Tävling: Kalender

Hej! Året börjar ticka ner till sitt slut och det börjar vara dags att tänka på refrängen. Och refrängen i det här fallet är: ny kalender för 2019! Av en händelse råkar jag ha två kalenderar liggandes här hemma som jag fick av mor min förra veckan. 

Mamma målar tavlor på lediga stunder och ibland trycker hon upp kuddar, brickor och vykort med sina tavlor. Eller som nu - kalendrar. Det är alltså hennes egen väggkalender! 

Tycker dom är ganska fina faktiskt! 

Varje månad har en egen målning av mamma som motiv, min födelsemånad september till exempel har den här söta pandan.  

 What if I fall? But my darling, what if you fly? 

Du kan se mer av mammas konst (oh hennes katt...) på hennes instagram HÄR. Jag kommer att behålla en av de här exklusiva och unika kalendrarna för mig själv, men jag vill ju så klart lotta ut en här åt er.

För att vara med i utlottningen av 2019 års snyggaste kalender vill jag att du hjälper mig med en sak. Jag behöver ett namn till det jag skriver nu. Jag behöver ett bra namn till en karaktär, en man i 40-årsåldern. Mannen i fråga är gift och har två barn. Hans fru heter Helena. 

Kommentera med ditt namn, din mejladress (syns inte för andra) och ett namnförslag till min karaktär före SÖNDAGEN 2.12 KLOCKAN 15 så är du med i utlottningen!  

Lycka till!  

Vinn En liten bok!

Är ni bekanta med nystartade En liten bok? Det är lite som svenska Novellix, men ändå inte. Jag älskar konceptet med små böcker med kortare texter i, dels för att det är gulligt och dels för att det är en superbra gå bort-present. Funkar också bra som litteratur att ha på toan, hehe. 

En liten bok är ett nytt företag som mina kompisar Ida-Lina och Kajsa, som annars jobbar på läromedelssidan på Schildts & Söderströms, har startat. Så här skriver de på En liten boks hemsida: 

 Vi erbjuder dig små böcker som du kan läsa under en bussresa, i skolan och egentligen var som helst. Texterna är bland annat noveller, dikter, serier eller populärvetenskapliga texter. I den första textsamlingen ingår fem texter, med temat klimatpåverkan. Till samlingen hör en lärarhandledning som gör novellerna lätta att använda i undervisningen. Böckerna passar barn, unga och vuxna, både i skolan och för fritidsläsning.

Varje samling har ett tema, nästa serie som ska komma i början av 2019 har det metoo-aktuella temat sexuella trakasserier. Den första samlingen, som kom ut alldeles lagom till bokmässan har som sagt tema klimatpåverkan, även det brännande aktuellt. 

Texterna är också perfekt att användas av lärare, t ex för textanalys i svenska.  

I första samlingen hittar vi fem vitt skilda texter, skrivna av kända namn såsom Martina Moliis-Mellberg, Johanna Holmström, Emma Juslin, Sebastian Nyberg och Marcus Rosenlund. Det gulliga utseendet (vem älskar inte gamla skolhäften - eller är det bara jag?) kan vi tacka Sanna Mander för. Jag har bara hunnit läsa två hittills, Martinas och Sebastians, men älskade båda.

Och nu till det bästa - jag träffade Ida-Lina och Kajsa på bokmässan och gnällde till mig fem extra små böcker - hela samlingen m a o! - för att lotta ut här på bloggen. Vill du ha alla fem? Så klart du vill! Kommentera med ditt namn + mejladress (mejladressen ser bara jag) före söndag 4.11 kl. 15 så har du chansen att vinna en knippe små böcker. 

Ett arbetsrum, en bokmässa och femtielva andra saker

Den här veckan hann börja före jag hann sätta mig ner och berätta om den för er. Det är slutet av oktober och jag börjar känna höststressen - nu ska ansökningar, blanketter och fan och hans moster in. Det är en del av jobbet och det är bara att tugga sig igenom, men det är en tungtrampad tid det här, det får man väl ändå tycka? Eller det tyckte jag i alla fall imorse, men efter att ha suttit i bra möten med olik bra personer mellan 10 och 15 idag känns det mycket bättre. Varje gång jag skärper mig själv och faktiskt ber om hjälp infinner sig den här lättnadskänslan. Jag borde serr tatuera in “våga be om hjälp” i handflatan, det är och förblir mitt största gissel.

Nu sitter jag på Robbans, mitt favoritcafé att jobba på. Tänkte försöka klämma in ett par timmar egen skrivtid ännu i eftermiddag, för det lär inte bli så mycket skrivtid resten av veckan. Imorgon måste jag projektjobba hela dagen och på onsdag åker jag ner till Helsingfors för att delta i bokmässan där! Just när man lyckats återhämta sig från en bokmässa kommer den andra, hehe. Förutom att jag ska delta i en hel drös program (kan blogga om dem senare) ska jag bland annat gå på mingelfest på Svenska Ambassaden (!) och vara med i direktsändning i radio. Spännande värre!

Men just nu är jag så in i mitt eget skrivprojekt att jag allra helst bara skulle sitta och fundera över det, meeen det kan jag ju inte riktigt. Och egentligen är väl det ganska bra, för på så sätt måste jag lära mig hushålla och budgetera med ångan. Få in skriv-ivern i vardagen, på så sätt blir mitt eget projekt ett slags andningshål, fritt från byråkrati, fritt från regler och fritt från det mesta.

I helgen fixade jag också till ett arbetsrum åt mig! Vill ni se?

Det hela började med att jag äntligen fick mitt efterlängtade runda köksbord. Eller äntligen och äntligen - det råkade sig så att jag såg på Jysk hemsida att de hade ett runt bord på kampanjpris och att min svåger Richie råkade vara hemma hos oss just då. Tio minuter innan de stängde (och kampanjpriset tog slut!) sladdade vi in på parkeringen med Richies bil. Jag marscherade in, pekade på bordet och betalade. Och nu har vi vårt runda bord! Tycker väldigt mycket om det, även om det är en produkt från en kedja helt utan personlighet. Jag försöker oftast undvika köpa nyproducerat och från de stora kedjorna när det gäller inredning, men bara man blandar upp det med annat tycker jag det är i alla fall rent estetiskt känns ok. Etiskt däremot… Well. Det kan jag inte försvara.

På så sätt fick jag i alla fall lösgjort vårt gamla köksbord som fick en ny uppgift i livet; skrivbord. Men för att det skulle få plats i rosa rummet som hittills bara fungerat som gästrum behövde jag få ut två av de tre bokhyllorna som stått där. Det löste jag genom att fylla våra bokhyllor i biblioteket till bristningsgränsen (dubbla rader pockets bl a) och flytta ut en av hyllorna till vardagsrummet.

Egentligen var jag emot bokhyllor i vardagsrummet men vad ska man göra? Så här i efterhand tycker jag till och med bokhyllan skänker en viss tyngd till rummet. På den gula pallen ska förresten vår lilla julgran stå i år - yes, ni läste rätt, Ellen Strömberg ska för första gången ha en egen julgran. Plast, tyvärr, för jag är allergisk mot the real deal, men ändå. Ser orimlgit mycket fram emot det här. Tänker mig färg, färg, färg!

Nu låter det här kanske som en enkel liten rockad, men alla som lever i ett äkta bok-hushåll vet vad det betyder att flytta bokhyllor med innehåll. Svettades hela lördagen igenom med att flytta böcker och tidningspärmar och hyllor över hela lägenheten. Det här är också fjärde stället jag provade att ha hyllan. Försökte först få in hyllan på ett naturligt sätt i köket, sovrummet och i hallen men det blev vardagsrummet till sist.

När hyllorna var ur vägen kunde jag äntligen börja flytta på möblerna i rosa rummet. Sängen, som stått mitt i rummet tidigare fick flytta in i ena hörnet. Instant tonårskänsle-feelis. Det var aldrig tal om att inte ha plats för gäster hemma hos oss, men det känns mycket mer effektivt att faktiskt använda rummet till annat också. Vi har trots allt gäster max några veckor i året, resten av tiden kan man ju faktiskt göra annat där också. Dessutom är det lyxens lyx att ha en extrasäng, även när vi bara är två; om man vill läsa längre en kväll, om man stiger upp tidigare än morgon men vill ligga kvar under ett täcke och se på youtube-videos, när man är sjuk och snarkar så högt att man väcker sig själv.

Hyllan med pärmar fick flytta under fönstret. Och den stora tavlan som min kompis Alex målat fick flytta in rosa rummet också, den stod tidigare där bokhyllan i vardagsrummet nu står. Domino-effekt, ni vet.

Och köksbordet flyttade in längs ena väggen och vips, var det ett skrivbord! Jag behöver fortfarande en annan stol till bordet, men tills vidare fungerar den här något katt-riviga fåtöljen bra. Mattan har följt med hemifrån och den har figurerat i nästan alla lägenheter jag bott i. I ett raseriutbrott utlöst av yet another kattspya förra sommaren slängde jag upp alla våra mattor på vinden och lovade att aldrig mer inreda med textilier. Och där har den legat och bidat sin tid. Nu har jag glömt bort det löftet och dessutom är det trevligt med mattor så här års.

Nu ser det ut som att jag är en väldans kreativ typ som alltid har nåt projekt på g och på sätt och vis är det väl sant, men gudarna ska veta att varken mina målarpenslar eller min symaskin riskerar att nötas upp. Men nu när jag har nånstans att ha dem hela tiden, utan att behöva stuva undan dem hela tiden så tror jag att chansen att de kommer användas mer är stor.

Den här målningen jag påbörjade i ett försök att stressa ner förra veckan ska nog inte stå framme, jag tycker inte den är så fin. Men tills jag löst “problemet” vad jag ska ha på väggarna får den stå den. “Problem”, ja. Förutom att alla rum i vårt hem äntligen känns ordentligt genomtänkta så är det det allra bästa - plötsligt har jag små luckor i hemmet som behöver loppisfyllas. Jag vill ha en annan stol till skrivbordet då och nån slags byrå eller låg hylla och lite tavlor till mitt rosa rum ännu. Eller ja, mitt och mitt, det är ju lika mycket Pärs, men han har ju sin lilla arbetsvrå i vårt bibliotek han.

Så nu är jag ännu mer sugen på att bara sitta och skriva. Jag provskrev där igår kväll och fick ändå ihop över 2000 ord, så det börjar bra i alla fall.

Men vet ni vad? Nu ska jag få besök av min bästis Grim, så nu får det nog vara färdigbloggat för idag. Allt i livet är ju inte bara jobb och text, det är små knubbiga brorsöner också - och tack och lov för det!

Att göra ett drömboende ännu drömmigare

Jag älskar vårt hem och vill bo här så långe jag kan. Oftast tycker jag vi har det riktigt, riktigt fint här också. Men i perioder så är det som att jag bara ser det som kunde förbättras och hakar upp mig på bristerna. Det är då jag aktiverar mitt Pinterest-konto igen och plockar i och ur köpkorgar utan att kunna bestämma mig för vad som egentligen är min stil. Jag förbannar vårt gemensamma pryl- och bokbegär som gör att fler kvadratmeter än vad som riktigt kan motiveras tas upp av böcker, skivor och loppisfynd. Allt känns så låst, det GÅR ju inte att möblera om här ens.  Allt känns billigt och vulgärt och flyktigt och helt, helt fel. De här perioderna går ju om och man får försöka rida ut vågorna. Men man kan ju drömma och kanske, kanske slår nån av drömmarna in.

Just nu drömmer jag om...  

Nya köksluckor i vårt kök. Varför inte solgula, varför inte folkhemsträfärgade? Tyvärr verkar inte alla våra skåp vara standardmått, så tror inte det är bara så bara att byta ut. Suck. Låg och grämde mig hela natten igår över våra köksskåp, men ärligt talat har jag nästan glömt bort det idag.

Ett skrivbordshörn i gästrummet. Det här är betydligt enklare att få till och kommer nog hända inom den snaraste framtiden; det är bara ett par andra pusselbitar som måste falla på plats för att just den här pusselbiten ska kunna hända. Jag tror inte det kommer bli speciellt mycket mer avancerat än ett bord och en stol - men visst är det lite mysigt med lite mer ombonade hemmakontor?

En viktig pusselbit är att vi lyckats rensa i bokhyllorna lite och organisera om så att vi slapp bokhyllorna i gästrummet. Det allra, allra bästa vore så klart att få till en där platsbyggda från-golv-till-tal-hyllan i biblioteket. Men det har vi nog inte råd med just nu. Drömmer också om bokhyllor utan bakstycken, så att man får till den där luftiga känslan.

En annan pusselbit är det runda matbordet till köket som jag funderat på ända sen vi flyttade in. Nu är det snart verklighet - hoppas jag. Om nån har ett runt matbord i bra skick ni vill bli av med så vet ni var jag finns.

Ett nytt duschskåp är nästan högst upp på prioriteringslistan. Vår toalett är yttepytteliten och av den yttepyttelilla ytan tar duschen upp 60%. Totalt onödigt med en dusch man löst och ledigt kan stå fyra i, samtidigt som man inte slipper att svänga sig framför handfatet. Nu är det ju så här att det krävs proffs när man ska göra sånt så det hänger liksom lite på att vi har råd med nåt sånt.

Sist men inte minst - en välorganiserad garderob. Det här är nödvändigtvis inte heller något megaprojekt, men det ska ju göras. Vi har ganska bra med garderober och förvaring, men innanmätet i alla garderober är ineffektivt och föråldrat. Drömmer om lådor som dras ut ljudlöst och kläder som hänger snyggt sida vid sida på galgar. Inte mörka vrår och knarriga trälådor som faller om man drar dem lite för långt åt nåt håll. Men nån dag, nån dag.

Tills dess är det ju gratis att drömma.

Alla bilder från min Pinterest.

Årets loppisrunda!

I fredags förmiddag jobbade jag hemifrån. När jag senare på eftermdidagen gick ut ur vårt hus, möttes jag av ett omkullblåst träd på vår gård. Det stormade ju lite natten till fredag och den stormen hade brutit av ett av träden på hälften. Det måste ha brakat rejält, men jag har inte hört nåt.

Orsaken till att jag gick ut var för att jag och syrran skulle gå på loppis. Det är en stund sen jag gjorde en runda och det är ännu längre sen jag känt att jag verkligen fyndat men i fredags hände det!

Den här boken köpte jag inte, men var väldigt frestad. Minns den som en STOR läsupplevelse i lågstadiet. Tror det fanns en uppföljare också. Är det nån annan som läste den?

Jag krafsade åt mig ett pussel och en bok till Grims leksakslåda och just när jag stod och betalade tittade jag uppåt och såg en lampa.

Den här! Jag är väldigt förtjust i gamla lampor med lite futuristiskt utseende (“ja, du ska ha idee rymdskeppi”, fick jag höra av mannen som hjälpte mig ta ner den) och den här Lampukas-skapelsen kändes som ett självklart köp. Gav 10€ för den, så det är ju inte helt fy skam. Speciellt inte eftersom jag direkt efteråt hittade en precis likadan på nästa loppis för 50€, hehe. Har tänkt den ska få pryda vardagsrumstaket, så fort jag får hit nån som kan hjälpa mig med att få upp den.

Vi hann knappt stiga ur bilen på nästa loppis före jag fyndade igen. På Åldringsvännerna stod de som bäst och lastade in nyinkomna saker och den som nån gång besökt ÅV vet att gubbarna där gärna köpslår och bjuder ut allt vad de orkar. “Köp bort!” sa de och jag nappade åt mig detta lilla rottingbord med tidningsställ för 8€.

Så här ser det ut när det inte står inslängt i en baklucka också. Är väldigt nöjd, men nu är nog rotting+glas-möbelkvoten fylld i vårt hem, vi har fyra olika slags blombord i samma stil. T o m jag upplever en viss mättnad. Men det här står väldigt bra precis bredvid favoritfåtöljen i läshörnan.

När jag kom hem ställde jag upp allting så att jag kunde fota och skicka åt såna som bör informeras om god loppislycka; mamma och svärmor i första hand.

Dom turkosa ljusstakarna i glas var väl inte ett helt nödvändigt köp, men jag är ytterst svag för ljust turkosa glas- och keramikgrejer. dom gjorde sig bra tillsammans med mina andra, inte helt nödvändiga turkosa grejer. Och för ett par euro var de knappast förstörda av priset heller.

Men nöjdast är jag väl ändå med lampan. Så här ser den ut utfälld. Jag har lekt lite med tanken på att spraymåla den nån lite roligare färg, typ orange, men jag vet inte om jag vågar. Tycker också den är fin som den är i grått. Vad tycker ni?

Det var det från loppisfronten!

Ganska misslyckad shopping

Vi var ju på kompishäng- och museumshelg i Helsingfors i helgen. Sist och slutligen besökte vi bara Kiasma (köerna på Amos Rex?!) men hängde desto mer med kompisar. Hann träffa nästan alla jag vill träffa, bl a Daniela. 

Det brukar ju höra till en viss mängd shopping när man när på cityweekends. Eller ja, jag vet inte om nån faktiskt har shopping som intresse längre, det känns ju otroligt förlegat att köpa saker för att köpa saker. Men med det sagt, jag brukar tycka det är lite mysigt att gå runt i affärer och kolla på saker och eventuellt köpa nåt då. Den här mysiga känslan infann sig tyvärr aldrig den här gången. Istället blev jag bara trött och irriterad och svettig av vår lilla tur på stan. Men jag fick hemsläpat en del grejer i alla fall. Vill ni se?

En tunika från Monki, en ballongvisp, en julienneskärare, Peter Sandströms Mamma november och Jonas Hassen Khemiris Pappaklausulen.  Fast Sandström fick jag av förlaget så det räknas kanske inte. 

Och vet ni vad? Av allt detta är jag egentligen bara glad över böckerna och julienneskäraren. 

Tunikan är visserligen fin men jag köpte den mest för att jag nästan känner ett måste att köpa nåt på Monki när jag är där, eftersom det är min favoritaffär och den inte finns här. Jag är inte säker på att skogsgrönt är min grej men här sitter vi nu. DET ÄR JU SJUKT! Snälla säg att jag inte är ensam om att ha ett märkligt shoppingbeteende mellan varven. Och varför är det så svårt att erkänna att man inte riktigt är nöjd med nåt köp? Inte ens för mig själv har jag riktigt formulerat tanken på att det här var ett ganska ogenomtänkt köp före nu. 

Och ballongvispen, well. Det var ett planerat köp, redan dagen före vi åkte bestämde jag mig för att jag skulle köpa en ballongvisp och en julienneskärare, för vi har inga. Så jag gick in till stan med tanken: jag ska köpa en ballongvisp och en julienneskärare. Sagt och gjort. Va jätteglad tills jag kom hem och inser att vi visst har en ballongvisp och att det var en krullvisp vi behövde!!!! Jag hade kommit ihåg fel! Nu är nog inte en krullvisp livsavgörande att ha, men det är inte två jävla ballongvispar heller. Men en julienneskärare hade vi alla fall inte, så jag kan ju glädjas åt att jag kom ihåg rätt där i alla fall och inte kom hem med en osthyvel till. 

Och böckerna kan jag också va glad åt. Det är få författare jag köper inbundet så snabbt som möjligt, men Khemiri är en av dem. Och Peter är ju Peter, så jag kan nog med ganska stort lugn säga att här ser ni två bra böcker, även om jag inte läst nån av dem än. 

Jaja, konsumera medvetet kids och gör inte som jag. 

Nu ska jag göra ett födelsedagskort åt fammo och sen klä på mig badmintonkläderna. Det är säsongspremiär 🏸🏸🏸 Ska visualisera en ballongvisp varje gång jag smashar en serve.

Önskelista

Nu är det officiellt september och min födelsemånad och det betyder att det är fritt fram för eventuella önskelistor. Jag fyller en sån intetsägande ålder som 31 i år men man kan väl önska sig nåt i alla fall? Egentligen är det mest för "content" jag skriver önskelistor, tycker det blir svårare och svårare varje år att pressa fram några slags önskningar. Jag har så mycket av det jag vill ha och det mesta jag behöver redan och det som eventuellt saknas föredrar jag ofta att försöka fynda på loppis. Men, så spirituell har jag inte blivit att att jag inte kan skrapa ihop några fina saker jag gärna skulle ha, bara för att. 

Degskål i keramik t.ex. den här från Knabstrup Keramik
Vill ha en stor, helst fem liters degskål där jag kan ha bleka astrakanäpplen eller nåt annat lagom lantligt som aldrig kommer hända. Vill också så småningom avveckla alla plastskålar och grejs vi har hemma i köket. 

Stringhylla t ex härifrån 
Nu tänker ni kanske, vänta nu lite, köpte inte du en stringhylla för nåt år sen? Jo, det gjorde jag, men nu har jag kommit fram till att vi behöver en till och den här gången en helvit. Och helst en storlek större än den klassiska Pocket-varianten. Den ska hängas upp på tapetväggen i köket och där ska lite kaffekoppar och finglas stå för att på så sätt frigöra mera rum i våra köksskåp. Also I think it would look great. 

Bananlampa, har bl a funnits här på Urban Outfitters
Jag ångrar att jag inte köpte en i Bristol, eftersom jag flera gånger gick förbi en affär med en liknande som den från UO och tänkte att en sån skulle passa mig. Den hade passat in på ett lagom opassande sätt hemma hos oss, det hade den. 

10-gångers-kort till simhallen  
Esther Williams får illustrera min plan om att på riktigt komma igång med simningen igen i höst. En bra start vore ett tiogångerskort till min lokala simhall. Nu när jag också har lite flexiblare arbetstider så borde det ju inte vara omöjligt att få till det.

Badmintonracket, t ex den här 
Och på tal om friskvård, nu när jag och syrran ska börja spela bäddari igen så skulle jag gärna ha min egen racket. Det går hur bra som helst att spela med Julia och Richies set, men nån gång ska man väl ha en egen också. 

Bokstavsring från Chloé, finns t ex här
Ett litet guldigt E eller varför inte ett P hade jag gärna haft på fingret. Är egentligen astrött på ord och bokstäver på allt men är också nykär i ringar så va kan man. 

Sarah Klang-vinyl, finns t ex här
Inga konstigheter egentligen. Det är en av de skivor jag lyssnat absolut mest på i år och tror den skulle göra sig bra på vinylspelaren i vinter när snöstormen viner utanför fönstret och rödvinet värmer i handen. 

En kalender från Cardiff

Här om veckan sa jag att jag skulle köpa ny kalender. Och nu - äntligen - har jag hittat precis en sån som jag vill ha. Eller ok ärligt talat så visste jag redan från början att jag inte skulle nöja mig med nåt annat än att gå tillbaka till min gamla kärlek Moleskine. och idag köpte jag en - i Wales!

Vi sov länge idag men kom sent på eftermiddagen i alla fall iväg till Cardiff. Tåget från Bristol till Wales tar mindre än en timme och är nästan värt att ta bara för att det alltid är trevligt att åka tåg och speciellt i engelsk landsbygd. 

Vi hann bara med absoluta stadskärnan eftersom vi kom dit så sent, t ex hade jag gärna gått in på Cardiff Castle men det stängde typ samma minut som vi satt och drack kaffe och kollade upp öppethållningstiderna. Synd :-((( men så är det när man sover länge, slöar med frukosten och dessutom ska hinna med ett klassiskt litet semestergräl och bli sams hehehehe. 

Cardiff kändes ganska mycket som vilken stad som helst men man ÄLSKAR ju att alla skyltar står på både engelska och welsh. T ex lärde jag mig att polis är heddlu! Inget är så spännande som språk. På nåt sätt hade jag fått för mig att man skulle ha nån slags fördel av att prata Ett Nordiskt Språk men nej, inte alls.

Biblioteket - eller Llyfrgell som vi också säger - var vi inte in i, men väl en bokhandel med väldigt, väldigt trevlig personal och atmosfär. Där köpte jag min kalender.

En ärtigt grön Moleskine Weekly Planner blidde det. Blir 100% glad av färgen. 

Älskar också känslan av en ny kalender; att få skriva in alla grejer och alla möjligheter och löften en tom kalender innehåller. Det är kanske löjligt men jag får skolstartsfeelis och jag ÄLSKAR skolstartsfeelis. ÄLSKAR!!!! Och speciellt den här hösten med nya jobbet och alla bokmässor och så. 

Och blir hösten regnig och grå och tråkig trots alla möjligheter och löften så har jag i alla fall en fin kalender.

En elefant om dagen

Ni vet när man köpt en ny grej till hemmet och man börjar ifrågasätta allt annat man har? Det har hänt mig idag.

Så här såg jag ut idag när jag åt en stående frukost förresten. Jag fick en kommentar om jag kunde skriva om hur jag klär mig i sommar och om jag kunde visa det i bilder. Tja, det kunde jag väl göra, men jag tror att jag ska försöka inkorporera lite outfittebilder till vardags istället, känns så maffigt att dedikera ett helt inlägg till mina svarta bomullsshorts liksom. Så vi gör så här istället.

Vi körde modern till flygfältet i Vasa, hon åkte hem och Nora stannade kvar. Både jag och Nora somnade i bilen i omgångar. Vet inte när senast jag skulle sovit i en bil på det sättet. En skön och lite märklig känsla att vakna när man stannar. 

Efter att vi vinkat av mamma gick vi på lite loppis. Jag fyndade lite vinyler, en mugg, ett spel och så den här:

En grönoljig liten keramikelefant. 

Eller liten och liten, den väger ganska tungt. Grävde fram den bakom en massa överprissatt bråte, nästan målinriktat, nästan som att den ropade till mig. Fem euro fick jag ge för den och det kan den va värd.

 ”Den är ju bredare än vad den är lång” var Pärs kommentar angående den och jo, den delar kroppsform med Fem myror-elefanten.

Gullig rumpa. 

Skulle gärna vilja veta lite mer om den, känns som att den lika gärna kunde va danskt 60-tal och konsthantverk som nåt en fjärdeklassare gjort i skolan. Men oavsett tycker jag den är jättejättefin och nu känner jag en plötslig lust att kasta ut all färgglad plast och ljusa textilier och satsa på naturmaterial, tunga saker, konsthantverk och nåt smidat. Men, lagom är bäst och i slutändan gillar jag ändå vår blandning av ljust och mörkt, lätt och tungt, billigt och lite mindre billigt.

​Glad för min lilla elefant är jag i alla fall. 

För övrigt kan jag rapportera från livet att vårt lilla minihushåll på 2 katter + 2 mänsk har växt tillfälligt. Nora (a k a den vackraste 15-åring världen beskådat) ska ju bo här en månad fram över och dessutom är vi hundvakter åt en liten pudel. Så plötsligt är vi en ganska stor familj. Rätt så trevligt får jag ändå säga. 

Dessutom har det nästan omöjliga hänt; Yukiko Duke har tipsat om min bok på sin youtube-kanal. Hurra! Det var ett delmål det med; få Yukikos uppmärksamhet. Är så väldans stolt och glad över vart den lilla bokajäveln tagit mig. 

Min inredningsfilosofi

Som ni vet har ju jag hängett mig åt lite lätt renovering den här veckan. Vår älskade köksvägg har jag redan visat upp, och nu är också vårt ”nya” gästrum klart! Det blev rosa och inte så lite rosa heller.

Jag valde helmatt färg och en nyans från Tikkurila som givetvis heter ”Barbie”. Jag ville ha en knallig, men ändå lugn och behaglig färg; precis som vi har i vårt knallblåa sovrum. Nu är båda sovrummen som två färgoaser i vår annars vitväggade (ja, utom köksväggen då) lägenhet. Jag är såååå nöjd!

Visst är det lite gambling att smälla till med en så stark färg i ett helt rum men jag tycker det ändå blev behagligt. Eftersom färgen är helmatt är den ganska levande och ändrar med dagsljuset. Och före nån frågar vad Pär tycker om ett helrosa rum - han tycker om det jättemycket, han gillar förmodligen rosa mer än vad jag gör! Så då kan vi lämna dom unkna genusfunderingarna före vi ens närmat oss dom :-))))

Eftersom vissa har sagt att dom avundas mitt ”mod” och vissa har med lite skepsis sagt ”det var ju... rosa” tänkte jag förklara min inredningsfilosofi i några tydliga punkter. Kul? Kul! Då börjar vi:

Det är inte så noga.

Det ÄR faktiskt inte så noga. Det är bara en vägg liksom. Ångrar du dig går det alltid att måla/tapetsera om. Så länge det inte handlar om att du slagit ut en vägg eller nåt så går det mesta att göra om. Det är ute heller jättefarligt om favoritfåtöljen är lite noppig eller mattan katthårig. Sånt är livet. Dessutom kan man alltid vinkla kameran lite annorlunda så syns det inte på Instagram, hehe.

Var läser jag?

Som jag tidigare har skrivit så vill jag att mitt hem ska fullkomligt drypa av trevliga ställen att ligga/sitta och läsa på. Kan jag föreställa mig en lässtund i detta rum? Ja, då är jag nåt på spåren. Oavsett din hobby kommer du tacka dig själv om du inreder funktionellt för just dina intressen. 

Köp inte hela paketet.

Oavsett vilken stil man gillar så tycker jag man ska undvika att gå all in. Alla stilar mår bra av att blandas upp lite. Jag gillar ju till exempel retro-grejer, men jag tycker de gör sig bäst i kombination med lite annat också, både nyare eller äldre. Därför tycker jag också ett hem ska växa fram, då blir det bäst. Speciellt med tavlor och sånt; låt det ta tid och köp från olika ställen. Då blir det inte heller daterat så snabbt.

Alla färger passar ihop.

Det är faktiskt så! Jag har aldrig förstått tanken på att inreda ett rum i en färgskala. Jag ligger i soffan och skriver det här och det finns knappt en färg här i vardagsrummet som inte finns representerad. En inredare skulle säkert på hjärtflimmer, men jag tycker det går ihop. Jag utgår hellre från en känsla än en färg när jag föreställer mig ett rum. Känslan här i rummet är väl typ ”medelålders kulturarbetare”, hehe.

Vad är det för vits att va vuxen om man ändå inte gör som man vill?

Vill man inte ha gardiner ska man väl inte ha det. Vill man ha leksaksdinosaurier på byrån ska man väl ha det. Man är ju faktiskt vuxen av en orsak. Till exempel har jag ett eget täcke i soffan. Varför? För att jag kan! Att dra täcket över sig vinterkvällar framför tv:n är ju mer eller mindre livsviktigt, så varför skulle jag inte ha ett extra täcke här? Det skulle aldrig ha kommit på tal hemma hos pappa att ha ett täcke i soffan, men nu är det jag (och Pär så klart) som bestämmer.

Vem hälsar på?

Jag vill att min brorson Grim ska tycka det är kul att hälsa på här. Jag vill också att det ska kännas inbjudande för våra vänner att sitta i vardagsrummet eller sova i gästrummet. En gång sa en kompis ”jag blir alltid så trött hemma hos er, för ni har det alltid så hemtrevligt”. Det är nog det bästa jag hört. Vill inte att nån ska känna att dom måste bete sig på nåt särskilt vis hemma hos oss.

Blir jag glad?

Kanske det viktigaste. Jag blir så himla glad av att komma hem. Det är färgglatt och utan nån genomsyrande tanke och katthårigt och loppätet på sina ställen, men det gör mig lugn och glad. Och det är ändå det viktigaste.

Bonustips: det enklare och snabbaste sättet att få en personlig inredning är att använda böcker. Böcker ger själ till vilket rum som helst.