böcker

Bananer, bröd & böcker

Det är måndag och jag har ganska nyss installerat mig i kontoret för veckan. Jag började dagen med att borsta trappen ren från helgens snöfall och dammsuga lite. Två härligt konkreta uppgifter som skänker nån slags stadga till tillvaron. Något man gör har nån skillnad, det finns ett före och ett efter. Vad deprimerad jag låter nu hehe, det är inte meningen, känner mig faktiskt närmare ett stabilt normalläge än på länge. Menar mest bara att det är trevligt att borsta snö från en trappa.

Jag känner mig faktiskt ganska harmonisk just nu, kanske för att jag har en lugn, men inte för lugn helg bakom mig. Vill ni se vad jag gjort? Lite av det i alla fall.

Fredag eftermiddag köpte jag med mig bullar och drack fredagskaffe med syrran + barn. Ruben var upptagen med att jobba med data, men han hälsar så mycket.

Därefter gjorde jag fish & chips till middag. Eller ja, jag hällde frusna pommes och lite fiskpinnar på en plåt och skjutsade in i ugn. Men the mushy peas!!! Det lagade jag sannerligen själv. Plus nån dill-chili-yoghurt. Det blev gott.

Vi såg På Spåret förstås, tog varsitt resemål på tian. Skryt skryt.

Kännas det annars inte väldigt mycket… svenskt millennieskiftesindie över den här säsongen? Sahara Hotnights, Kristian Luuk, Patrik Arve, Rebecka Törnqvist osv osv. Förväntar mig nästan att Papi Raul ska hoppa upp ur nån låda.

Efter På spåret lämnade jag kvar i soffan framför tv:n. Stickade, åt resten av riskakorna och såg flera avsnitt av Harlots (finns på Yle Arenan). När Pär undrade vad det är jag egentlgien kollar på började jag skratta: “det handlar om två rivaliserande horhus i London på 1760-talet”. “Så klart”, svarade han. Det är kanske inte så välskrivet alla gånger, men det är ett smutsigt kostymdrama.

Lördag förmiddag pratade jag med Eleonora i telefon ån timme. Hon skickade bild av skogen hon gick i. På eftermiddagen åkte jag och Pär och hälsade på fammo, men jag glömde telefonen där hemma så det finns inga bildbevis. Ni får bara föreställa er.

På kvällen tog jag mina Posca-pennor och min ljudbok och DeSiGnAdE en väska. Väskan köpte jag för 1€ på loppis för nån vecka sen just för det här ändåmålet, så det är inte en jättestor förlust om jag säger att jag inte blev så nöjd.

Men det är så där när man gör saker på frihand. Jag skulle inte säga jag är missnöjd heller, men blev det en väska jag kommer använda? Tveksamt. Jag klär mig mer minimalistiskt än vad mitt keativa uttryck är eller vad jag ska säga. Använder ganska sällan campy accessoarer på det här sättet. Eller? Jaja, det var kul att hålla på.

Ljudboken var för övrigt Rooneys Vackra värld, var är du? och jag… Fattar nog inte riktigt hypen kring Rooney. Eller, jo, på sätt och vis kan jag göra det. Jag gillade breven och monologerna i dem kring kändiskultur och skrivande och samhällsfördärv. Men det är något i Rooneys författarskap som gör mig… Ointresserad. Det är för friktionsfritt, jag är för uppenbart precis i målgruppen. Det utmanar mig inte på något sätt. Det är till och med för välskrivet för att jag ska kunna provoceras av det. För svalt.

Innan jag gick och la mig på lördag fick jag för mig att sätta en bröddeg. Ett tre ingrediens-idiot-grytbröd men ändå. Mer än jag bakat på nåt år. Sen låg jag och läste böcker till mycket sent så söndagsfrukosten blev söndagsbrunch. Men Pär, den lycklige jäveln, fick vakna till detta bord.

Han blev också i och för sig tvungen att vakna till ett batteri av: tänk att jag bakat bröd! visst var det gott? är det godaste bröd du ätit? tänk att det är jag som bakat det här!

Det jag läste på lördagsnatten var bland annat den här, Gränsen av Elise Karlsson. Tyckte hemskt mycket om den, den var rolig! Och sorglig. ska genast läsa mer av Karlsson.

Efter att vi suttit i varsin soffa och jäst på allt bröd vi åt sa jag att jag tyckte vi skulle åka ut till Fäboda, bara för att se hur det är. Folk hade ju nämligen pratat om den här stormen hela helgen och hittills kändes det mest som ett anti-klimax.

Inte ens ut vid havet kändes det som äkta storm, mest som ett vanligt snöfall. Man ska kanske inte önska sig oväder, men det är något med den här nya slags mediehanteringen av oväder som bygger upp en spänning - som sen inte infrias!!!! Om en storm får ett namn redan före den händer så förväntar jag ju mig att det ska skallra lite i fönsterrutorna i alla fall.

Vi fick i alla fall luftat oss lite. Sen åkte vi hem och åt fryspizza. Jag hade ju redan bakat bröd den dagen, man kan ju inte laga något två gånger på en dag?!?!?

Sen hände inte mycket mer den dan. Jag såg några avsnitt Harlots till och stängde in fötterna i fotmasker + sockor.

Böckerna 2021

Hur var bokläsningsåret 2021?

Det var bra! Jag läste mer än jag gjort på 10 år, hela 85 böcker blev det. Det ska sägas att jag läser en hel del ungdomsböcker och poesi och annat som är textfattigt. Och så läser jag snabbt och slarvigt, men jag tänker inte ens be om ursäkt för det, för jag vet inte hur man läser annars. Jag läser liksom en halvsida, en sida i taget, inte ord för ord. Vet inte hur jag ska förklara det. I alla fall, bra statistik från 2021!

Antal lästa romaner under 2021:

Ja, 85 böcker men inte allt har ju varit romaner. Det allra mesta dock är romaner ser jag nu när jag går igenom listan.

Vilka böcker var det?

Hela lista hittar ni här. Det finns också listor elva år tillbaka. Dom med hjärtan efter sig är såna jag tyckt extra mycket om, men jag ifrågasätter det systemet helt, jag litar inte alls på mitt eget omdöme. Många böcker som är utan hjärtan kanske skulle förtjäna ett och många böcker med hjärta förtjänar det icke. Nej vet ni, exakt nu tog jag beslutat att skippa hjärtana 2022.

Vilken månad läste du flest böcker? Vilken månad läste du minst?

Svårt att säga. Kom in i läsandet riktigt ordentligt dan före midsommaren, minns det så väl. sen dess har det suttit i. Men tror nog det mest är en känsla, tror jag läser ungefär lika mycket hela tiden.

En bok du inte läste klart?

Tills alla dör av Diamant Salihu har jag av nån jävla anledning inte lyssnat klart på. Samma sak med Shuggie Bain av Douglas Stuart. Det säger inget om den böckerna, det är nog bara att något annat kom emellan. Annars har jag faktiskt läst klart allt jag påbörjat i år tror jag. Men med det sagt så ligger ett par böcker kvar på nattduksbordet från tidigare år och hoppas på att deras tid ska komma.

Några oerhört bra noveller?

Läste knappt en enda novell! Mycket kortromaner som jag tyckte om och Elizabeth Strouts Mitt namn är Lucy Barton och Vad som helst kan hända är liksom inte noveller, men vissa passager kunde kanske läsas som noveller. Och Nigel Slaters självbiografiska Toast:The story of a boys hunger med korta essäer utgående från olika maträtter var ljuvlig. Det räknas ju nästan som noveller.

En ny genre för året?

Ingen egentligen, men jag gjorde en sak av att läsa sånt som gör mig lite rädd. Jag läste en bok på finska (har just läst en annan!), Sivuhenkilö av Saara Turunen och så läste jag en hel del poesi och lät mig både tröstas och utmanas av insikten att det inte behöver vara svårare än vad man gör det.

Några omläsningar?

Jag har inte antecknat nåt, men jag är ganska säker på att jag läste nån Astrid Lindgren i våras, som jag brukar. Kerstin och jag en gång i året, det är lite tradition. Men vet att jag inte lsäte en enda Lotta-bok, det som annars också brukar höra till. Men det kanske är dags snart igen.

En bok som fick dig att gråta?

Jag gråter faktiskt sällan till böcker, vilket egentligen är konstigt, för jag är väldigt gråtmild annars. Men jag vet att i mellandagarna när jag inte mådde så bra läste jag Inger Christensens Brev i april och kände mig märkligt tröstad på ett lite rörande sätt.

En bok som fick dig att skratta?

Samma sak här, skrattar sällan till böcker. Jag kan liksom tänka i huvudet “det här var ju roligt” eller “oj så sorgligt”, men känslorna når inte ansiktet och musklerna där. Kanske för att jag läser så snabbt. Men Halva Malmö består av killar som dumpat mig av Amanda Romare var ju KUL, det tyckte väl alla.

En bok som fick dig att vilja skriva?

Pengar på fickan av Asta Olivia Nordenhof. Har tänkt så himla mycket på den sen jag läste den.

Fint läsminne från 2021:

Alla bokcirkelsträffar som kunde bli av. Jag minns speciellt den vi hade i april hemmos hos Sofie. Det var första gången på länge vi kunde ses, folk hade börjat få vaccin, vi satt i den inglasade verandan med värmelampor och frös nästan inte alls. Det var smältvatten på vägarna och vi hade läst Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò. Tror det kändes hoppfullt.

Bästa läsplats 2021?

Det bästa är ju när man bara är så uppslukad av boken man läser att det inte spelar så stor roll hur man ligger eller sitter. Jag rör på mig ganska mycket när jag läser, i soffan eller sängen. Benen i vädret, på mage, på rygg, ihopkringlad, sitta rakt upp, ligga på osv osv. Men med blicken fixerad i boken. Och så kommer Pär och säger “hördu, nu vill jag lägga mig här” och man vaknar upp och inser att man typ står på hans huvudkudde eller nåt sånt. Då är det en bra bok.

I vilken form läste du böcker 2021?

52 fysiska böcker, 25 ljudböcker och sex hela e-böcker. Det bästa är ju så klart Boken, men eftersom jag kräver konstant underhållning är ljudboken jättebra till promenader, städning och dylikt. Ni vet ju. E-boken är egentligen bara ett format jag tar till när jag inte kan sova men vill hålla lampan stängd. Eller om jag är jättejättesugen på en bok och inte orkar vänta på att köpa fysiska boken. Eller av nån annan anledning har bråttom att läsa klart boken.

En ny författarupptäckt?

Många, ingen som direkt står ut.

Vilken ljudbok lyssnade du på med störst behållning?

Haha okej, bered er på okreddigaste tipset på denna lsita. I höstas sträcklyssnade jag på en serie böcker, Prästdöttrarna av Maria Gustavsdotter när jag stickade. Var besatt av de här böckerna och levde mig verkligen in i 1600-talet, när de utspelar sig. Det är verkligen såpopera, men i bokformat, men vet ni, det var så lustfyllt att hänga med.

En bok du köpte men aldrig läste?

Karin Smirnoffs Sockerormen till exempel. Eller Ya Gyasis nya som jag inte orkar googla fram namnet på. Köpte mycket, samtidigt som jag började låna mycket från bibblan igen. Mycket av det som känns livsviktigt att låna/köpa lämnar ju trots allt oläst.

En bok med bra driv:

Station Eleven av Emily St John Mandel. GUD vilken berättelse. Också så märklgit trösterikt att läsa om en postpandemisk och apokalyptisk värld i dessa tider. Hoppingivande, tankeväckande, skrämmande. Verkligen 10/10.

En bok som är en resa:

Läste två historiska romaner som utspelar sig i England för länge sen. Först och främst Hamnet av Maggie O’Farrell som handlar om Shakespeare och hans familj - alltså, löst baserat på osv. Sen Matrix av Lauren Groff, en historia som också utgår från en verklig historisk person, men ändå helt fiktiv om nunnebossen och poeten Marie de France. Det de här båda böckerna hade gemensamt är förmågan att göra även det historiska så tidlöst. Även om det utspelade sig i ett kloster på 1100-talet eller i en liten stad på 1500-talet så är det mellanmänskliga samma sak. Kärleken, avundsjukan, åtrån, girigheten och längtan är det samma, oavsett de yttre omständigheterna. Finns det inte en stor tröst i det?

En bok du läste men inte minns mycket av:

Inne i spegelsalen av Liv Strömquist. Älskar i regel det hon gör, men av nån anledning var jag på en plats där det inte gick in något i mig när jag läste den. Ska nog läsa om så småningom.

Vilka var de bästa böckerna du läste 2020?:

Tror jag har nämnt många av dem redan i tidigare frågor, orkar inte rada upp dem igen.

Och om du måste välja en?

Skugga och svalka av Quynh Tran.

Hur tänker du kring läsningen 2022?

Vill dels läsa “svårare”, sånt som öppnar upp nya rum och utmanar och tränar hjärnklumpen. Dels lättare, lustfylldare, njutningsstyrt. Vill läsa allt och aldrig ha dåligt samvete. Varken för det jag inte läser eller det jag läser.

Boklista snodd av McFlorry (varsågod för smeknamn).

Det försvunna läsandet

Jag har läst massor hela mitt liv, jag kom liksom aldrig riktigt ur slukaråldern. Visserligen har min lässtatistik gått ner ganska mycket sen jag blev med smartphone, men det har ändå legat högre än de flestas. De flesta år i alla fall. Det är inget jag har gjort medvetet, jag har sällan haft ett uttalat mål kring hur mycket jag ska läsa, men jag kommer inte ihåg senast jag inte kunnat svara på frågan “vilken bok läser du just nu?” för att jag alltid har åtminstone en bok på gång. Oftast flera, både ljudböcker och fysiska böcker och för säkerhetsskull en e-bok eller två.

Jag har visserligen flera böcker på g nu också, Mhairi McFarlanes If I never met you ligger på nattdukbordet, redo att bli färdigläst nån gång. På fönsterbrädena runtom i lägenheten hopar sig recensionsexen, de efterlängtade romanerna och spännande debutanterna. I min boks-app har jag följande på gång, ljudbok eller e-bok:

ADHD: från duktig flicka till utbränd kvinna - Lotta Borg Skoglund
Lycka är för losers - Wibke Brueggemann
Fula tjejer - Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson
Vävarnas barn - Per Andes Fogelström
I Kalifornien skälver jorden - Anna Hörnell
Året med 13 månader - Åsa Lindeborg
Godnatt jord - Ivar Lo-Johansson
Vålnadernas historia - Magnus Västerbro
Samlade verk - Lydia Sandgren
Gun. Love - Jennifeer Clement
Från krog till krog: Svenskt uteätande under 700 år - Håkan Jönsson & Richard Tellström
Irakisk kristus - Hassan Blasim
Slutet på sommaren - Anders de la Motte
Happy fat - Sofie Hagen
Jackie - Anne Swärd

Vissa av de här har hängt med i månader, nån kanske till och med i år. Hassan Blasim läste vi t ex till bokcirkeln i vintras nån gång. Jag läste aldrig klart, men tyckte så mycket om den att jag hade alla intentioner att läsa klart. Så är det faktiskt med de flesta av de här böckerna. Ingen av dem är dålig - inte så att jag kan utttala mig om det redan i alla fall, efter att ha läst 20 eller 30 eller t o m 70& av boken. Men jag har liksom helst fastnat.

Jag har fastnat förr, det är inte det, jag känner igen den här nästan beröringsskräcken inför varje gång jag tänker. Nu, NU gör jag det, och faktiskt läser. Ett hastigt jag orkar inte som susar förbi i huvudet. Och det handlar inte bara om böcker - det är tv-serier och filmer också. Jag och Pär har fortfarande två avsnitt av Normal people kvar som vi bara inte orkat se klart ännu. Jag var kanske lite underwhelmed av just den, men jag har inte heller sett klart I may destroy you, en serie jag verkligen gillar. Det finns massor av serier och filmer jag har tänkt se i flera månader, men som jag inte orkat titta på. Istället sitter jag och tittar på Gilmore Girls, igen. Öppnar ett konto på Disney+ och ser om sånt jag sett tusen gånger förr, filmerna som fanns på video hemma. Dom som är lika innötta som vägen hem från skolan.

Det här är ett jättestort stressmoment för mig, vem är jag när jag inte läser mycket och ser nya serier? Vem är jag när jag inte konsumerar kultur i en ganska rasande fart? Jag har redan släppt på det inre kravet att hålla nån koll på ny musik, jag har insett att musiken sprungit ifrån mig och att jag kanske till och med trivs bäst i det jag “alltid” lyssnat på. Men jag har satt en stolthet i att hålla mig uppdaterad när det kommer till böcker och tv. Och kanske det viktigaste - jag älskar att läsa och se på tv. Det är ju för fan det bästa jag vet.

Det är ju också en extra stressfaktor för att det är det här jag jobbar med. Läslust och allt det, hur ska man kunna inspirera till nåt sånt när man själv inte plockat upp en bok på evigheter?

Eftersom det inte bara handlar om böcker utan också om tv, så har jag har tänkt att det handlar om nån slags utmattning. Jag har funderat om det är Tiktoks fel, att det snabba tempot och långa scrollandet där är det som liksom mikrovågat sönder min hjärna, gjort den slut. Men det känns också så reaktionärt att skylla på en app, speciellt en app man inte ens använder dagligen. Men nåt är det ju som får mig instinktivt att skygga från nya kulturintryck. Kan det härledas till corona på nåt sätt? Som allt annat? Hjälp mig analysera det här!

Jag har som sagt fastnat förr, men det här är nog det längsta jag varit utan att avsluta en bok på flera år tror jag. Det har pågått stora delar av sommaren och allt vad som varit av hösten. Vad ska jag göra? Har ni tips? Hur gör ni, som identifierar er som läsande människor, när ni inte läser?

120090121_336092487671942_2981201345892304341_n.jpg

Gåvo-torsdag

Det är ju inte varje dag jag får presenter, men when it rains it pours! Igår måste ha varit nån förfest till alla hjärtansdag , för jag fick jag en massa saker, vill ni se?

Adjustments.jpeg

Allt det här som jag radat upp på vårt allt annat än väldammsugade hallgolv har jag fick jag igår. Den blå korven är min lite för tidiga vändagspresent av min pojkvän Pär. Har haft otroliga spänningar i nacke-axlar-rygg de senaste veckor och i ett par dagar tycker jag att jag haft tungt att andas. Googlade hjärtsvikt i en timme igår tills jag insåg att vänta, det här känner jag igen…? Har typ haft en lågintensiv panikattack ett par dagar och det ser alltid likadant ut. Jag tycker att jag har ett ”märkligt tryck” över bröstet (som dessutom också gör sig som mest påmint när jag är ensam), jag googlar och börjar tro jag ska dö, paniken stegras, jag bryter ihop.

Som sagt, det är lite svajigt med mig atm, va ska man säg? Nu känner jag i alla fall att allt kommer att ordna sig för efter en halvtimme på den här foamrollern igår kväll hörde jag ljud från mitt skelett jag aldrig hört förr och blod som plötsligt började rusa i armarna. Nånting låstes upp! Älskar min foamroller, älskar min Pär.

Adjustments.jpeg

Sen fick jag en recensionsroman från Schildts & Söderströms - nämligen Philip Teirs nya. Passar bra eftersom jag behöver en lättare bokpackning till vår husmors/vändagskryssning som går av stapeln imorgon. Den här är lätt och bra. Och snygg! Återkommer med rapport om innehållet.

85086753_1099684963741510_3848817225846751232_n.jpg

Och sist men sannerligen inte minst - denna mosaikbricka av syrran. Min syster Julia är ganska gravid vid det här laget och ganska begränsad i vad hon orkar göra, så hennes naturliga rastlöshet har utlöst en pysseliver utan dess like. Ett projekt hon haft de senaste dagarna är att slå sönder udda och kantstött loppisporslin och göra mosaikbrickor och -krukor av det. När jag såg brickan hon hade gjort åt sig själv bad jag om en egen och igår kväll levererade hon den, tillsammans med en tulpanbukett. Inte illa!

Tack för allt detta, vilket överflöd man ändå lever i!

Tre dagar fin post

Jag har fått en massa trevlig post de här tre senaste dagarna - och det är aldrig så roligt att få post som när man är lite sjuk. Ni vet när Madicken har hjärnskakning och får ett paket av mormor med en baddocka, en påse pärlor och två ringar? Så känns det! Mina paket har varit lite mer sansade än Madickens, men inte mindre roliga. Ska vi se?

recensionsexemplar från Schildts & Söderströms

recensionsexemplar från Schildts & Söderströms

Första dan fick jag höstens mest efterlängtade bok - vid sidan av min egen då kanske - Malins Fisens liv!

67954224_410727276235320_3294184072867217408_n.jpg

Prutthumor, Malins finurligheter och Sanna Manders illustrationer - det blir knappt bättre än så! extra kul är det ju att jag suttit bredvid Malni flera gånger när hon filat på rimmen till denna moderna klassiker. Yes, I said it - jag tror det är en modern klassiker redan.

recensionsexemplar från Schildts & Söderströms

recensionsexemplar från Schildts & Söderströms

Igår fick jag ett exemplar av Sanna Tahvanainens nya roman om Sylvia Plath, Körsbär i snön. Otroligt vacker titel.

67965587_463174104413595_727653329223548928_n.jpg

Man älskar ju Sylvia Plath. Jag och Sanna ska träffas och prata på bokmässorna i höst, ser mycket fram emot det och att läsa den här lilla karamellen.

68884197_2159273600850267_7718036023090872320_n.jpg

Och idag kom det jag kanske sett mest fram emot - min nya kalender! den börjar först januari 2020, men jag märkte ganska snabbt efter semestern att jag behöver en kalender för nästa år redan. Jag vet att många av er gillar egengjorda bujos och sånt, men för mig finns det bara en kalender; Moleskines Weekly Planner i storlek L. Det är den perfekta kalendern för mig. Den här gången var jag lite wild and crazy och beställde en med mjuka pärmar. Man får ju inte bli för konservativ.

68357385_2410200855703149_2169661081000083456_n.jpg

Aaaah, kalenderperfektion.

68680483_427500641308570_3850444339847102464_n.jpg

Så här organiserar jag mina veckor. Alla tider och möten och sånt till vänster och min veckovisa to do-list till höger. Funkar utmärkt.

68358584_717638685340368_6206454040251858944_n.jpg

Min ärtgröna kalender - givetvis även den en Moleskine Weekly Planner - är jag är inne på nu köpte jag för ganska exakt ett år sen i Cardiff. Det är en läsårskalender som går ända till årskiftet. Det var frestande af att beställa en kalender som jag skulle få påbörja redan nu, men känslan av att vilja ha en egen kalender för mitt stipendieår vann. Mitt stipendieår. Wow alltså, tänk att det snart händer.

Jag skriver inte dagbok längre, men jag hoppas att jag kommer ihåg precis hur bra och hur mycket roligt jag fått göra mellan dessa ärtiga pärmar. Och förhoppningsvis ännu mer mellan de röda.

Hälften mindre, dubbelt bättre

IMG_5140.JPG

Så var det klart. Alla böcker är genomgångna en och en, favoriter och hjärtevärmande och böcker som betyder något har sparats och resten ligger nu i en stor pöl på vårt vardagsrumsgolv i väntan på ges bort och säljas*.  

Det här var jobbigare än jag trott, garderoben och kläderna var easy peasy, men böckerna, åh böckerna.  

Före man börjar konmari-rensa ska man fundera lite vad man har för målbild för resultatet. Jag hade en fysisk målbild och en mer abstrakt. Det fysiska var egentligen sekundärt men jag ville att våra vinylskivor och helst större delen av våra pärmar med tidningar skulle rymmas in i biblioteket. Det kändes helt orealistiskt.

Den mer abstrakta var att jag inte ville känns mig ägd av mina böcker, för det har jag gjort.

Jag tror inte folk förstår hur mycket böcker vi hade. När jag började tömma hyllorna visade sig till exempel att alla rader med pockets hade stått dubbla - en helt omöjlig lösning. Det var precis som Pär sa; vi har bara förvarat böckerna, inte använt dem.

Folk har reagerat ganska starkt på att vi rensat och jag blir lite trött, för det handlar verkligen inte om att inte älska böcker längre eller vad folk är rädda för. Tvärtom så vill jag orka och hinna älska alla de böcker vi behåller MER och inte känna mig överväldigad av vårt bibliotek. Dessutom vill jag ha in lite luft i hyllorna, man kan inte ha en definitiv och statisk samling redan som 30-åring, vi ska ju leva länge, länge till och samla på oss mer.

Jag tycker en bokhylla säger en väldigt massa saker om en människa, jag läser in hela personligheter i en hylla. Men i min egen har jag känt mig lost, på senaste tiden nästan känt lite beröringsskräck inför. Istället för att verkligen ta reda på vem jag är och hur min hylla ska se ut har jag garderat mig och behållit och köpt alla böcker som eventuellt kunde va nån slags del av mig. Så att alla kan hitta sin version av mig där och ingen behöver bli besviken. Jag har byggt en samling för andra och inte mig. 

Nu säger jag FUCK DET till alla såna tankar och så säger jag HEJ ELLEN istället! Det är som att jag grävt upp mig själv ur högen med böcker. Nu har jag bara kvar det som verkligen, verkligen är jag. Det har visat sig vara mycket barn- och ungdomslitteratur, ännu mer serier, en hel del musikjournalistik och feministisk facklitteratur och så klart många olika romaner. Det är fortfarande en spretig och fyllig hylla, men den är helt min. Och Pärs så klart, men vi har gått igenom våra böcker var för sig.

Och!!! Det fysiska målet visade sig vara hur realistiskt som helst. Nu bor skivorna i bläddervänlig höjd och tidskrifterna har flyttat ut ur min garderob där dom tidigare stod. VET NI HUR SKÖNT DET KÄNNS?!

Så snälla spare me kommentarerna om hur man inte kan göra så mot böckerna och ingen riktig bokälskare skulle göra så och blablabla. Trots att vår bokhylla nu är hälften mindre och dubbelt mer kurerad så har jag ändå läst och älskat fler böcker än de flesta av er sååå... *hairflip bye*

*= Vi kommer att sälja en del (den bästa delen) av utrenset (riktigt bra och nya böcker obs!) på kvällen med mig och Sandra Beijer på AE för typ 1€ & 2€. Bara för att en bok inte ryms i vår bokhylla betyder det inte att de inte förtjänar hem. Bring cash om ni är sugna. 

#bibbahaul

50067376_237555233832634_3351286620845244416_n.jpg

Här ser ni en inte alls stagead bild av mig på mitt lokala bibliotek. Det ser lite ut som att jag står och sover med ögonen öppna men det är kanske inte jättelångt ifrån sanningen. Dessutom var det här alternativet av smygselfiesarna jag tog:

50767693_555171428300930_6228785323275452416_n.jpg

HAHAHAHA! Jag ser ut som att jag just sett ett människohuvud i hyllan eller nåt. IRL är jag det längsta ifrån rädd jag kan vara när jag är på bibban, jag upplever där vad jag antar religiösa upplever när de stiger in i en kyrka eller moské eller tempel. Sinnesfrid, lugn, vördnad, oändlig nåd.

Jag minns inte när jag först förstod att alla dessa böcker är up for (tidsbegränsad, men ändå) grabs, men jag slås titt som tätt av den insikten. Alla dessa samlade kunskaper och erfarenheter och hjälpmedel finns här - för alla. Allt till alla. En demokratins högborg. Osv osv osv, jag ska inte bli tårögd och långrandig. Men trots att jag idag styr över min egen ekonomi och kan handla alla böcker jag vill (nästan) och dessutom faktiskt FÅR en hel del recensionsex, så är det fortfarande nåt magiskt med att gå till biblioteket.

Förr i världen, för sisådär fem år, sen bloggade jag regelbundet om vad jag hade lånat från bibblan. Nu vill jag införa det igen. Att man rapporterar vad man lånat, kan inte ni alla göra det? Det är så kul, på samma sätt det är kul att tjuvkika vad folk i kön framför en handlar.

Dessutom har vi ju nu för tiden ett ypperligt ord; haul för såna fenomen. Låt oss ta den typiska haulen från billighetskedjorna och miljöfientliga transporter jorden runt till de snälla och ofarliga biblioteken. Jag börjar!

50454587_230613144549411_6135599900345237504_n.jpg

Det här blev mitt byte för idag. Mysig belysning courtesy of lysrören i vårt kontor.

Jag tycker bäst om att gå till bibban utan att egentligen söka efter något, bara browsa och se vad man hittar. Jag tror det här är en ganska typisk hög för att vara jag. En del ungdomsböcker, en del “jag vill läsa en riktigt jävla mustig roman”-romaner, en del “den här har jag hört om” och en del impulsköp- jag menar lån. Vi tittar närmre.

50422575_819119071760950_3312771956884897792_n.jpg

Först ut: ungdomsromanerna. Jag slukar ungdomsromaner. Andra boken i Zoo-serien, Hjärtattack av Ted & Kaj. Har faktiskt inte läst första vilket jag i vanliga fall skulle störas ihjäl mig av, men nu försöker jag rise above störandet och bara läsa. Har varit så nyfiken på de här, jag var ju ett stort fan av Bert-böckerna som yngre.

En av de starkaste bokköpsminnena jag har är när vi var med familjen i Stockholm när jag var kanske 9-10 och vi barn fick alla tre välja EN sak att köpa på vad jag i efterhand har tänkt måste ha varit Åhlens. Jag gick direkt till bokhyllan och stod länge och valde bland Bert-böckerna. Mätte ryggarna mot varandra och tog till slut den som var allra tjockast, så att den skulle räcka längst. Det blev Berts ytterligare betraktelser. Tror den kostade 149 kronor. Har fortfarande kvar den.

Den andra som jag hittade hade en blurb av Amy Poehler och mer behövdes det inte. Att den dessutom handlar om en brud som startar ett feministiskt fanzine, well, Moxie av Jennifer Mathieu, du är tagen.

50580542_391729131598527_177395304809627648_n.jpg

Vidare till mustiga romanerna. Vi har ju just läst Min katt Jugoslavien av Pajtim Statovci i bokcirkeln och jag tyckte mycket om den, så jag var inte sen att grabba tag i Tiranas hjärta av samma författare när jag såg den. Ormen i Essex av Sarah Perry såg lockande ut i hyllan och vid en snabb scanning av baksidan fastnade fraserna “London 1893”, “socialistiska väninna” och “mystisk sjöorm” i ögonen och så fick den också följa med hem.

50313666_731624860544072_2713592897759870976_n.jpg

Avdelningen “Åh, nämen den här!”. Läste klart Bruna flickor av Koko Hubara och blev sugen på att läsa Toni Morrison. Och där stod Tonis Älskade som en gåva. Hilma af Klint känns väldigt it-girls konstnär just nu (2019s Marina Abromovic if you may) och jag har varit sugen på denna en bra stund tror den till och med är markerad som “ska läsa” i ljudboksappen. Men fysisk bok är ändå lite trevligare än ljudbok. Ser nu att det står roman på den, vilket jag borde ha fattat eftersom jag plockade den ur skönlitteraturen, men av nån anledning var jag helt säker på att detta var en biografi i stil med den om Ester Blenda Nordström MEN OKEJ. Roman är också kul. Anna Laestadius Larsson har skrivit den hur som helst.

50324112_535417773644552_8687499623146717184_n.jpg

Och så likt en Sisu-ask man slänger på köpbandet i sista stund nappade jag till mig dessa i rena farten. Peach av Emma Glass för att den var snygg och Modernista brukar ha intressant utgivning. Dessutom marknadsförd som “årets litterära sensation”, så okej då. Sympatisören av Viet Thanh Nguyen var röd och fin och blurbad av Yukiko Duke. Svårare än så behöver det inte vara.

Nu är det er tur! #bibbahaul :a järnet på era kanaler och länka i kommentarerna eller tagga mig i det, så blir jag jätteglad.

Hårda klappar

Ingen har väl undgått att det återvunna plagget är årets julklapp och det tycker jag är en alldeles förtjusande present! Men den bästa julklappen är ju ändå som vi alla vet det hårda paketet och jag kan liksom inte tycka att böcker är en dålig grej att konsumera, hur jag än försöker och de flesta blir väl ändå glada av att få nåt att bläddra i. Eller? Därför tänkte jag idag ge lite tips på julklappsböcker för alla tänkbara julklappsmottagare. Häng med!

Till mammatypen mitt i livet

Stina Wollter Kring denna kropp
Det här är en bok som känns som en kram. Stina Wollter skriver mjukt och varmt, men med sting, precis som hennes Instagram-konto. Klokt och snällt om kropp, åldrande, skapande och döden. 

Till pappafiguren som gillar deckare

Leïla Slimani Vaggvisa
Boken börjar med meningen  ”Den lille pojken är död”. Sen fortsätter en av de mest obehagliga och spännande böcker jag läst i år. Men det här är ingen regelrätt deckare, istället är det en mångfacetterad roman om klass, rasism och ett samhälle idag. Helt briljant.

Till kulturintresserade morföräldern

Tuva Korsström Älvan och jordanden
Otroligt fin och sorglig biografi över Tuva Korsströms föräldrar Mirjam Tuominen och Torsten Korsström, också kända som författare och konstnär. Älvan och jordanden kan man gott läsa även om man (sorry, heh) inte har koll på Mirjam och Torsten från förr, det är en berättelse om skapande, kvinnoroller och kärlek.


Till syskonet som hellre spelar zombiespel än läser

Niklas Natt och Dag 1793  
Så jävla vidrig - men på ett bra sätt! - deckare som utspelar sig i ett smutsigt, halvruttet Stockholm. Jag älskade det här, jag älskade den historiska autenticiteten och det äckliga och också personporträetten. Det märks att det här är en omsorgsfullt skriven roman.

Till kompisen som hatar sitt jobb

Erika Petterson Drottningen i kassan
Åh, vad jag kände igen mig i Erika Pettersons bitska och väldigt roliga betraktelser om att jobba i servicebranschen! Jag tror att man kan bedöma en person enligt hur hen bemöter servicepersonal och helst skulle jag vilja att alla som skällt ut, ignorerat, dumförklarat och sliskflirtat med mig under mina år bakom diverse diskar och kassor skulle få läsa den här. Men den funkar också som pepp-litteratur!

Till den som vill förlåta, men inte vet hur

Jonas Hassen Khemiri Pappaklausulen
Khemiris stora talang är att han lyckas med så små medel måla upp en så stor värld. Pappaklausulen är berättad ur växelvis olika perspektiv och ens sympatier ändrar ständigt, beroende på vem som är berättaren, utan att man egentligen märker av det. Fint om vem vi är i relation till vem vi har omkring oss.

Till gubben som helst läser om Hitler

Colson Whitehead Den underjordiska järnvägen
Vi vet alla typen - the gubbsters som helst av allt slukar ännu en bok om Flugorna i Hitlers kök eller nåt annan mikroskopisk detalj från andra världskriget som inte blivit dissekerat ännu och fine, var och en med sitt. Men att bredda vyerna är sällan fel. För att inte chocken ska bli alldeles för stor kan du ge en historisk roman som handlar om en anna spännande historisk tid som också har mycket om medmänsklighet att lära oss.

Till kompisen som postar memes du ganska sällan förstår

Johannes Ekholm Kärlek liksom  
Du vet, kompisen vars nihilistiska världsyn och postpostpostironiska humor alltid gör dig lite fundersam. Kompisen som kanske är över fenomenet böcker WELL LET ME TELL YOU Kärlek liksom är ingen vanlig bok, är det ens en bok, till och med formatet påminner om en telefonkatalog. Den gjorde mig irriterad, förvirrad och slutligen helt, helt förälskad. En roman (?) man inte slutar tänka på.

Till teaterfantasten

George Saunders Lincoln i Bardo
En av mina största läsupplevelser i år. Shit pommes, vilken sällsam historia vävd av sällsamma historier som utspealr sig mellan de här pärmarna. Teaterkoftan som gärna diskuterar perspektiv, persongalleri och manus - här får hen något att bita i. Lika omöjlig att förklara som att inte falla platt för.

Till den som egentligen inte orkar läsa

Moa Romanova Alltid fucka upp  
Man kanske inte är van vid att läsa böcker, man kanske är trött och ledsen och har ångest. Oavsett orsak så är Moa Romanovas serieroman Alltid fucka upp en anledning att börja älska historieberättande till pappers. Det är samtida, det är otroligt roligt och on point (psykologens “keep calm and privatisera vården”-tavla <333) och det är hoppingivande på ett märkligt sätt.

Till det coola barnet

Malin Klingenberg Älgflickan
Jag kanske inte skulle ha kommit mig för att läsa en ungdomsbok om en flicka som blir kompis med älgar om jag inte råkade känna Malin, men oj vad jag är glad att jag gjorde det! Älgflickan är en lustig berättelse om en nybliven tonåring som börjar tämja älgar. Det är lika delar absurt som självklart på nåt sätt.

Till eviga singeln

Maria Maunsbach Bara ha roligt
If there ever was igenkänningsfaktor… Maria Maunsbachs relationsroman känns som det mest äkta jag läst om längtan efter kärlek och vad man blundar för i relationer, kanske ibland för relationens egen skull. Jag fullkomligt hetsåt Bara ha roligt och jag tror både den som längtar efter en relation, den som vägrar en relation och den som är i en relation kan känna igen sig i detta.

Till morbrorn som var cool på 90-talet

Fredrik Strage 242
Musiknörderi på allra högsta nivå. Det som är bra med Strage är dock att han inte slutat vara nyfiken och sugen på ny musik. Även den som svär att ingen bra musik gjorts på den här sidan You are the quarry kan nog hitta sig själv inspirerad.

Till stora KAJ-fanet

Peter Sandström Mamma november  
Hur Peter Sandström inte har haft sin egen show på Wasa Teater han också är mig ett mysterium - inte för att förringa humorgruppen Kajs insats alls. Men just det här både ur-österbottniska och totalt allmänmänskliga och den varma humor som ligger som ett tunn fernissa över det bråddjupa allvaret - det har både Sandström och KAJ gemensamt. Det låter som en klysha, men jag både skrattade och grät till Mamma november. Speciellt allra sista sidorna, oj vad jag grät då.

Till trendmedvetna syskonet

Caroline Ringskog Ferrada-Noli Rich boy
Kanske den bok som synts mest i mitt instagram-flöde det här året och det med all rätt. En fantastisk roman om nedärvda kvinnoroller. Caroline är liksom till lika stora delar iskall och varmt igenkännande. Hennes språk är precis lika nonchalant hållet som historien är briljant.

Till den som gjorde dig illa

Dammen brister
Nyutkomna samlingen av finlandssvenska #metoo-upproret är ett praktiskt format om man vill slänga den i ansiktet på någon förövare. Båda fysiskt och bildligt. Det är svårt att inte bli berörd av de sammanställda vittnesmålen.

Till bokälskaren

Yaa Gyasi Vända hem
Jag återkommer till den hr varje gång nån frågar mig om en bra bok jag läst på senast, fast det snart är ett år sen jag faktiskt läste den. Men den är helt. fantastisk. Ingen som gillar böcker kan undgå att älska den här släktkrönikan som spänner över flera hundra år och inte bara berättar en släkts historia, men också hur rasismen i vårt samhälle är konstant, men tar sig olika uttryck genom tiderna. HELT FANTASTISK.

Till lilla barnet

Sanna Mander Nyckelknipan
Jag har en förkärlek till barnböcker på rim, allt från kungen Lennart Hellsing till our very own Sanna Mander. Jag har köpt Nyckelknipan till flera barn vi känner och det har varit en hit både hos föräldrar och barn. Det är också det kittlande i att få kika in hos sina grannar. Ljuvlig bok!

Till dig själv  

9789515244239.jpg

;-))) Får man vara så fräck som att tycka att ens egen bok skulle göra sig ypperligt under vilken gran som helst? Förra julen minns jag att jag publicerade ett utdrag ur Jaga vatten och det var så pirrigt. Nu har den funnits och levat i snart ett år och jag är så långt in i mitt nästa manus att jag nästan blev lite förvånad över att jag faktiskt skrivit en bok redan när jag googlade fram pärmbilden. Den här är min bok! Men den kan bli din också, hehe.

En stor jävla bokmässehaul

Pärs inlägg igår blev så läst och omtyckt att jag/vi funderar på att helt enkelt låta Pär bli en återkommande kolumnist på bloggen - kanske en gång i veckan, kanske mera sällan skulle han få skriva om lite vad han vill under kategorin Pärspektiv (fattar ni? fattar ni?). Han vill inte ha en egen blogg, men behöver få komma till tals ibland. Plus det skulle underlätta för mig om jag fick en dag inläggsledigt. Om ni tycker det här är en bra idé - säg hepp! Annars blir det inget.

Jag har den sämsta jävla skitdag jag haft på år och dagar idag. Söndrig telefon, tandläkartid, ont i halsen och en kroppstemp som inte kommer upp till det normala, en IBS-mage som lider av bokmässan, mycket på jobbet, kappa som fastnade i cykelhjulet… Ja ni fattar. ALLT SUGER. Jag bara väntar tills jag avklarat allt idag så jag får lägga mig ner och gråta under täcket. När ni skrivit hepp får ni gärna skriva något riktigt snällt och inställsamt åt mig, jag behöver alla klappar på axeln jag kan få idag.

Tänkte att vi skulle gå igenom det jag fått mest frågor om efter bokmässan (förutom: vilka kändisar har du sett?) nämligen vad jag köpte. Både jag och Pär köpte en hel del, så här är ett info- och bildladdat inlägg.

43053753_175009063409140_2876635177780510720_n.jpg

Det såg ut så här när vi packat upp. Vi åkte dit med nästan tomma väskor och kom tillbaka med två fullpackade ryggsäckar och en kappsäck så tung att jag tror jag spräckte nåt när jag bar upp den för våra trappor sen. Man kan inte släppa lös oss två på en bokmässa, det går inte. Vi skulle inte köpa nåt utöver ett par titlar var vi hade bestämt oss för på förhand meeeen… HEH.

Nåja, här är en ganska osentimental uppräkning av grejs vi köpte:

42996326_145697276381831_4417893391770058752_n.jpg

Ett par lösnummer av Historiskan, en favorittidning och Moa Romanovas Alltid fucka upp. Moa bjöd mig på fest när jag träffade henne för att få den signerad men jag vågade inte gå. Aldrig kommer jag förlåta mig själv för det.

Gun-Britt “Maken” Sundströms Skrivliv kändes som en nödvändighet because, hellooo, jag lever skrivliv? Vigdis Hjorths Arv och miljö har ju varit inneboken nummer ett i sommar och nu läser man den i Elsa Billgrens nystartade bokklubb (en ljuvlig idé för övrigt, skulle jag ha tid och ork för sånt skulle jag stjäla den direkt!). Kan aldrig motstå en it-bok, hehe.

43042978_317797025437475_379765174430597120_n.jpg

En samling urklipp från lokalpressen under namnet Dagens ris, utgiven av fantastiska Teg Publishing. Ett litet, väldigt sympatiskt förlag med Norrlandsfokus. Brukar oftast va lite intresserad av allt dom ger ut. Och så den lokale sonens nyaste, Där musiken började av Lars Sund. På tal om honom skämdes jag ganska ordentligt efter att stegat fram självsäkert till honom och skakat hand och presenterat mig med bara förnamn. Lite “det är alltså jag som är Ellen”-style. Jag vet inte varför jag tänkte att han skulle veta vem jag är, bara för att jag vet vem han är. Oh well.

43065935_324908584933563_3440424904682373120_n.jpg

En annan it-bok fick följa med, Sheila Hetis Moderskap. Allting växer av Lyra Koli FICK jag faktiskt av Lyra herself, eftersom vi hamnade mitt emot varandra på middagen på lördag.

42980181_543224292788477_1747318190662221824_n.jpg

Det gulligaste på hela mässan (förutom Leif GW Persson) var Novellix lilla litterära smågodis-monter. Man fick plocka i en påse och välja fritt av deras noveller och köpa i lösvikt - 60 kr hektot eller nåt sånt. Dessutom hade de delat in novellerna i sött, surt och salt. Genialt! Jag köpte en helt bunt, de är så bra som gå bort-present om inget annat.

43105913_572224916528838_624688063896879104_n.jpg

Ett impulsköp och ett måste-köp. Sara Stridsberg älskar jag, så att jag skulle köpa hennes Kärlekens Antarktis var givet. Dave Goulsons Galen i insekter däremot har jag aldrig hört talat om förut, men blev väldigt sugen där och då på att köpa den. Så då gjorde jag det. Jag brukar gilla passionerat och lite lätt filosofiskt skrivna faktaböcker, så hoppas, hoppas.

43042940_728866900793793_7505036036397858816_n.jpg

Jag visste inte ens att Sami Said hade kommit ut med en ny roman, men självklart ville jag ha Människan är den vackraste staden när jag såg den. Har tyckt mycket om hans två tidigare böcker. Tid att städa av Fanny Ambjörnssen kändes som att den träffade alla rätt, städning som politik, städning och feminism, städning och litteratur. Ser mycket fram emot att läsa den.

42970431_1145542755622710_6895613772329648128_n.jpg

Har tänkt läsa Roxane Gays Hunger hela livet typ, så jag kunde lika gärna köpa den nu som nån annan gång. Mats Strandbergs Slutet var ett måste, så är det bara.

42993651_1897213320587978_1972761432051154944_n.jpg

Fabian Göranzons nya grafiska roman, Drömmen om Europa och en liten gratisbok som Arena delade ut. Det är inte en rasistisk bok, obs, men väl en bok om rasism.

43119642_1915263585228122_5574240158565269504_n.jpg

En bok om vår tids prestationssamhälle, skriven av en filosof - ja men visst! Såg ett reportage om Jonna Bornemarks Det omätbaras renässans på Kulturnyheterna nån vecka före mässan och gjorde en mental note att den kunde va värd att köpa. Så klart kom jag inte hem utan en ny kokbok heller - Vegansk snabbmat ska jag nu börja laga.

42969334_2166529500294699_2573307566381596672_n.jpg

En bok med intervjuer från tidningen Sex och Pärs kompis Alice’ nya bok, Borderline fick också följa med hem.

43078566_2374005892615264_8900801142313713664_n.jpg

Böcker om eller av Pärs två stora idoler; Göran Greiders Bergspredikan för socialister och en bok om Skandia-mannen och Olof Palme. Pär SLUKAR allt om Palme-mordet och ibland om kvällarna när vi ligger i sängen kan han plötsligt säga “det stör mig att dom inte vet vem som gjorde det”. jag svara oftast, “kanske vi aldrig får reda på det” och scrollar vidare och Pär suckar djupt.

43027871_2216609698610160_495527904701054976_n.jpg

Fredrik Strages nya samlade krönikor i 242 och nån fotbollsbok som jag gömde undan lite för jag vet inte alls vad det är och jag bryr mig inte, sorry. Strage-boken fick jag signerat och han skrev t o m “snygga tatueringar!" vilket han säkert skriver åt alla med en tatuering, men det kändes ändå kul. Han luktade ganska mycket svett för övrigt, men det kan jag förlåta Sveriges i särklass bästa musikjournalist för. GUD vad jag ville bli krönikör för typ Aftonbladet och gå på konserter och namedroppa en massa och bara vara cool när jag var tonåring, allt pga Strage och i nån mån Andres Lokko och Linda Skugge och dom. När dessutom Per Bjurman stormade scen under en Håkan Hellström-konsert och kysste honom för att han tyckte det var så bra blev det ju ännu mer attraktivt att va musikjournalist - hångla med Håkan på arbetstid? Helt okej.

43001601_452233711850083_1103741874209816576_n.jpg

Och så en stor bunt tidskrifter och tidningar.

Det var det, men jag tycker det räcker till - mer än väl. Är lite gladare nu när jag påmint mig själv om allt gött jag har att läsa där hemma. Men mest är jag faktiskt trött och ledsen. Heut’ ist nicht mein Tag, för att parafrasera Blümchen.