Kulturkonsumenten vecka 1

Senaste tiden har jag…

sett

A Very English Scandal på SVT Play/Yle Areena. Helt fantastisk miniserie i tre delar, baserad på en sann historia om Norman Scott, en ung och vilsen engelsman som på sextiotalet inledde en affär med högt uppsatta politikern Jeremy Thorpe. Homosexualitet var vid den här tiden fortfarande olagligt i the UK och när deras kärlekshistoria tar slut börjar en tragisk, men också stundtals komisk historia om vad maktbegär och krossade hjärtan kan driva oss att göra. Kostymen är 10+, skådespelarna är 10+ (Hugh Grant!!!), fotot är 10+ och det historiska dokumentet är 10+. Treat yourself till tre avsnitt tv-guld.

Utövar det såg vi Systrar 1968 (SVT Play) (mer nostalgisk än bra), några avsnitt Derry Girls (Netflix) (lite jobbigt överspelad på samma sätt som Chewing Gum, men har sina poänger) och så såg jag ett avsnitt Patrick Melrose (HBO) igår kväll, som jag tyckte verkade riktigt lovande. Plus fem timmars versionen av Fanny och Alexander på juldagen som jag golvas av, varje gång. Så sjukt bra är den, SÅ SJUKT BRA PERSONGALLERI. Man skulle ju vilja skriva som Bergman, sorry not sorry.

lyssnat på

Åtminstone en låt från 2018 jag lyssnat på och gillat.

egentligen mest en massa årsbästa-listor. T ex Cafés och Sonic Magazines. Fick en liten kris när jag insåg att jag kände igen mycket få skivor på alla årsbästa-listor, jag har hela mitt vuxna liv lagt stort värde i att “hänga med” och nu har jag helt tappat greppet tydligen!!!!!!! Skandal är det väl knappast, men det är nite likt mig. Därför är ett av mina nyårslöften också att lyssna på lite mer ny musik och inte baaaara pumpa Celine Dion ur högtalarna.

läst

fullsizeoutput_22f7.jpeg

en hel del faktiskt! Först lyssnade jag på Jag for ner till Bror av Karin Smirnoff, helt ljuvligt inläst av Lo Kauppi. Den var lika 10+:ig som A Very English Scandal, men av helt andra orsaker. Sen läste jag Min katt Jugoslavien av Pajtim Statovci till bokcirkeln och den var också jättebra! Den går som pjäs på Kansallisteatteri i Helsingfors som bäst och har man möjlighet tycker jag att man ska läsa boken och/eller se pjäsen. Till sist har jag hunnit med att läsa Julie Andems nyutgivna råmanus till Skam Säsong 1, översatt till svenska av Sandra Beijer. Och gissa vad det var? Skitbra, så klart. Jag har bara haft väldigt bra läsupplevelser på senast, jag kanske måste läsa nån medioker dussinroman här näst för att väga.. öh, ner det..?