Vlogg: Igen? Ja, tydligen.

Det här ska inte bli nån vana, jag lovar, men titta vad som kom på posten idag: min beställning från Matsmart! OBS det här är inte alls sponsrat, men tyckte bara det skulle va kul att göra en typisk unboxing video. Jag har inte orkat klippa och redigera så det här helt raw footage ni blir serverade. Till exempel säger jag euro när jag menar kilo vid ett tillfälle. Håll till godo, nu ska jag springa på bio. 

[embed width=480 height=270 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/rEw3h9iOQ-g/hqdefault.jpg?r=9267]http://youtu.be/rEw3h9iOQ-g[/embed]

En intetsägande episod till

Sitter i möte halva eftermiddagen. Spånar på framtiden och känner att jag tillför nåt. Cyklar genom stan med en bra ljudbok i hörlurarna, nickar åt nån bekant, sneddar lite vårdslöst över gatan som man gör när man tror sig äga trafiken. Jag har fått nåt bokpaket till posten, hämtar ut det, öppnar det lite för att se vad det är. Det är Johannes Ekholms Kärlek liksom.

Handlar mat. Lyssnar på ljudboken, dras med i den ganska förutsägbara men pricksäkra ungdomsromanen. Handlar gurka och zucchini och broccoli och spetskål och vitlök och ingefära och ris och kaffegrädde och en del annat. Går långsamt genom affären, står länge vid glassfrysarna och tänker.

Cyklar hem, möter Ida, säger "vi ses på onsdag" för då ska vi på bio. Susar över gågatan, förbi stadshotellet och ett par tomma affärslokaler och H&M och Halpa-halli, korsar rapakanalen. Kommer hem, hörlurarna piper om att de behöver laddas. Möts av musik i lägenheten, Vasas Flora och Faunas nya skiva har kommit på posten den med. Dricker te i soffan, sjunger med i några låtar. Pär föreslår att jag ska ställa upp som Mathias Björkas i Sikta mot Stjärnorna. Bläddrar i nya boken lite, ser pladdrigt ut.

Det är enkelt att känna tillförlit och lugn när man bor i en liten stad och himlen är hög som den bara är i september.

I know what I did last weekend

Bra skräckfilmsreferens i rubriken pga såg skräckfilm i helgen

Tjena alla monsterdiggare! Hoppas ni haft en givande helg - det har jag. Inte för att skryta men, det är väl det den här bloggen går ut på: jag berättar vad jag gjort eller ska göra eller skulle vilja göra. Just nu, i skrivande stund regnar det så jag tror det ska slå hål i taket. Kanske förmätet att tycka det är mysigt när samma slags väder (upphöjt till hundra iofs men) ödelägger människors hem och liv på andra sidan bollen, men jag tycker det är mysigt. Vill ni veta vad jag gjort i helgen då? Klart ni vill.

[embed width=650 height=365 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/PN8il_zxNWM/hqdefault.jpg?r=38735]http://youtu.be/PN8il_zxNWM[/embed]I fredags gjorde jag nåt helt out of character, jag gick på skräckfilm på biograf! Ni som sett mina instastories angående min nervositet inför det här vet redan att jag är otroligt mörkrädd och i det längsta undviker skräckfilmer. Men eftersom jag gillar Stephen King och speciellt filamtiseringarna av hans böcker så gick jag i alla fall och såg It. Plus att Nikko ville och med tanke på allt jag tvingar honom att utstå in the name of vår vänskap så tänkte jag att det var min tur att bjuda till nu. Hoppa över de nästa styckena om ni vill undvika eventuella spoilers ----

Jag tyckte väldigt mycket om det visuella i filmen och just den här Spielbergska, bomullsbeklädda barndoms-åttiotalet är en sån tacksam miljö för läskiga historier; det är inte bara för att ena huvudrollsinnehavaren också spelar med i Stranger Things som jag drar paralleller dit. Speaking of skådespelarna; Sophia Lillis som spelar Beverly borde spela Amy Adams som ung i nån film och jag trodde serr att Jaeden Lieberher som spelar Bill var son till Alexis "Rory Gilmore" Biedel men tydligen inte. Gulliga barn i alla fall.

Filmen var inte så läskig som jag trodde den skulle va, dels för att det är mer en dramafilm med skräckinslag än en regelrätt skräckfilm. Men också för att de överdrev för mycket sista timmen, jag hade blivit mer creeped out om de inte visat så... mycket liksom. Dessutom blev jag besviken på Pennywise; okej jag vet att han inte är huvudrollen, men ändå, tycker han kändes... platt. För omänsklig. Filmens stora behållning är inte Hollywoods läskigaste clown, utan den stora symboliska berättelsen om vänskap, att växa upp och möta sina rädslor. Och kontrasten mellan de många gånger irrationella farorna och de verkliga; föräldrar som inte är snälla och plågoandar i skolan, fulla av rädslor och ilska. Ett gäng 12-åringar, på randen till puberteten, som tvingas ner i en mörk tunnel och enda sättet att komma upp till ytan igen är att möta sina rädslor och hålla ihop. Bra budskap. Och hur modig man än är och hur läskiga saker man än går igenom, kommer hjärtat alltid bulta hårt när man ska kyssa nån man är kär i.

---- NU kan du spoilerrädda läsa igen. Ärligt talat, jag vet inte varför folk nojar så över spoilers, jag tycker inte sånt förtar nåt av min upplevelse.

Igår hade jag och Moa kontorsdag här. Det är mitt bästa tips för när du måste få gjort nåt - sätt dig tillsammans med en kompis som också måste få gjort nåt. Köp en massa snacks, koka några liter kaffe, hitta nån lagom volym på Spoify-listan. Jobba sen effektivt i cirka halvtimmespass i gången, ta pauser för instagram, skaller, cigg, ligga på golvet och ha panik eller vad du behöver däremellan. 

Sen gjorde jag mat till oss och Pär, som var nyligen hemkommen från fotbollsderby i Kokkola. Kokta blomkålsbuketter och zucchini och halloumi i chilistark gräddsås och så massa parmesan på. GOV! Nu kanske ni blir lite konfunderade - skulle inte ni äta enligt nåt veckosschema? Jo, det skulle vi, men sen blev jag sjuk i tre dagar och levde på glass och Trip och lagom till helgen fick jag reda på att jag missuppfattat en deadline så jag fick lite bråttom med en text (därav konotorsdagen) och lite lite tid för strömmingsflundror så det sket sig totalt. Men om en vecka igen ska jag rapportera!

Mellan varven har jag läst lite i dom här två också. Måste återkomma senare i ämnet men låt mig bara säga -

David Väyrynens Marken <33333

På kvällen hämtade jag och Pär hem den här lilla bebisen. Det är min födelsedagspresent från Pärs mamma och syster - en ny kaffekokare <333 Det var nästan överst på min önskelista för i år och tack vare Pärs alldeles för snälla familj har jag nu min egen Moccamaster. Gått och klappat på den hela dagen, är så glad. Egentligen är det alldeles för mycket att få som present, det går ju aldrig att tacka på ett tillräckligt sätt. 

Min gamla kaffekokare var det inget större fel på, men så pass priviligerad är jag att jag kan tycka att "börjar bli lite skanky" är orsak nog att byta ut hushållsapparater för. Jag har ändå haft min Tefal CM 3020 i tolv (!) år, jag fick den av styvmorsan när jag flyttade hemifrån första gången och vissa delar som en gång var vita är numera dovt bruna, oavsett hur man rengör den.

Solrosen fick jag också av styvmorsan, men så sent som igår kväll, när jag och Pär fortsatte vår vilda 30+ lördagskväll med fika i Larsmo och Crocodile Dundee på TV. Mycket ska ifrågasättas i den filmen, men aldrig the fashion sense i karaktären Sue. Damn, vilka kostymdräkter, klänningar och djärva skärningar! Hittar inga bilder för att illustrera det här, men Croc Dundee might just be en väldigt underskattad modefilm.

I natt sov Nikko här, för han hade varit på bröllop i trakterna. Jag ordnade det jättefint i gästrummet.

Jag åt frukost mycket senare än vad det stod på lappen, men vad gör väl det. Ägg sunny side up, rädisor, gurka och paprika, ett knäckebröd med casewsmör och boysenbärssylt och en shitload vitaminer. Har bestämt mig för att undvika humörsdippen där i januari-februari och gå på offensiven med massa D-vitamin och magnesium redan nu.

Sen har jag inte gjort så mycket annat än skrivit lite till, sett på lite The OC med syrran och tja, nu regnar det inte längre. Tog mig jättelänge att skriva det här ganska innehållslösa inlägget för att jag gjort en massa saker häremellan, bland annat skrivit vidare på deadline-texten. Den kommer bli så bra!!! Den kommer bli en klassiker i sammanhanget!!! Jag kommer bli känd som hon där som skriver så bra!!!!

Försöker mest peppa mig själv här, men jag tror faktiskt det kan bli helt okej. Sammanhanget får ni veta, som alltid, sen när det är dags.

Sommaren på Instagram

Tänkte vi skulle gå igenom Per Gessles favoritmånader - juni, juli, augusti - genom att se på highlights från min Instagram! Bra idé va? Ibland är det också bra att för en själv se igenom hur en årstid eller en period var, för ibland kan jag komma på mig själv att säga saker som "ja, hösten var jättetung" men sen inser jag bara har haft en tung vecka bakom mig eller så och hösten egentligen var ganska nice. Och precis tvärtom, ibland har jag inte fattat hur dålgit jag mått före jag gått igenom det i efterhand.

JUNI

Juni började med att jag fick mina nya glasögon. Årets kanske bästa köp, åh vad jag fortfarande tycker om dem.

Juni var en bra månad karrirärsmässigt eller vad man ska säga. Vegas sommarpratare announcades äntligen och mitt sommarprat sändes i slutet av månaden. Galet mycket feedback, tack för det <3

Och så skrev jag ÄNTLIGEN på ett sånt här, ett förlagskontrakt. Ända sen jag som fyraåring lärde mig skriva har jag suktat efter att få ge ut en bok. Och nu ska jag det! Jag lovar att hålla er uppdaterade om processen under hösten.

Annat jag gjorde i juni: åkte till Tuuri. Det var ganska överskattat men kul på sätt och vis för att det är så löjligt galet på nåt sätt.

Hittade björktrastungar på gräsmattan en morgon. Fick panik och ville ringa djurskyddet eller nåt före jag googlade fram att björktrastar ofta hoppar ur boet före de är riktigt flygdugliga och att det bästa är att lämna dem i fred. Så då gjorde jag det.

Jag tvingade pappa att ta med oss "ut å kör" en söndag í Larsmo. Besökte bland annat Bosund Jakt-, Fiske- och Båtmuseum. Jag tycker så mycket om såna där små specialmuseum, även om det är nåt så långt ifrån mina egna intressen som jakt, fiske och båtar. Det är så mycket tid och omsorg nerlagt i ett sånt litet museum och sånt blir jag lugn av. 

Hängde förstås en del med Grimppi.

Vi såg traditionsenligt på OITNB tillsammans nä nya säsongen släpptes.

Jutta hälsade på.

Och midsommar firade vi vid Nätihamnen och det var hur fint (och kallt!) som helst.

Och så kom Nana på besök! Varken hon eller Pär tycker om den här bilden, men jag tycker dom är söta så det får va. Tillsammans med Nana åkte vi sen mot Gotland.

Men först hann vi sova en natt hos Ellu i Helsingfors. Det var mysigt, men ganska obekvämt.

JULI

Juli inleddes på Gotland. Det var skitväder hela tiden vi var där, men vi turistade tappert runt. Och gick på sommarens första bröllop. Gotland var en fin upplevelse överlag.

Väl hemma började flyttrallyt. Vi flyttade in första augusti, men eftersom lägenheten stod tom fick vi börja flytta över saker redan i juli. Vi flyttade ju bara till huset bredvid, så nästan varje dag gick vi över med några Ikea-kassar. Pär har i ärlighetens namn burit hit 90% av alla våra böcker.

Jag målade och fixade ganska mycket. Kände mig kompetent på ett sätt jag sällan känner mig.

Så småningom började ett hem ta form.

Min motivationsnivå på jobbet var ungefär noll de sista veckorna före semestern.

Men så var det dags för sommarens andra bröllop och den här gången var det min BFF Heidi som fick sin Mob. Det var ett fint bröllop vid Heidis villa och Pär fick äntligen uppleva humppa och jenkka på ett finskt bröllop. Fick faktiskt tack-kortet från dem häromdan och det var ganska märkligt, känns redan som dom varit gifta forever. Väldigt fin dag hur som helst.

Mamma och Nora gjorde sin traditionsenliga sommarvisit här och jag passade på att använda Nora på AE, hon fick va min hjälpreda under Linnea Henriksson-konserten. Vi hade kul och Linnea turned out att va en av de trevligaste artisterna jag har haft att göra med.

Vi hängde också så klart en del med Grimppi.

Jag försökte få mamma att bära böcker och hjälpa till med flytten, men förgäves.

Sista veckan i juli fick jag äntligen semester! Jag tvingade pappa än en gång att förse oss med underhållning och den här gången åkte vi på loppisrunda i finnmarkerna, bl a den här loppisbussen mitt ut i skogen nånstans i Härmä (tror jag).

AUGUSTI

Så blev det augusti och vi sa hej då till gamla lägenheten. Som jag trivdes där <3

Ocg Grim fyllde ett år! Han är i en sån rolig ålder nu, tultar på och säger "häjjjjj" när han ser en katt.

Vi invigde nya lägenheten med tortillas-middag med Quynh och Ronja.

Jag, Julia och Nikko gick på vandringsled en dag. Det var givande men också riktigt jävla jobbigt.

Och så åkte vi till Sverige igen! Jag var mer pepp än vad bilden visar.

I Ronneby vann vi bl a quiz med Sara och Anna. Visst är Pär och Sara lika varandra? Jag vet att Pär inte tycker det, men jag ser det definitivt.

En dag kom Nora, mamma och Thomas till Ronneyby också. Det är en viss tillfredställelse i att se att ens familjer trivs tillsammans. Det blir nåt slags bevis för att man är ett bra par eller nåt. Löjligt I know, men i alla fall.

En dag besökte vi Karlskrona och jag blev förälskad i deras badhus.

Hälsade också på den här sammetsögda varelsen. Gud, så jag älskar kalvar <33333

På tal om djur, när vi sen besökte Klippan blev det ganska ledsamt. Vi blev tvugna att säga hejdå åt mammas gamla pudel Wille, men det var på tiden. Och kvar fanns den här lilla ödlehunden, Nils "Nisse" Nilsson.

När vi sen kom till Malmö blev det kul igen, då tatuerade jag mig! Själv! Stick n poke. Det tog typ två timmar. Mycket nöjd blev jag. Men sen fick jag feber (inte relaterat) (tror jag) och resten av Malmövistelsen blev ganska tråkig. Missade Frida Hyvönen bl a, som Pär menar var "jättebra".

När vi kom hem igen började jag jobba. Var aptrött på eftermdidagarna.

Förra helgen var vi på 30-årsfest på Forsby på toppen, det var kul! Men kallt. Hur många gånger har jag skrivit kallt nu? Finländska sommaren alltså.

Och det absolut sista jag gjorde i augusti var att delta i ett samtal om bloggande i Pargas. Även det kul, men på ett helt annat sätt än 30-årsfest.

Och det var den sommaren det. Jag tror det var en ganska bra sommar. Ni kan för övrigt följa mig på Insta under namnet @din.bff.ellen. Där kan ni bl a få se mitt börd som jag bakat och nu ska provsmaka!

Vlogg: Hemma hos oss!

[embed width=480 height=270 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/QobIJ581PT8/hqdefault.jpg?r=7720]http://youtu.be/QobIJ581PT8[/embed]

Trevlig fredagkväll på er! Som en liten present inför helgen bjuder jag idag på en rare vlogg - hemma hos oss! Filmat as always by min vapendragare och the Fred to my George; Nikko. Hoppas ni gillar't och sii ett hu ni fäälas i helgen.

Hej från Pargas!

Ligger i ett kolmörkt och tyst hotellrum, det enda sällskapet jag har är bordsfläkten som susar bredvid mig.

Ikväll debuterade jag som programpunkt, jag deltog i ett samtal om bloggande på Pargas bibliotek. Är himla glad att jag blev bjuden hit, har aldrig varit i Pargas förr. Det är mest en gata med några gatukök, en R-kiosk och en Andelsbank, men längs med gatan rinner en fin liten å. Påminner lite om Nykarleby - eller så är det bara för att marketen här bredvid hotellet inte är K eller S, utan M.

Samtalet ikväll gick bra, det var jag och Lungan i stormen-Pernilla. Eller jag tror det gick bra, det är svårt att utvärdera sin egen insats såna där gånger. Jag känner mig alltid så socialt inkompetent i nya situationer och jag är hela tiden rädd att jag låter å ena sidan för stöddig och å andra sidan för mjäkig. Å ena sidan babblar för mycket och andra sidan inte får nåt sagt. Jag skulle så väldigt gärna va en sån där behaglig och självklar människa som folk blir lugna och glada av, men jag tvivlar på att jag är det. Jag är för fladdrig.

Det var på sätt och vis skönt att det var noll bekanta ansikten i publiken, men mitt i nån harang om hur mitt bloggande har påverkat min självkänsla såg jag käraste Antin - min gamla handledare från LittSkap - kika fram i publiken och då var det ändå skönare. Blev väldigt glad att se henne även om jag säkert inte uttryckte det speciellt väl. Ibland är jag rädd folk ska tro jag går på kokain, jag kan bli så stirrig och ofokuserad i sociala situationer som inte är hundra procent vardagliga för mig.

Ibland undrar jag vem jag hade varit om jag varit mindre neurotisk. Allt det här jag intalat mig att jag inte tycker om - resor och stora städer och folk - är det bara rädslor och fobier?

I slutet av kvällen fick jag en sydväst. Pär sa att han tror det är för att jag är i sydvästra Finland, men jag tror bara att det är underskattad sorts hatt. Känner mig som Malin i Saltkråkan med den.

Så fort kvällen var slut gick jag hemåt - mot hotellet - längs med ån. Skulle inte förvåna mig om jag är enda gästen på hotellet i natt. Kommer antagligen somna tidigare än vad jag gjort på flera veckor ikväll. Det ser jag fram emot. Imorgon bitti åker jag in till Åbo och sen hem på eftermiddan. Behöver inte byta tåg en enda gång.

Men här inne är det höst

Man vet att det är höst när: för mig är det när jag märker att jag hellre ordnar filmkvällar än parkhäng med kompisarna. Och när jag blir huslig och kreativ igen.

[embed width=650 height=365 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/rejizpNR20A/hqdefault.jpg?r=91511]http://www.youtube.com/watch?v=rejizpNR20A[/embed]

Låt som ger mig höstkänslor: Spontant skulle jag säga nåt sorgligt och piano:igt, typ Billie Holiday. På jobbet har jag gjort en playlist som heter Höstmörker Upgrade (fanns en orginal Höstmörker innan) som jag alltid brukar lägga på när eftermiddagarna börjar bli mörka igen. Den hittar ni HÄR.

bild härifrån

I höst vill jag klä mig så här: såg Persona ikväll med Bergmanklubben och är nu besatt av att hitta den perfekta svarta polon och spara ut håret till den här slags perfekta hästsvansen. Och så skulle jag vilja ha en riktigt röd tröja och svarta mjuka kostymbrallerna, helst lite för korta.

Hösten doftar: eld och syre. Älskar att stiga ut och känna hur hög himlen är och hur lätt det är att andas.

Det bästa med hösten: allt! Vädret, mörkret, pånyttbörjandet, att vardagen börjar igen, kläderna, färgerna, böckerna, maten, min födelsedag, myset, ALLT! Jag lever verkligen upp till hösten, är ingen sommarmänniska alls. Tycker om att hösten är inrutad och inbonad, sommaren är så gränslös på nåt sätt.

Det sämsta med hösten: att den är så kort.

Mat som jag förknippar jag med hösten: rotsaker, svamp, bär och "mustiga" grytor som jag alltid föreställer mig ska stå och puttra i min gjutjärnsgryta. Och bortsj-soppa, denna fantastiska maträtt som jag äter alldeles för sällan.

En höstkväll spenderas: till exempel på bio eller teater eller nåt annat slags kulturevenemang. Eller kanske en spontant middag med soppa och hembakat bröd? Shit, det låter bra, det ska jag se till att göra nästa vecka!

En sak jag ser fram emot i höst: jag har dragit igång en bokcirkel! Vi ska träffas första gången nu i helgen och jag är orimligt exhalterad över det!

Hej höstterminen!

------- Inlägget är ett kommersiellt samarbete med Jakobstads Arbis -------

Jag skrev i måndags om hösten som en nystart. Att jag alltid tänker jag ska börja nåt slags nytt liv inför varje skolstart, även om det börjar bli ganska många år sen jag faktiskt gick i nån skola. Ändå är känslan kvar. Kanske är det det att så mycket som varit stillastående eller out of office drar i gång igen. Alla bra tv-serier kommer tillbaka. Nätterna blir mörka och svala igen. Man kan klä sig i snygga kläder utan att svettas ihjäl. Och Arbis-kurserna börjar!

Jag har alltid gått på Jakobstads Arbis-kurser, ända sen jag var liten. Jag har spelat innebandy, målat tavlor, dansat pardans, sett på film och nån gång på nittiotalet gjort arrangemang av torkade blommor. Varje år har det varit en högtidsstund när Arbis-katalogen dimpt ner i postlådan och varje år har jag suttit med bläckpennan och ringat in allt som verkat intressant.

Jag tycker om det Arbis står för, att det ska va enkelt, tillgängligt och billigt med rekreationella hobbyer. Du vet väl att du som arbetslös till exempel kan delta gratis i två kurser per termin? Jag tycker om att människorna som jobbar med Arbis i Jeppis känns som eldsjälar som jobbar stenhårt för att ge oss ett nytänkande och varierande kursutbud. Jag tycker också om känslan av att bläddra i en Arbis-katalog och läsa kursbeskrivningarna och känna att nu, nu börjar det där nya livet igen. Nu ska jag bli en bättre människa!

Därför blev jag extra glad när jag fick årets katalog. Den har fått ett nytt, modernt utseende och en ny slogan; där drömmar blir sanna. Det gav mig en ännu pirrigare känsla av pånyttfödelse. Kanske är det i år jag faktiskt blir den där bättre människan?

Tyvärr är det så att jag med mitt jobb och mina rutiner sällan har möjlighet att anmäla mig till en kurs som går samma tid, samma dag varje vecka. Därför är jag extraextra glad att Jakobstads Arbis i höst erbjuder så många events. En kväll eller en dag i månaden kan man ju nästan alltid komma loss.

Vi startar hösten med Mer tid, mer pengar och mer energi med Charlie Söderberg den 20:e september. Det här är jag så sjukt pepp på! Jag älskar ju Lyxfällan och är dessutom asdålig på privatekonomi och pengar, så jag har enormt stora förväntningar på Charlie. En annan kul sak som sker i september är Finlands första yoga marathon! Arbis har nämligen en ny yogasal i sina lokaler och den ska ju så klart nyttjas till fullo. Den 16:e september ordnas sex olika pass på raken med sex olika instruktörer. Man kan delta hela dagen om man vill eeeeeller om man som jag fortfarande är nybörjare hoppa in ett eller två pass.

I oktober tycker jag ni ska gå på Function is fun - Framtidens träning, en heldag med träning designad att både stärka kroppen och sinnet. Det konceptet gillar jag, man tränar ju för att må bra och en stor del av må bra:andet är ju faktiskt psykiskt. Och när vi ändå är inne på ämnet, den 25:e samma månad ska i alla fall jag gå på Good enough - självkänsla och självförtroende med Maria Sundblom-Lindberg. Jag som jobbar med ungdomar ser dagligen bevis på att den psykiska ohälsan ökar bland unga och att det håller på att bli ett av våra största problem idag. Eftersom jag själv också har lätt för att falla in i destruktiva tankemönster tror jag den här föreläsningen kommer ge mig mycket matnyttigt, både i mitt jobb och privat.

Har man inte fått nog av yoga efter Yogamarathonet, så är det ju tur att yogaproffset Monika Björn kommer till stan 19:e november! Hon föreläser och drar pass under rubriken The Modern Yogi och eventet är en riktig heldag. Och till sist, som en liten marispanros på eventtårtan kan man lagom till jul gå på Mickes söta jul med den gulligaste ålänningen i modern tid, Mikael Björklund.

Låter som ganska bra höstplaner tycker jag. Och med det här utbudet i höst är jag riktigt spänd över att se vad som händer nästa termin! Själv hoppas jag ju på en skrivarkurs eller workshop, hehe. 

Det är dessutom enklare än nånsin att anmäla sig till events på Arbis hemsida. När du hittat eventet du vill anmäla dig till, tryck bara på "snabbanmälan" så behöver du inte registrera dig. Annars går det lika bra att anmäla sig som alltid - via telefon eller som registrerad användare på Arbis sidor.

Arbis hittar du också på Facebook och Instagram. Vi ses i höst!

------- Inlägget är ett kommersiellt samarbete med Jakobstads Arbis -------

Blekinge

Hej från Ronneby - min makes hemort. Här har vi nu vart i snart en vecka och vi har har det gudagott. Egentligen ska ju jag inte blogga speciellt mycket under semestern, men om inte för annat så kan det ju va fint för mig att läsa det här inlägget sen i mörkaste vintern när sommarn känns som blott en myt.

Ronneby ligger i Sveriges minsta län Blekinge, som i sin tur ligger i södraste Sverige, granne med Skåne. Ronneby är inte känt för nånting alls, förutom att här finns en brunn som sociteten vallfärdade till förr i tiden. Det är ungefär lika stort som Jeppis och det är rätt så trevligt, i alla fall när det är som nu, grannt väder. Slut på föredrag.

I tisdags var första dagen vi vaknade här. Vi sov länge pga utmattande tågfärd kvällen före och på eftermiddagen gick vi i Brunnsparken och lallade en bra stund. Satt och tittade ut över ankor och läste tidningar.

På kvällen åkte vi och badade med Pärs syster Sara, och sen körde vi på en liten rundtur. Det är väldigt fin natur här, speciellt för en österbottning som är van med nåt som påminner men ändå skiljer sig. Mycket klättervänliga ekar och sånt som vi inte är direkt bortskämda med hemma.

I onsdags hängde vi hos Pärs mommo på dagen. Det här är inte hon, utan Pär som liten, söt <3333

Vi hann även med ett besök på Björketorp, en ekologisk gård som säljer bl a sin egengjorda glass. Let me tell you, det är den godaste romrussinglassen och således den godaste glassen jag ätit. Dessutom fick vi träffa kalvar. Jag tror inte det finns nåt djur eller nån människa som kan inbringa sådant lugn i mig som en ko gör.

Sen deltog vi i quiz på Bistro Bakgården. Förra sommaren gjorde jag och Pär ett likadant gästspel i Sara och Annas lag och då vann vi. Vilket vi SÅ KLART gjorde i år också. "Quizlegenderna" kallar dom oss inte häromkring, men dom borde kanske göra det.

I torsdags kom mamma, Thomas och Nortti på besök. Det är bara typ två timmar mellan Klippan och R:by, så det kändes motiverat med ett besök här. Ingen av dem hade varit i Blekinge förut, förutom Thomas som var på fotbollsläger i Karlskrona som femtonåring. Vi visade dem stan. Eller rättare sagt; Pär och hans mamma Karin visade stan, jag är ju nästan lika mycket turist jag.

Vi gick på loppis. Jag köpte de här tre sakerna och mamma köpte en stol och en lampa. Jag är mest njöd med den sorgsne, märkligt målade Musse Pigg-figuren. 10 kronor gav jag för den, den kommer passa in perfekt på min kitsch-hylla. I Ronneby finns två året runt-loppisar, Kupan och Lindra. Sommarhalvåret arrangeras också loppis i brunnshallarna varje söndag. Tyvärr inte den här söndagen, för då är det hundutställning - LOL. Men det gör inget, för vi ska gå på loppis i Möljeryd istället. Jaja, back to vad vi gjorde.

Sen fikade vi på Café Mandeltårtan. Vilket ställe! Beläget bredvid brunnsparken och i en sekelskiftesvilla med sammetssoffor och kungaporträtt på väggarna. Jag åt den här maffiga saken; det va lemoncurd och vanilj och cheesecake och maräng och jag vet inte allt. Mycket gott och dessutom billigt. Mandeltårtan är nog det närmaste ett måste man kommer i den här stan.

Igår åkte vi till Karlskrona, grannstan. En otroligt vacker stad, uppbyggd på öar. Stan är med på världsarvslistan, om det nu imponerar på nån. Men så här ser deras simhall ut!!!!! Dog nästan lite, jag är ju väldigt förtjust i både jugendarkitektur och simhallar. Hela stadskärnan är väldigt mysig. Vi köpte några trisslotter, tittade på torget (som är Norra Europas största eller nåt sånt) och dreglade över möbler på Movement, en fin second hand affär för möbler. Mycket teak och designlampor och sånt. Köpte tyvärr inget, men nån dag!!!! Tog inga foton heller, var för mezmerised av allt snyggt. Kunde ha köpt i princip allt där inne.

Eftersom det var cirka två mijloner grader varmt bestämde vi oss för att åka ut med båt. Jag tycker ju oavsett väder att man ska ta chansen om man blir erbjuden en båttur men det är ju extra trevligt när man svettas. Vi åkte ut med Gåsefjärden, en guidad tur som tar två timmar och man får se allt viktigt, typ Kungsholms fort och sånt. Karlskrona har ju en ganska speciell historia (gammal örlogsstad som once upon a time var påtänkt som huvudstad) och är man intresserad av typiskt gubbiga saker som militärhistoria och sjöfart så borde man nästan hälsa på i Karlskrona nån gång i livet.

Efter turen åt vi Blekingebuffé på Marinmuséet (ska tydligen va skitbra om man är lagd åt det hållet, det är inte jag så vi sket i allt utom maten). Stekt strömming, raggmunk och lingon. Väldigt gott och ovanligt fräscht för å va buffé, brukar undvika bufféer om jag kan. Stod för ett ögonblick och övervägde att ta en kroppkaka också, men det vågade jag mig inte på. Vi skrattade rätt länge åt att alla våra vänner åkte på Flow eller WoW igår och här satt vi och åt sill och potäter efter en guidad båttur. Pensionärslife for life så att säga.

Till sist hittade vi rester av ett Jeppisband på kulturhuset Oden. Den där affischen var väl ungefär lika gammal som jag skulle jag tro. Sen åkte vi hem och var ganska nöjda med dagen.

Idag har vi vart på Kulturcentrum och sett på en utställning som en bekant till Pärs familj har. Den var fin, hon hade bl a tryckt på tyg och sytt klänningar av tyget.

Sen besökte vi Minta, en jättestor inredningsaffär med en massa olika grejs. Mycket dyrt, typ Berså-porslin och linnelakan och sånt, men också mycket prisvärt. Definitivt värt ett besök om man bara är lite inredningsintresserad. Köpte vi nåt undrar du förstås?

Ja, vad sägs om två meter av ett av mina favoritmönster från Marimekko, Kulkue? Dom hade slutförsäljning på tyger och det här kostade allt som allt 312 kronor. Det tycker jag är ett sant fynd!  Fast nu var det inte vi som köpte det, utan Pärs mamma som köpte det åt oss. Tack! Det ska bli en tavla till gästrummet av det här tyget har jag tänkt.

Sen har vi inte gjort så mycket mer. Vi lever ju som kungar här hos Pärs mamma, känner mig bortskämd på ett dekadent sätt. Inte helt otrevligt. Imorgon ska vi då på loppis till Möljeryd och på måndag åker vi vidare till mammas i Klippan. På det hela är det ganska kul med semesterresor, även när de inte går längre än hit till grannlandet.

Jag har fullkomligt STRÖSSLAT det här inlägget med länkar till olika ställen häromkring, för jag tycker det är så synd att det här vackra lilla länet är så i skymundan. Jag visste ju knappt att Blekinge fanns innan jag träffade Pär. Jag hoppas liksom inspirera nån att ta vägarna förbi. Jag är väl lite jävig, men va fan. Det får man väl va ibland.

Knack knack / Vem där? / Ester / Vilken Ester?/ Sem- Ester

Se där, en rolig liten vits i rubriken. Om inte annat är det väl talande för stämingen här hemma just nu. Ganska hjärndött.

Min semester fortsätter i samma lugna lunk som innan. Jag gör ingenting, men samtidigt händer det ju nånting hela tiden. Jag försöker verkligen hålla semester från det mesta, så därför får ni ursäkta den något sparsmakade uppdateringen här också åtminstone två veckor fram över. En kort snabbrepris på vad jag gjort den senaste veckan kanske ändå vore på sin plats?

I tisdags firade jag den här lilla sockergrisens ettårsdag. Tänk det, i ett helt år har jag varit faster. Minns inte ens vad vi gjorde innan Pikku G kom till världen. Födelsdagsbarnet överröstes av gåvor och även om gunghästar, pekböcker, Brioleksaker och Star Wars-tröjor är bra, slog inget besöket av farbror Jims hund. Har aldrig upplevt ett djurkärare barn än Grim.

Härom kvällen var det ett sånt fantastiskt ljus när solen gick ner. Det här var liksom den helt ofiltrerade utsikten från vår balkong:

Det är det här man ska leva på hela vintern sen.

Igår gick jag, syrran och Nikko på vandringsled. Det var kul i ungefär sex kilometer, sen började jag hata livet. De sista kilometrarna bullrade åskan på allt närmare avstånd och det var kvavt som jag vet inte vad. Jag svettades och skoskavades och blev sönderbiten av mygg men jag klarade det. 12 kilometer blev det allt som allt. Kunde typ inte gå när jag kom hem och svor på att aldrig mer gå på oasfalterad mark. Idag är jag inte fullt så hatisk.

Vi har börjat få post hit till nya adressen och det trevligaste hittills - förutom ett vykort av Pärs mommo - är dessa böcker från Förlaget M! Vilken fröjd att få böcker man peppat på att läsa hemskickat bara så där. Tusen tack! Har inte hunnit ta itu med nån av dem ännu, men har bläddrat i alla tre och blev svårt chockad när jag läste att Sinéad Obrey som skrivit diktsamlingen Fågeltanken är född... 1998!!! Av det kan vi dra slutsatsen A) jag blev aldrig något underbarn för B) jag är ganska gammal och det är väl okej för C) det finns uppenbart andra underbarn mer värda namnet. 

Jag har inte "hunnit" börja läsa pga låg och såg igenom hela Pride and Prejudice hela förmiddagen och långt in på eftermiddagen idag och IT WAS LOVELY, som alltid. Har ni inte sett den ännu är ni dumb i hövo och borde snarast möjligen se det så att ni slipper den stämplen.

Det kliar förstås i er att få veta var jag låg och tittade på P & P och drack perfekt kallnat morgonkaffe. Jo det ska jag berätta - i vårt GÄSTRUM. Japp, vi har ett gästrum nu för tiden, så vuxna är vi. Vi har förvisso gäster ibland, men mest är det superlyx att ha en till säng hemma. Jag älskar att sova bredvid Pär och ibland skulle jag knappt klara av att sova ensam pga det är skönt för ångesten att känna en hand i handen, men det är otroligt trevligt att ha en till säng. Tänk er att den ena partnern vill läsa lite längre, eller se på ett välproducerat kostymdrama från BBC - då är den andra sängen superb att ha. 

Jag har ätit mer eller mindre ambitiösa frukostar. Här var en lite mer ambitiös. Dagens knäckemacka och kaffekopp hamnade inte på bild.

Och så har jag ätit middag nästan varje dag. Vi har förutom två sängar, även två matbord numera. Det här är "matsalsbordet" som personerna på bild plus jag invigde förra veckan med pulled havre-tortillas MMMMMMMMM. Min eventuellt bästa mat.

Simmat och visat var beachwear-skåpet ska stå har jag också hunnit med.

Ylva Perera, Norra Europas mest sympatiska skribent, intervjuade mig angående kroppsaktivism för en tid sen och igår sändes inslaget och webartikeln dök upp. Tack alla som delat och tycker det är bra skit, jag är själv förvånad över hur smart jag låter (se citat ↑) men jag tror det är till stor del Ylvas förtjänst. HÄR kan ni läsa artikeln på YLE. Och nej, jag är inte det minsta intresserad av vad som står i kommentarsfältet, hur urbota dumt det än må vara och hur mycket ni än håller med mig och mot dem liksom. Let's not prata om det helt enkelt. Den enda överlevnadsmekanism jag har när det gäller kommentarsfält är att undvika dem till 100% :----)

Annars har jag mest gått och plockat och fixat i vårt nya hem. Tycker vi har det så väldigt trevligt redan. Just nu ligger jag i gästrummet och skriver, nyduschad efter en snabb simtur med Ronja & Ida. Diskmaskinen går i köket, utanför fönstret skriker måsarna och Pär ser på semifinal i fotbolls-EM i vardagsrummet. Jag är så glad att vi fann varandra. Vi och lägenheten alltså.