30 saker som gör mig glad

1. När brorsan säger "Var är Ellen?" åt Grim och Grim ser på mig och skrattar.

2. Att cykla hem från jobbet och det är precis lagom kallt.

3. När jag får en ny följare på instagram.

4. Att lämna i bilen när man egentlgien skulle stiga ur och sitta med en av syrrorna och bara prata skit.

5. Att rolla bort katthåren från en svart t-shirt.

6. Att gå och lägga sig nyduschad i nytvättade lakan.

7. Tjejerna i Paradise Hotel som pratar så öppet om sex och ligger och ligger och kliar sig i skrevet

8. Att köra bil och sjunga med i låtar

9. Spontandricka tre, fyra cider en fredagseftermiddag och komma hem salongsberusad lagom tills tv-kvällen börjar.

10. Få en Yatzy i Yatzy.

11. Gå till biblioteket utan planer och välja böcker i över en timme.

12. När håret faller bra redan från morgonen.

13. Introt till Fredrik & Filips podcast.

14. Annan post än räkningar.

15. Fina gamla neonskyltar till affärer.

16. Perfekt mogna avocados.

17. Att se en riktigt bra film på bio och gå hem med nån och prata om den.

18. När jag lyckas fånga nån av Violas alla miner på bild.

19. När Pär sätter sig till bords när jag lagat mat och uppskattande  säger "det här kan bli gott".

20. Att va på fammos vind och hitta gamla leksaker som jag lekt med som barn.

21. När en bok är så bra att man ligger och läser i flera timmar utan att se på klockan.

22. Kattungar, hundvalpar, kalvar och föl.

23. De där små interna sakerna som jag och Pär har som ingen annan förstår.

24. Att skrikdansa till en låt med dina kompisar i en lite för trång lägenhet.

25. Riktigt röda tröjor.

26. Lägga i gång diskmaskinen efter middagen och torka alla ytor i köket.

27. Fina uttryck på dialekt.

28. Att ta ett resmål på 10 poäng i På spåret.

29. Simturer sena julikvällar. Eller när som helst.

30. Långa frukostar ensam och med radion på.

Allt jag lärt mig v. 2.0

Imorgon fyller jag 30. Det känns både självklart och jävligt sci-fi, på nåt sätt tror man ju aldrig man ska bli så gammal som man blir. Jag hade tänkt skriva en lista med livsvisdomar, men så insåg jag att jag skrev en förra året och när jag läste den så håller den ännu. Så med ålderns rätt tänkte jag att jag helt enkelt använder den igen och fyller på med lite nya visdomar.

♥ Be om ursäkt när det behövs.

♥ Men kräv också ursäkter ibland.

♥ Det lönar sig mer och är roligare att hänga med brudar än med killar.

♥ Du står inte i tacksamhetsskuld till nån för att de hänger med dig, du är värd kompisar även om du är en skitstövel ibland

♥ Men kom ihåg att påminna dina vänner om att du gillar och uppskattar dem. Gärna nyktert ibland.

♥ Mensvärk är en helt okej ursäkt att ställa in saker och ta det lugnt.

♥ Det lönar sig faktiskt att sova och äta regelbundet. Hur tråkigt det än låter. Frisk luft är också irriterande nog bra på många sätt.

♥ När kärleken kommer så kommer du känna igen den, men den kommer inte se ut dom du trodde.

♥ Och dröjer den så finns det två miljoner andra likvärdigt bra saker att fylla livet med. Romantisk kärlek är bara en bra sak bland andra bra saker, inte the best of the best.

♥ Stora trosor är the shit.

♥ Man behöver inte resa mycket eller långt för att vara öppensinnad och upplyst.

♥ Betala dina räkningar i tid och be om hjälp om det inte går nån månad.

♥ Diska åtminstone dagligen. Så mycket enklare.

♥ Till brudar på internet och IRL: Du behöver inte ha svar på allt för att få ha en åsikt. Du behöver inte svara och förklara på all kritik du får.

♥ Till dudes på internet och IRL: du behöver inte ha en åsikt om allt.

♥ Du var inte så pinsam som du tror. Inte som fjortis och inte i lördags på krogen.

♥ Alla snackar skit, men bryt inte förtroenden.

♥ Förlåt dina föräldrar om du bara kan, de gjorde antaglgien sitt bästa och dom är lika clueless som du.

♥ Du väljer din familj själv och har du tur är den du fått som barn en del av den.

♥ En högerregering är sällan (aldrig?) en bra idé.

♥ Du får minst krapula om du dricker ren vodka och bara ren vodka.

♥ Man behöver inte brinna för sitt jobb. Man kan också bara jobba och sen brinna för annat.

♥ Utgå aldrig från att alla andra har samma förutsättningar som dig eller att du kan tala för alla.

♥ Det finns ingen kompis eller partner som du inte kommer hata vid ett eller annat tillfälle. Det är okej, för de kommer antagligen hata dig med ett par gånger med.

♥ Lyssna på dina kompisar och försök förstå varför om de inte gillar din partner.

♥ Fråga dina far- och morföräldrar om allt du undrar över i deras liv. Du ångrar dig annars.

♥ Du kommer inte få allt du vill i livet och det är okej att sörja över det du inte fick.

♥ Ge cred när det är befogat. Du förlorar inget på det.

♥ Ge inte råd om inte folk ber dig om det. Det kommer nästan alltid slå bakut. Förutom om du har en egen blogg och födelsedag, då får du göra the fuck you want :)))))))

♥ Försök kom ihåg dig själv som 12-åring. Puberteten kommer att fucka upp en massa och som ung vuxen kommer du att ha tvivelaktiga prioriteringar. Men strax före allt det hände hade du antagligen redan svar på en hel del. Och nu har du lärt och levt så pass mycket att du äntligen kan använda dom svaren.

♥ Det gör ingenting att du är sist eller sen med förhållanden, barn, utbildning eller riktning i livet. Det handlar om några år de andra har försprång, sen är ni lika igen. Och du har en massa annat kul i ryggsäcken.

♥ Du kommer aldrig få nåt diplom för att du är duktig, så du kan lika gärna sluta försöka så mycket.

♥ Och till sist: livet suger ibland och det är helt okej att tycka det.

OCH MITT LILLA TILLÄGG FÖR I ÅR

♥ Humor är ditt bästa verktyg när livet suger.

♥ Strunta i alla "klä dig efter din storlek"-guider, de hör hemma i veckotidningar från 50-talet.

♥ Lycka är som kolsyra. Utan de där små bubblorna blir läsken ganska äcklig, men det är inte bubblorna som fyller livet.

♥ Våga ifrågasätta sånt du tror på eller inte tror på.

♥ Dina bästa vänner kommer inte alltid vara dom du har mest gemensamt med, utan dom du lär dig mest av.

♥ Man behöver inte veta vart man ska i livet, förr eller senare faller man in i den bana man ska va i.

♥ Du låter smartare om du frågar än bara låtsas veta nåt.

♥ Skäms du för nåt - prata om det så avdramtiseras det.

♥ Det är alltid bättre att ställa in planer med att säga som det är än att försöka hitta på nåt som låter "bra".

♥ Ärlighet varar inte bara längst, det tar dig också längst.

♥ Det finns styrka och trygghet i att vara medelmåtta och en i mängden.

♥ Du behöver inte älska dig själv, men du ska äga allt vad du är.

PUSS & KRAM

Något lurt på gång!

En av de födelsedagspresenter jag tänkte ge åt mig själv är nåt jag velat ha länge. Tanken har grott i mig de senaste åren och 20:e maj skrev jag så här i bloggen angående saken:

Jag har velat ha en podd en längre tid men inte riktigt hittat formen. Visst, jag och Pär levererade ett avsnitt av nåt vi kallade Scener ur ettannat äktenskap (så jävla bra namn dock) men det blev aldrig nåt andra avsnitt pga ingen av oss orkade riktigt engagera oss för att göra det till en ordentligt podd med nåt intro och ett visuellt utseende och så. Men på samma gång jag skrev det där på bloggen så insåg jag ju att svaret på mina poddfunderingar hade legat rakt framför mina ögon hela tiden. Jag och Linnea skulle ju GIVETVIS podda tillsammans. Varför? Jo:

1. Vi tänker lika, men tycker kanske inte lika alla gånger

2. Linnea är en av de skarpaste hjärnorna around

3. Vi är intresserade av samma saker plus att vi redan på ganska så oregelbunden basis pratar om samhällsfenomen, bloggar och kultur.

Jag hade inte så stora förhoppningar om att det skulle bli nåt av hela grejen, men så skrev Linnea så här femte juni:

Wohoo!

Vi började fila på upplägg och teman och det gick sist och slutligen jäkligt snabbt för det var ganska självklart vad det skulle bli av det här. Jag bad Nikko ta lite bilder av mig, minns ni?

Sen tog vi sommarlov och semester och nu är det september och hög tid att börja lansera det här. Det verkar ju dessutom vara bra poddsäsong nu, så tii ba på ba. Riktigt än kommer inget avsnitt - men snart! Se det här som en trailer! Visst låter allt det här som nåt som redan borde finnas? Något lurt med Ellen & Linnea - er blivande favoritpodd! 

Recept: Min bästa pasta

Tja, bästa och bästa, men jag åt den just och har värmen av kryddorna kvar i gommen och det är precis som när man hängt med en kompis för första gången på länge - man känner en kärlek som inte tåls att jämföras med nån annan gentemot den. Så är det med min pasta; för tillfället har jag aldrig ätit nåt godare.

Se på det här! #wow #amazing #pastaheaven

Du behöver:

1 lök

2 klyftor vitlök

En ordentlig nypa, kanske två kofta masala-krydda (eller en bra curry eller liknande, går säkert bra med nån garam masala också)

1 burk creme fraiche

1 halv påse frusen grönkål

1 tetra kikärter som du ska rosta

din favoritpasta

parmesan

solrosfrön

olja

Gör så här:

Jag rostade kikärterna kvällen innan, men är du en sån som orkar med många moment i matlagningen efter jobbet - kör hårt! När du än gör det så ska du hälla av en tetra kikärter, skölja dem och strö ut dem över en papprad ugnsplåt. Häll lite olja över och massera de små ärteliven så att de säkert är inoljade. Du kan krydda om du vill - jag gjorde det inte. In i ugn i 225 grader i ungefär 15-20 minuter, det där avgör du själv, men låt dem få lite färg. Rör om på plåten ungefär en gång per fem minuter. OBS! Mina kikärtor började poppa typ som popcorn och kändes lite farliga en kort tid, men min kollega Lina som jag konsulterade kring det här menade att hennes kikärter inte brukar göra det så jag vet inte, det kanske bara är jag. (Fling)salta kikärtorna generöst när de kommer ur ugn, var inte blyg.

Koka upp välsaltat vatten och lägg i pasta. Se till att den blir max al dente. Under tiden så har du hällt olja i en större stekpanna, hackat en lök och två vitlöksklyftor som du med kärlek föser ner i den nu heta pannan. Löken kryddar du med kofta masala, en kryddblandning som t ex kan se ut så här:

Jag har gjort den här rätten förr, men med curry och det hade jag tänkt göra idag med, men min curry tog slut och så fick jag ta vad jag hade, vilket visade sig vara ett lyckokast. Min poäng är i alla fall att curry går "lika bra", det blir bara inte lika brännigt. Annars kan kofta masala vara den perfekta ursäkten för att besöka your local halal affär, där kan dom säkert hjälpa dig.

Klipp upp din fryspåse med grönkål (går säkert lika bra med färsk om du bara orkar hacka) och bryt lös hälften av den klumpen med grönkål. Sätt i stekpannan. När kålen inte längre är fryst utan ett grönt, lite vattnig jox häller du ner en burk creme fraiche. Blanda om och njut av hur meditativt creme fraichen blandar sig med det gröna. Krydda lite till om du vill. Jag saltade inget extra pga salt pastavatten och salta kikärter.

Solrosfröna rostar du enkelt i en torr panna. Bryr du dig inte om diskmängden tar du en separat panna, annars gör du som jag och rostar fröna före du gör nåt annat i grönkålspannan

Häll av pastan och blanda ner i grönkålen. Se till att såsen verkligen färgar pastan grön helt och hållet.  Lyft pannan på bordet, lassa upp så mycket du vill ha, ta en näve kikärter, strö över dem, ta en näve solrosfrön, ström över dem och till sist river du valfri mängd parmesan över allt - jag föreslår ett berg. Sen äter du och fäller en tår av tacksamhet för att jag bloggade det här receptet.

Vill du göra det veganskt är det ju bara att använda havre fraiche och parmesanen mot bjäst kanske.

Förresten, om du hittar en sån här mandelkvarn på loppis - köp! Jag använder den bara till parmesanrivning men med tanke på att parmesan är gott på nästan allt och den kostade 3€ på loppis så är PPA på den här grejen cirka 0,000001 cent.

God morgon!

Det bästa med morgnar är: att livet känns så oändligt när man har hela dagen framför sig. Dessutom har jag ett lugn i huvudet jag sällan har senare på dan.

Då stiger jag upp: till vardags går jag upp mellan sex och åtta, beroende på hur jag jobbar. På helgerna... Well, det kan va allt från åtta på morgon till ett på dan. Men sällan så sent som ett längre, men det händer.

Det här äter jag till frukost: In i veckorna äter jag en macka eller ett ägg och massa kaffe. Försöker för tillfället lära mig äta frukost hemma innan jobbet men jag sover så mycket hellre en kvart extra. På helgerna tycker jag om att göra frukosten till en grej. Nån fet, naturell yoghurt med strössel eller gröt eller stekt ägg och grönsaker eller avocadomackor. Och kaffe! Och sen nån vecka tillbaka: magnesium, vegetarian-kosttillskott och vitaminer.

Det första jag gör på morgonen: kissar och kollar notiserna på telefon.

Den perfekta morgonen ser ut så här: jag vaknar runt åtta av mig själv och har inget inplanerat för dan. Jag äter frukost - ägg och avocado tror jag - läser tidningen och sen nån bok kanske. Radion spelar på låg volym och kanske är det ganska mörkt ännu, kanske är det december och nån riktigt bra julkalender det här året, så jag kan se ett avsnitt av det medan jag dricker påtåren. Jag tror till och med jag har tänt nåt ljus och katterna ligger och spinner UTAN att leka med ljuset så att nån svans börjar brinna. Efter ett par timmar vaknar Pär och vi gör nåt av dagen, utan att egentligen ha några måsten. Vi kanske bakar lussebullar, det är ju ändå december. Nej!!! Vi går på stan och handlar julklappar! Undrar om jag längtar till jul...?

Så här länge tar det att göra mig klar för skola/jobb: jag kan va väldigt effektiv om jag vill det, så på tio minuter är jag nog redo om jag vill. Men det är ju skönare och bättre för humöret om man har en halvtimme - 45 minuter till.

Mitt alarm på telefonen är: många och högljudda. Snoozar och sover igenom alldeles för mycket.

Mitt bästa tips mot mogontrötthet: Har inga! Jag är jävligt morgontrött, men jag skulle så himla gärna vara en sån som vaknar vid sju och inte kan somna om. Hur gör man?! Det brukar jag tänka på ibland; pigor och drängar förritiin, före väckarklockan var uppfunnen - hur vaknade dom i tid till jobbet? Dom skulle ju upp typ fem?

Vlogg: Igen? Ja, tydligen.

Det här ska inte bli nån vana, jag lovar, men titta vad som kom på posten idag: min beställning från Matsmart! OBS det här är inte alls sponsrat, men tyckte bara det skulle va kul att göra en typisk unboxing video. Jag har inte orkat klippa och redigera så det här helt raw footage ni blir serverade. Till exempel säger jag euro när jag menar kilo vid ett tillfälle. Håll till godo, nu ska jag springa på bio. 

[embed width=480 height=270 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/rEw3h9iOQ-g/hqdefault.jpg?r=9267]http://youtu.be/rEw3h9iOQ-g[/embed]

Nya Nikes och 30 välspenderade cent

Hej hej hallå- Är egentligen för trött för att blogga, men ville bara visa mina nya sneakers som kom på posten idag ↓↓↓

Är så otroligt kär i dom, det är som min sneakersnördige vän Camme sa; de är den perfekta blandningen av futuristiska och cleana. Dessutom är de så förbannat bekväma, det är liksom skönt att bara ha dem på foten, de sluter om som en öm moders famn. Fick även min nya vinterjacka men den får jag skicka tillbaka för trots att jag beställde en svart och det står på följsedeln att den ska vara svart så är den grön.

Samtidigt som jag cyklade till posten för att hämta ut paketet svängde jag in till Missionsstugan, behövde ett par blomfat (vilket jag också hittade) men fyndade också den här lilla saken:

En litet spegelunderlägg. Ganska onödigt men väldigt fint. Trodde först att det kostade jättemycket eftersom prislappen såg ut så här:

Ba what 30 euro? Men eftersom jag tvivlar på att nåt nånsin kostat 30 euro på Missionsstugan tog jag ändå med det till disken. "kostar de här verkligen tretti euro?" frågade jag försiktigt damen i kassan. "Nej, alder i vääde, tretti cent!" fick jag som svar. Ordningen återställd.

Nu ska jag och mina Nikeeeees *sjunger Frank Ocean* se på Fråga Lund. Byxor, vad är det?

Blogglistan, a little too late

Jag bloggar för att: jag "alltid" gjort det. Tycker det är en bra form av övningsskrivande och det passar mig. Dessutom tycker jag om att ha ett forum att uttrycka alla mina tankar och åsikter, hur ogenomtänkta de än må va ibland.

Jag läser andra bloggar för att: nu under hösten, när jaktsäsongerna kommer i gång ringer det nästan oavbrutet i pappas telefon när man är där. Varje samtal går enligt samma manus; han går igenom var han suttit den dan, om han sett nåt, vad andra sett och sist och slutligen om de skjutit nåt och vad det var och hur det gick till. Jag vet inte hur många såna här samtal som sker varje söndag under höstterminen. Jag antar att det är med mitt bloggläsande som det är med pappas jaktsamtal.

Den första blogg jag läser på dagen: tja, det beror väl på lite vilken som kommer i vägen först.

Den här typen av blogg saknas: jag skulle tycka det var kul med en finlandssvensk Kissie (the early years). Nån som verkligen vågade va vulgär och kul och inte hade ängsligt God Smak. Jag tycker folk (inklusive mig själv) tar sig själv på så jääävla stort allvar hela tiden. Allt är så redigerat och professionellt och diplomatiskt och smakfullt. Det är ju trevligt så klart, men ibland önskar jag att det fanns nåt som skavde eller brände till lite.

Det här skrivs det för mycket av i bloggar: "för mycket" är väl bara en smaksak, men min smak säger mig att inlägg som clickbaitigt presenteras som nåt väldigt personligt och frispråkigt och sen bara är mikrad skåpmat borde förbjudas. Det är bara så fjantigt. Sen tycker faktiskt inte jag att alla samhällsdebatter eller alla tragedier som händer tjänar nåt på att alla måste uttrycka sin åsikt, speciellt inte när det igen ofta handlar om att mikra skåpmat. Kan du inte säga nåt som skulle vara lite eget eller nytt eller tillför nån slags krydda till potatismoset så tycker jag du lika gärna kan låta bli. För det är väl inte så att du mest bara känner ett behov av att bevisa vilken god människa du är? Du samlar väl inte guldstjärnor på betyget genom ställningstaganden? Nej, jag tänkte väl det. Jag vill absolut inte införa nån slags censur och jag tycker folk ska debattera, men att kämpa mot nåt slags gemensamt mål, t ex ett störtat patriarkat eller en postkapitalistisk tid handlar inte bara om att alltid ropa högst, det handlar också om att med en nick (t ex en länk till en bra debattartikel som uttrycker det du tycker) tyst ställa sig bakom.

Blogg eller vlogg: blogg, jag har inte riktigt kommit in i vlogg-världen ännu. Men ni verkar gilla mina små vloggningar ibland, så kanske det blir mer sånt framöver, who knows?

Atmosfären i den finlandssvenska bloggvärlden är just nu: småtrevlig men kanske lite falskt klingande ibland.

Det här tycker jag om sponsrat innehåll: det är som reklam är mest; när det är bra är det inspirerande, konsumentupplysande och ärligt och stör mig inte alls. När det är dåligt är det Merci-choklad och Cillit Bang och det är väl ingen som gillar.

Mitt mål med min blogg är: har inga såna mål. Fortsätta så länge det ger mig nåt.

En bloggare jag vill byta liv med för en dag: får väl säga Catzo, så vi får pröva på varandras katter lite. Annars tycker jag mest verkar obehagligt att byta liv med nån för en dag. Liksom vadå, ska jag hångla med Catzos fru, läsa Catzos dagbok och peta i Catzos näsa för att sen ba åka tillbaka till mitt eget liv? Blir ju bara jättekonstig stämning. Behöver mer info om detaljer kring livsverket före jag går med på nåt alls.

Den stora 30-åriga önskelistan!

Om en liten, liten vecka fyller jag om nån mot förmodan missat det 30. Tret-tio. Jag har givetvis komponerat ihop en ultimate önskelista, trots att jag redan fått nummer ett på listan - kaffekokaren. Det är nog ingen uppetsande lista, för ju äldre man blir desto tråkigare saker önskar man sig. Men så är det. Det här är vad jag vill ha i år!

På en tätt följande andraplats på önskelistan kommer en matberedare. Det finns ju två miljoner format och du kan egentligen lägga hur mycket pengar du än vill på en mixer, men efter noggrann googling så verkar det som att den här lilla Bosch-saken ska vara prisvärd. Satan, vad jag ska göra hummus och mixa nötter och leva loppan med den här! Min nuvarande mixer orkar jag inte ens prata om.

Vidare i kategorin Hushållsmaskiner hittar vi symaskinen, varje husmoders bästa vän. Nej, men faktum är att jag oftare och oftare tyckt att jag skulle ha god nytta av en maskin att sy med. Inte för att jag torr jag skule börja sitta och sy egna kreationer (men vem vet?), men för att kunna fälla upp och lappa och sånt. Det är ju så med symaskiner att man kan lägga hur mycket pengar som helst på dem med, men det vill jag inte. Den här Singern låter som en okej maskin för nån som kanske kommer sy en sicksack-söm ett par gånger i året.

Thinx! Menstrosor alltså. Ni kanske har sett reklam om dem, jag hittade i alla fall dem pga en annons i mitt Facebook-flöde, men jag vill gärna tro på de här. Det är alltså trosor du kan freebleeda i, alltså blöda rakt ner i trosan, utan tampong och kopp! Funkar dom kommer dom vara mina bästa trosor ever, jag blöder ofta som en gris i typ en dag, sen bar lite lite grann och ärligt talat orkar jag inte alltid ens använda nån tampong för det är så jävla lite och det är ändå bekvämare utan. Ja, jag har en menskopp, men jag har blivit lite rädd för den för senast jag använde den fick jag ta ut den MED TÅNG pga den satt bara fast, jag vet inte vad som hände. Där har ni en mental bild att somna till :-))) Thinx alltså, jag hoppas hårt på de här!

Ryggsäcken Ellis från Marimekko. Skulle gå perfekt ihop med min vinterjacka. Tycker så om att den är liksom riktigt laid back men ändå puffig och seriös.

Grönväxter! Alla möjliga gärna, men allra helst lite palettblad! Sticklingar går precis lika bra som fullvuxna blommor. Tyvärr hittade jag inte palettblad på nån snygg bild på Plantagen, så det fick bli den här palmen istället.

Nån ordning på det hela måste det ju va, så jag önskar mig så klart den nya Mumin-muggen. Tycker faktiskt den är ytterst trevlig. Skulle också inte alls ha något emot den där sommarmuggen i akvarell som jag inte jöutist (det här är inte posering, jag VET inte ett bra finsvenskt ord som skulle funka i sammanhanget, hjälp?) köpa än.

Och en skolbok som körsbäret på glassen. Det kan ju verka sjukt att som 30-åring tråna efter en lärobok i Huslig ekonomi - mitt hatämne på högstadiet för övrigt, tyckte bara det var jobbigt att stå coh baka nån torr jävla kaka medan busarna i klassen kastade mjöl på varann - men den här nya som S & S gett ut tycker jag er så lovely ut PLUS att jag gillar Marthor PLUS att även om jag låtsas vara så huslig med symaskin och matberedare så vet jag inte ett skit om hur man får nån ekonomi i husligheten. 

Ja, okej, en liten önskan till har jag. Det är så att jag har ett litet, helt onödigt projekt som jag kallar för Godislådan. Inspirerad av Brasses godisskåp i Fem myror bestämde jag mig för i somras att öppna Godislåda hemma i köket, mest för att jag kan. Egentligen är jag inte ens en så godissugen person, jag gillar sälta bättre, men när jag nu en gång fått den här idén... Men för att det ska bli lite roligare så bestämde jag mig för att koncentrera mig på märkligt godis. Typ godis från olika länder (inte bara, men). Hittills har jag en massa svenskt godis pga kom på det här i Sverige, men jag har godisleveranser på kommande från Ryssland, Spanien, Tyskland och Danmark. Men om ni råkar befinna er nån annanstans i världen och ser nåt litet godis ni själva blir lite nyfikna på - tänk på mig. Drömmen är ju sånt klassiskt amerikanskt godis, typ Tootsie Rolls, bara för att man alltid hört om de här grejerna men aldrig smakat!!! Eller okej - japanskt godis måste ju ändå vara det märkligaste. I alla fall - refill till godislådan!

Nu är det väl bara att luta sig tillbaka och invänta present-regnet va?

En intetsägande episod till

Sitter i möte halva eftermiddagen. Spånar på framtiden och känner att jag tillför nåt. Cyklar genom stan med en bra ljudbok i hörlurarna, nickar åt nån bekant, sneddar lite vårdslöst över gatan som man gör när man tror sig äga trafiken. Jag har fått nåt bokpaket till posten, hämtar ut det, öppnar det lite för att se vad det är. Det är Johannes Ekholms Kärlek liksom.

Handlar mat. Lyssnar på ljudboken, dras med i den ganska förutsägbara men pricksäkra ungdomsromanen. Handlar gurka och zucchini och broccoli och spetskål och vitlök och ingefära och ris och kaffegrädde och en del annat. Går långsamt genom affären, står länge vid glassfrysarna och tänker.

Cyklar hem, möter Ida, säger "vi ses på onsdag" för då ska vi på bio. Susar över gågatan, förbi stadshotellet och ett par tomma affärslokaler och H&M och Halpa-halli, korsar rapakanalen. Kommer hem, hörlurarna piper om att de behöver laddas. Möts av musik i lägenheten, Vasas Flora och Faunas nya skiva har kommit på posten den med. Dricker te i soffan, sjunger med i några låtar. Pär föreslår att jag ska ställa upp som Mathias Björkas i Sikta mot Stjärnorna. Bläddrar i nya boken lite, ser pladdrigt ut.

Det är enkelt att känna tillförlit och lugn när man bor i en liten stad och himlen är hög som den bara är i september.