Ska det vara så här? Ett inlägg per årstid? Jag hoppas inte det, men vet bättre efter snart 25 års bloggande online att inte lova motsatsen heller. Då skiter det sig säkert.
Kanske det faktiskt SKA vara så här. Det är kanske tidens melodi, mer nyhetsbrevigt. Har lekt med tanken på att starta ett substack som alla andra coola brudar, men dom minuterna det skulle ta att logga ut härifrån och logga in på en annan plattform hindrar mig från det. Det är så bekvämt att bara puttra på här, även om puttrandet är lågintensivt.
I höst ska jag för första gången på många år inte medverka på nån bokmässa så veckorna är ovanligt tomma i kalendern. Eller, de ser tomma ut, men jobbmängden kommer nog vara tillräcklig ändå. Har flera projekt på gång till 2026, men jag ser fram emot att ha lite mer inre tjänst och lite mindre yttre. Boa in mig i kontoret. Slita ut tangenterna. Kanske punkt punkt punkt blogga frågetecken…? Vi kan väl hoppas jag skulle hinna skriva lite oftare här. Jag saknar här.
Vi är mitt i sommaren ännu, men imorse när jag steg ut på trappen doftade det lite misstänkt fuktigt och svalt i luften, så nåt annat är ju på kommande. Och jag har trampat igång datorn igen efter flera veckor av att den legat orörd i väskan, så kanske passar det ändå med nån slags sammanfattning. Jag vill dock föra till protokollet, att jag är EMOT att börja ropa om höst så fort klockan slår augusti!!! Såg en Tiktok igår av en tjej som är en Disney Local (det vill säga; bor i Florida, så nära parkerna att hon kan vara där dagligen) som var stressad för att Disneys Halloween-merch redan var slut i nån park, fjärde augusti. Det är galet på så många sätt att höst-grejen känns som det mest normala.
OKEJ let’s have a Ellen summer retroaktivt!
Om vi börjar med det jag INTE har så har jag inte:
varit på gymmet på över två månader :—-) “man rör ju ändå på sig mer naturligt sommartid” säger jag men det har mest bara varit lögn. Jag har som en nöjd padda suttit still mest hela tiden. Men nu börjar jag bli sugen igen, faktiskt! Och det har aldrig varit en fråga om att jag inte kommer gå tillbaka dit, det är nytt.
varit på fest. Tro mig, jag har ändå fått i mig my fair share of vin och cigg och sena kvällar, men förra året var vi bjudna på flera större fester och bröllop och i år: noll. Ärligt? Ganska skönt, men finklänningarna ser lite övergivna ut.
scrollat så mycket! Detta tack vare appen Freedom och att jag redan i maj bestämde mig för att låsa alla roliga appar både dagtid för att få något gjort och nattetid för att få sova lite. Kan rekommendera, speciellt för adhd-hjärnan. Har fortfarande scrollat, men den där ovanan att hela tiden ta upp mobilen och microdosa some har brutits. Jag är ingen übermensch, herregud, jag suckar fortfarande besviket varje kväll när tiktok låses mitt i en uppdatering om gorlworld eller vad jag nu är in i. Men då är det bara att tänka att jag får fortsätta imorgon och imorgon har jag nästan alltid glömt vad som kändes livsviktigt.
stressat av. Visst, jag har nästan helt struntat i jobb i några veckor, men jag har inte hanterat stressen av alla sommargäster och vänner och släktingar som vill ses så bra. Jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig an det, för den stressen har egentligen inget med personerna i fråga att göra, utan med mig. Jag blir rabiat av att ALLA vill ses samma två veckor och jag ska försöka räcka till. Tycker inte om att vara rabiat. It’s not a good look.
Det jag har då!!!
exempel på en bra ungdomsbok
läst! Wolf Hall av Hilary Mantel tog en stor del av sommaren att ta sig igenom. När jag läste All fours av Miranda July på cafe stannade en kvinna och berättade att hon precis läst den och den har förändrat hennes liv. Jag förblir oförändrad, men den var bra. Läste flera riktigt bra ungdomsböcker i början av sommaren också. Högläste också Bagar Bengtsson på stranden en dag. Den håller än. Att bli begraven i en limpa… Mycket att tänka på.
på tal om Wolf Hall, har jag tänkt mycket på “historia”. En konsekvens av att jag inte låst SRs app och därför lyssnat igenom löjligt många avsnitt av P3 Historia. Plötsligt är jag intresserad av medeltiden…? Kanske.
loppisrundat, så klart. Snäckskålen är en krona i haulen, både visuellt och symboliskt. Kan inte motstå onödig kitsch när den presenterar sig på det där sättet. Men jag har också köpt användbara saker såsom oanvända Havaianas för ett par euro (som snabbt blev mina mest använda skor), en norsk yllefilt i toppskick för en spottstyver, nya köksgardiner och en Eminem-tischa till brorssonen som är i sin rap-era. Bland annat.
klagat på vädret - mest för att nåt ska man ju klaga på. Men också för att de här nya, moderna bipolära somrarna är jobbiga. Först regnade det och var usligt i en månad. Sen blev det 30+ och olidligt i en månad. Var är det lagomiga?
ätit gott, men enkelt. Kefir och flingor som fullvärdig måltid så ofta som möjligt. Caprese! Kokt potatis, stekt potatis, kall potatis på knäckebröd. Trots priserna åt jag jordgubbar så det sprutade ur öronen runt midsommar. Överskattade min italienska och råkade beställa krabba i Bologna, fick in ett halvt urtidsdjur på tallriken. Blev inte skaldjursvän av det heller. Oräkneliga koppar kaffe och immiga glas vitt vin på terassen och balkongen. Gjorde en miljard köttbullar i maj och frös in i påsar, tinade upp en och tog med till stranden som snacks en dag. Stekte krabbelurer och tog med en annan. Grillat korv och bett andra grilla korv. Hittade ett riktigt bra vin på låda till midsommar och kände mig lite konossör - tills någon påpekade att det var en metalmusikers vin. Köpte en gräddtårta en helt vanlig lördag när jag insåg jag har fri vilja.
väntat med första doppet rekordlänge, eftersom juni var kall och regnig. Men efter att oskulden rök har det badats mycket. Bäst är att låta kidsen spreja ner dig med vatten om du vill få hjälp med att doppa dig. Roligt för alla, i nån mån. Nej, vänta. Bäst är de gånger det blåst och vågat så att du bara behöver stå där och plötsligt är du doppad. Vi har varit blessed med skummiga vågor på vår go to-strand flera gånger de varmaste dagarna. Ljuvligt, ljuvligt.
hängt med syskonbarnen, hängt med familjen, hängt med Pär, hängt med vänner. Det är ett bra koncept att bjuda in någon för ett dygn eller två till stugan - eller bjuda in dig själv till nån annans stuga och sen isolera sig lite lätt där. När det gäller vänskap, så är kvanititet ibland det man behöver mer, inte bara kvalitet. Det är allt för sällan man hinner bara ligga och dega ihop med sina vänner idag. Det återställer något, fyller på något. Men även två timmar på en uteservering efter att ha synkat scheman i en vecka betyder ju något.
vävt lite pläd och lite kökshandukar, stickat en hätta och ett par sockor, försökt virka lite. Jag behöver ha något för händerna, speciellt när apparna är låsta, men det är lite mindre roligt att hålla på med garn sommartid. Onödigt klibbigt. Men att sitta i bikini i hammocken och sticka och lyssna på sommarprat var trevligt den dagen jag gjorde det!
återerövrat torpet! Förra sommaren vi inte vara här nästan alls och i vinter fick det stå orört i flera månader. Det gjorde att jag hade en känsla av att röra mig med lätta steg där, som att jag inkräktar i någon annans stuga. Kanske har vi aldrig ens riktigt gjort det till vårt, vi köpte det möblerat och även om vi ändrat om, gett bort, bytt ut och lagt till så har mycket bara fortsatt vara som det var. Samtidigt har vi bara slängt in saker där det rymts hela förra året, vilket gjorde att inget hade en given plats. Vi började med att köpa ny säng hit, något vi borde ha gjort redan förra sommaren. Men ni vet hur det är, när något inte är akut… Sen gick jag (borde kanske skriva vi för att påpeka att Pär visst är delaktig i hushållet här, men honestly så vill jag helst göra sånt här ensam när jag blir på det humöret, så i praktiken jag ändå) igenom alla hörn och skåp här, skrev listor, åkte till Ikea och sen började ett stort organiserings-raseri där jag rev ut, skurade ur, vek ihop och slängde ut. Reslutatet ser kanske inte så annorlunda ut för nån annan, men för mig känns det väldigt annorlunda. Jag tycker så hemskt mycket om att vara på torpet, men det är väl ganska lätt hänt att en fritidsbostad börjar kännas främmande eller övergiven. Det krävs bara ett busy år. Men i sommar har vi varit här flera veckor. Jag skriver här, för vi är här den här veckan med. Som sagt; än finns det sommar kvar! Och på tal om det måste jag nog klippa gräset nu, jag har redan skjutit upp det allt för länge.
men på den här bilden är jag i Italien, långt från alla torp
