Jag skriver en att-göra-lista varje vecka i min kalender. Varje vecka står där “upplägg prickarna & rutorna”. Det är mina ordkonstgrupper. Varje vecka står där “röra på mig” så och så många gånger, “läsa” så och så många böcker, skriva så och så många tusen ord. “Dammsuga, skura och torka ytor”. Jag vill inte skriva storstäda, för om jag bara gör en eller två av de komponenterna då så kan jag inte stryka över nåt. Allt spjälkas upp. För varje tusen ord jag skriver eller bok jag läser så stryker jag över en siffra.
Jag gör aldrig allt det här och antalet tusen ord eller böcker varierar beroende på i vilken fas jag är. Just nu är målet 1500 ord, inte mer. Jag försöker hålla ribban lågt, så att jag ska sporra mig själv. Det funkar så där. Ofta skriver jag till saker jag redan gjort eller som är inget trubbel alls, typ, hämta ut ett roligt paket, hälsa på någon, sammankalla bokcirkeln. Så att jag kan göra det, nåt kul, och ändå få the satsifaction av att stryka över en uppgift.
Vid sidan av min veckobaserade att-göra-lista, skriver jag upp alla möten och alla tider. Att gå på ett möte är aldrig en sak att skriva på att göra listan, förutsatt att jag inte ska förbereda något inför mötet. Då kan det till exempel stå “kursbeskrivning till mötet in”.
Det funkar ganska bra för mig, det är en bra morot det här med att få stryka över något. Men eftersom jag aldrig lyckats stryka över allt finns det alltid något jag borde göra. Igår kväll satt jag på balkongen och läste, sen blev det för vägdammigt och kallt så jag flyttade in till soffan. Där fortsatte jag läsa. Sen satte jag upp maskor för mitt nya stickprojekt och lyssnade på ljudbok. Jag städade inte min garderob, jag rörde inte på mig, jag torkade inga ytor. Jag fick i alla fall läst kalrt en bok och nästan lyssnat klart en annan, men det betyder liksom inte lika mycket.
Jag har inte bestämt mig om det är en bra sak, att det skänker en dimension av lyx och dekadens till ganska vanliga göromål och rimlig fritid eller om jag saboterar för mig själv och matar det dåliga samvetet. det jag vet är att jag nu i alla fall kan stryka över en siffra i raden: “skriva dagbok”.