

Sen kom de här små karamellerna på posten idag också. Jag vet inte om jag överhuvudtaget nämnt det, men i höstas och vintras gjorde jag lite skrivövningar och ordkonstgrejer till ett nytt läromedel (som det så fint heter) för högstadiets modersmål (vad ämnet svenska heter i finlandssvenska skolor). Och nu finns dom också! En aktivitetsbok för varje enskild klass plus en gemensam textbok.

Otroligt kul att få vara med och jobba med skolböcker, det är liksom samma känsla som när man nån gång nu i vuxen ålder fått dricka kaffe i lärarrummen på sina gamla skolor. Som att man får glänta på dörren till en värld som var helt mytisk och ouppnåelig för en som barn. Tack S&S Läromedel för att jag fick vara med på ett hörn.

Trubbel!

Har ni följt med Österbottens berättarcentrum GLÖDs serie Trubbel? Under de senaste veckorna har GLÖD släppt korta videos där österbottniska personer berättar om när de varit i trubbel. Idag var det min tur!

Titta gärna på det och kolla också in de andra delarna i serien, bl a Rosanna Fellman, Alfred Backa och Lasse Eriksson finns representerade. Bäst gör du kanske i att prenumerar på deras kanal för att inte missa nåt. Jag tycker det här är ett sånt trevligt intiativ, ett sätt att svetsa ihop dagens YT-kultur och en gammal sitta runt lägerelden-tradition.

20 sommarsaker jag ser fram emot

Idag känns det som att det är ordentlig vår och det ger en nån slags framtidstro. Även om jag tvivlar på att det blir en vanlig sommar, så blir det ändå sommar. Jag är ganska säker på att vår Islandsresa inte blir av och kanske inte heller nån av våra kortare roadtrips, men jag hoppas så hjärtat brinner att det skulle vara möjligt att träffa alla familj och vänner som bor nån annanstans.

1. Åka båt.

2. Höra storspoven en kväll.

3. Bara ben och fladdrig kjol på cykel.

4. Impulsköpa glass en eftermiddag, titta försiktigt på årets nyheter men ändå välja det du alltid väljer, nämligen…

5. .. Puffet Mint.

6. Köra hem sent en natt i baddräkt och handduk efter ett dopp och bilradion spelar nån bra, gammal låt.

7. Nypotatis och dill.

8. Ligga på dagbädden och läsa en pocket i solen och kanske råka somna lite.

9. Doften av huden när man vaknar där på dagbädden.

10. När åskan rullar in efter lång, het dag.

11. Hitta bortglömda kläder i sommardelen av garderoben.

12. Suset av trädkronor ovanför dig.

13. Varm klippa eller stenar eller asfalt under fötterna.

14. Öppna fönster i alla rum, slöa flugor och sommarprat på radion.

15. Klä på sig en ännu fuktig baddräkt.

16. Svalkan i en mattaffär en het sommardag.

17. Störtregn och sällskapspel.

18. Brittiska mordmysterier på tvn.

19. Fil och mackor till sen, sen middag.

20. Tidiga, disiga mornar och vått gräs.

Vecka 17

Veckans jobb: jag ska skriva så jääävla mycket. Känner verkligen idag att NU börjar mitt nya, supereffektiva liv med tydliga rutiner och hälsosamma vanor. Ska skriva minst en bok den här veckan. MINST!!!

Nej men ärligt så sitter jag med redigeringen av Maggan och det är ett ganska skönt jobb. Det är mekaniskt och görs i samarbete med redaktörn. Det gör det till en enklare del av skrivandet, samtidigt som det inte är det mest pirrande direkt. Det är inte redigeringsdelen av skrivandet jag brinner för om vi säger som så, men har man kommit så långt som dit redan, så har man i alla fall skrivit ett helt manus och det är ju inte fy skam. Att redigera är som att stretcha efter att ha tränat. Det kan kännas rätt tungt, men det svåra är ju egentligen över. Och det är nödvändigt för slutresultatet.

Men sen är det ju det där andra pirrande manuset jag har på gång nu också. Det är nåt jag inte alls vet vad blir än, men jag kallar det cykel-manuset. Och nu ska jag verkligen inte prata mer om det före det är nåt mer. Min kompis Sawandi sa det en gång så bra: man ska inte släppa in för mycket ljus i mörkerrummet. Det är så lätt att prata sönder saker.

Veckans skrivkurs: Ja, det måste ni väl ha hört om redan? Anmäl er NU för att säkra sista platserna!

Veckans fritid: ja, jag kommer väl att sticka ett par sockor skulle jag väl tro. Och så vill jag sy en klänning. Förra veckan skulle jag visst måla i hallen och rengöra ugnen. Jag har inte gjort det ännu heller. Så det finns ju att ta tag i om man vill. Sen vill jag vara utomhus lite också.

Veckans bekännelse: skulle ni backa in en lastbil här och hälla ut ett par döda kroppar framför mina fötter skulle jag med lätthet ta ett skutt över dem om det betydde att jag fick gå på ett riktigt stort loppis med många osorterade lådor att gräva i.

Veckans tv: Började se om Gossip Girl i helgen. Jag gjorde det ärligt talat pga den här tweten:

Jag såg den sent en natt och ba “hmm, Gossip Girl! Det ska jag se på för jag saknar ju Sopranos”.

Efter att bingeat en säsong på sisådär 24 timmar kan jag nog säga att nej, Sopranos är fortfarande kanske min bästa serie nånsin MEN - teen drama är teen drama och här på den här bloggen älskar vi teen drama. Jag minns när jag såg GG för första gången (måste ju börja bli 10 år sen snart?) tyckte jag den var så inspirerande modemässigt, verkligen stilbildande. Nu är det på sin höjd fnissigt. Glansiga tyger, pålimmade stenar, små preppy skor, märkliga silhuetter och ett överflöd av scarfs, väskor och odefinierade tygbitar och -band överallt. Men det är ju det man älskar med mode. Hur det svänger.

Veckans läsning: en fysisk bok tack. Jag har bara läst e-böcker och ljudböcker på senast. Längtar efter att hålla en bok i händerna. Som jag visade förra veckan har jag fått en hel del på posten på senaste, så jag har sannerligen att välja på.

Veckans skiva: Vasas Flora och Faunas nya Möte med skogsgardisterna kom på posten i fredags och den har snurrat friskt här hemma sen dess. Den är väldigt bra!

Speciellt låtarna Ett juni-tåg, Titta på skator och den tonsatta Tua Forsström-texten Du skulle inte förebrå mig har jag fastnat på, men det där brukar skifta. Precis när jag skrev det här började Kajanaland spelas igen och då tänkte jag hmm, kanske den ändå är hiten?

Det är ju verkligen bra på det där sättet att man blir lite sur, för att man själv skulle vilja skriva nåt liknande eller Om nåt liknande. Jag kanske ska starta Larsmos Flora och Fauna och hävda en enorm skillnad. Om jag skulle göra det, skulle det här vara första skivans omslag:

Källartrappen hemma hos papp och styvmorsan.

Veckans Viola:

Skämta ba, det är en namnlös mårdhund. Men visst liknar det?

Fem sockor och en skrivkurs

Jag har suttit och stickat hela dan idag, precis som förra söndan. På två veckor har jag stickat fem sockor. Inte fem par, utan fem sockor.

Jag postade den här bilden på instagram just och insåg sen att den säkert vid första anblick ser ut som nån slags graviditets-announcement-bild. Suck, allt man gör i den här åldern väcker misstankar.

Ser fram emot att börja sticka på socka nummer sex ungefär exakt efter att jag bloggar klart skulle jag tro. Det har ju hittills varit en ganska konstruktiv hobby men när blir konstruktivt destruktivt? Kan man sitta och sticka och se på Gossip Girl hela dagar utan att det blir det? Och hur många sockor kan två personer behöva? I couldn’t help but wonder osv. Jag skulle gärna sticka nåt annat, en tröja till exempel, men om jag känner mig själv rätt så kommer jag inte ha tålamod till det. Fast then again, vem vet hur länge vi ska sitta här i karantän. Vad är en bra tröjmodell att börja med?

Det känns som att hobbys och kreativitet är grejen nu. Folk bakar och rensar och stickar och syr och målar och spelar musik och lagar mat som aldrig förr. Den bästa influencern idag är den som skapar nåt utöver content. Jag tycker det är rätt trevligt med fokus på vad vi gör till skillnad från vad vi konsumerar. Eller är jag bara naiv nu?

På tal om hobbys så vill jag påminna om min och Kugges skrivarkurs nästa helg. Skrivande är ju kanske den bästa hobbyn man kan ha. En av de billigaste också! Än finns det några platser till vår kurs kvar och jag tror det kommer bli superkul! Ja, underligt skulle det väl vara om jag i egenskap av arrangör inte skulle tro det, men skrivarkurser brukar verkligen vara otroligt fina.

HÄR hittar du info och hur du anmäler dig. Hoppas du vill vara med. Kreativa hobbys är verkligen en räddning från vad jag misstänker skulle bli galenskap i mitt fall.

Saker som gjort mig glad på senast

Det är lite som att söka efter nålar i en coronasmittad höstack men Dumbledore hade inte fel när han sa Happiness can be found, even in the darkest of times, if one only remembers to turn on the light.

Bakade visst ett bröd i påskas. Inte ett surdegs-sådant, utan ett på jordnötssmör, efter ett recept jag hittade på Buzzfeed. Lite svårt att veta om det är bröd eller kaka, men gott var det, speciellt med lite sylt.

På påsklördan var det otroligt väder och jag bröt mot lite regler. Eller, egentligen inte, min bil behövde servas och min kompis Emmis kille gjorde det åt mig. Under tiden åkte jag och Emmi ut till havet på promenad + kaffe. Bruno var med så klart.

Kaffe utomhus är det nya svarta.

Jag efterlyste spökhistorier och övernaturliga saker som mina följare på Instagram hade varit med om. Har fått in så jäkla mycket mysrysigt. ÄLSKAR att höra om sånt. Finns på mina stories tills ikväll i alla fall.

Får uppdateringar från mina syskonsöners håll. Grim har fått marsvin och Ruben har bett aftonbön, hehe.

Idag hade jag orsak att ha människovärdiga kläder på mig. Måste handla + efterkontrollera bilen. Den här outfiten är unik på två olika sätt: jag har jeans på mig och jag har sytt toppen själv. TÄNK!!! Så jävla kul att klä på sig normala kläder.

Har fått bokpost också, score! Kan inte ALLA bara börja skicka böcker till mig? Lina Bondes tecknar snö, Eva Frantz För han var redan dö och Hanna Ylöstalos Silver har ramlat in senaste veckan. Orimligt pepp på alla tre faktiskt. Vilken tycker ni jag ska börja med? Uppväxtskildring, poesi eller deckare?

Till sist: jag anhöll om den här unga damens hand och hon sa ja, hurra!

Veckans vecka - på riktigt

Veckans känsla: ugh vad det är svårt att komma igång med allt efter en långhelg. Speciellt när en mysig långhelg inte skiljer sig markant med vad vi sysslar med här till vardags. Det är ju inte som att man slänger på sig ett par jeans och hastar iväg till jobbet direkt. Dessutom la sig all den här snön som ett täcke över all framtidstro och -hopp jag känt.

Veckans jobb: Men jobbar gör man ju ändå. Ska skriva den här veckan och ha sista bunten handledningssamtal på torsdag. Är som tidigare nämnt nykär i ett projekt som jag bara vill skriva jääni på nu, så länge jag tror på idén.

Veckans projekt: igår satt jag precis hela dagen - och då menar jag hela dagen - och stickade. Jag tror det kan komma att hålla i sig. Blev ytterst glad när jag satt och tittade på Hjälp vi har köpt en bondgård (som för övrigt kan få bli Veckans tv: ) och blev extremt avundsjuk på Brita Z för deras lantnära och projektfyllda tillvaro. Men sen sög hon på att sticka och då kände jag: haha! Jag må bo i lägenhet och ha parkettgolv som jag inte får/vågar bryta upp bara så där, men jag kan sticka! Nu har Pär fått ett och ett halvt par sockor och jag har fått kramp i fingrarna. Sen ska jag också rengöra ugnen och måla lite i hallen tänkte jag.

Veckans nej nu: jag vill verkligen följa alla restriktioner och rekommendationer och jag har ganska mycket auktoritetsrespekt gällande läget nu men vi ansiktsmask, då känner jag: jag orkar inteeeeee. Mest för att den som nånsin andats i en högt uppdragen halsduk och haft glasögon på sig vet hur kul det är. Jag får väl göra mig beredd på att se ut som Rudolf som just krypit ur förtältet en månad framöver nu då.

Veckans låt:

Mycket lovande up-and-coming svensk musik från Spider momma. Ni hörde det här först.

Veckans mantra: nej, nu MÅSTE jag göra nåt.

Veckans podd: Paparazzipodden med Michelle och Max. Otroligt flamsig men också rolig podd om kändisskvaller. Som typ ett svenskt Tuplakääk, men kanske lite… Jag vet inte, flamsigare? Eller så är det bara språket, jävligt mycket lättare att vara flamsig på grav svengelska än på finska. Hur som helst gillar jag det, jag tycker det är som att sitta och skvallra med två kompisar över ett glas vin. Pär hatar den, jag brukar nämligen lyssna på den utan hörlurar och han tvingas lyssna på den ibland också. Det har så klart gjort att jag njuter extra mycket av att utropa “Yes!!!!! Ett nytt avsnitt!!!” på tisdagarna, hehe.

Veckans efterlysning: En podd som släpper nya avsnitt på måndagar. Det är en mycket tråkig dag podd-mässigt för mig. Tipsa mig gärna! Är tipset av typen självhjälp/coaching kommer ni blockade :-) Bryr mig inte om framgångskoncept/tarmflora/super soulblablabla eller dylikt.

Vecka 16

Veckans känsla: näe, va fan. Det må vara måndag, men veckan börjar-börjar ju imorgon. Vi återkommer då!

Den här kjolen har jag sytt själv förresten. Det är ju ändå nåt!

Hej, vi åker ut till Fäboda

Gud vad jag är trött på det här rosa rummet nu. Och kolla vad solen faller in. Vi åker till Fäboda!

Fast först måste vi äta nåt. Jag bjuder på burgare, vi äter i bilen.

Är du mätt? Då åker vi!

Pär blir som en kalv på grönbete. Det blir väl så när man sitter hemma mest hela tiden.

Skönt med horisonter och havsluft!

Alexa, queue How can you mend a broken heart!

Solvarma klippor, mmm okay.

Sätt dig en stund! ”Det är härligt att se på vågor”, som Pär säger.

Fast det mesta går i samma färg finns det mycket att se på just nu.

Är så jävla nöjd med outfiten, kan du ta en bild?

Sen händer förstås det oundvikliga. Blöjto!

Det är väl bara att åka hem då. Skönt med lite frisk luft i alla fall.

Hem till Viola igen. Tack för utflykten!