Orkar inte börja försöka övertyga er om Lorentz. Om ni inte fattar ert eget bästa och tvånget i att lyssna på en skiva som heter rätt och slätt Kärlekslåtar så kan jag inte hjälpa er. Sorry.
Orkar inte börja försöka övertyga er om Lorentz. Om ni inte fattar ert eget bästa och tvånget i att lyssna på en skiva som heter rätt och slätt Kärlekslåtar så kan jag inte hjälpa er. Sorry.
Minns ni att jag hade ett typ skitskönt men skittråkigt halvår för en tid sen när jag inte gjorde nåt? Drack inte, var inte ute, gick och lade mig nio om kvällarna och var allt igenom go' och gla' som kexchoklad? Mmm, jo, det halvåret är long gone nu. Tycker jag är ute och rojvar mest hela tiden. Kanske det är årstiden, det känns ändå så himla onödigt att sova när nätterna är ljusare än dagarna. Kanske är det ån backlash från min tid som Radio Vega-konnässör och stickmönstertydare. Jag säger inte att det är ena är bättre än det andra, men. En balans mellan de två vore att föredra. Men det händer så mycket roligt! Ikväll ringde Eva out of the blue, hon var på besök i hemstaden och ja... Jag kom just hem. Och här är en bild, lånad från Emilias instagram, när vi hängde tidigare idag.
Det är inte det att jag vill skryta om vilket fab liv jag lever, största delen av tiden är det mest tandagnisslan och smutstvätt. Men det är roligt att det någon gång inte är det.
PS Jackan jag har på bilden kostade 3 euro från loppis och den har betalat tillbaka i enbart komplimaner redan. BOOM!
PS2 Tack för att ni fortfarande klickar er in hit ibland, fast jag uppdaterar cirka aldrig. TACK!
Just nu hittas dessa tre böcker i min väska. Inte kaffekoppen, den hittas titt som tätt i min hand på jobbet, så den fick vara med i alla fall.
Kerstin Ekmans Händelser vid vatten har jag just påbörjat, den kändes precis lagom kuslig i sommarvärmen. Dessutom har den den där gömd-skatt-i-bokhyllan-på-villan-patinan som jag är förtjust i, speciellt sommartid. Vintertid ska böckerna helst vara nya och obrutna, fortfarande varma från AdLibris-paketet. Sommartid får gärna sidorna vara vattenmärkta och pärmarna lite sönderälskade. Kanske gamla hundöron också. Och pockets vars pärmar lätt nuddar varandra! Förresten ska jag snarast läsa mera Kerstin Ekman, hon är skön.
Guldiga anteckningsboken är från Urban Outfitters, köpte den pga rea och guld, för att göra en lång historia kort. Den fungerar som min dagbok. Skriver ytterst sporadiskt och ibland helt osammanhängande, men jag brukar kunna plita ner någon mening jag tycker borde vara med i nån av mina böcker nån gång. Den ful-lila (en färg jag hatälskar) Moleskinen köpte jag på Akademibokhandelns utförsäljning i Helsingborg för en spottstyver. Samlar alltid på mig anteckningsböcker och hittar man billiga Moleskines slår man till. Eller i alla fall jag gör det.
Och alla samsas de i min favorit-tygkasse, den med Katarina Taikon-illustrationen som Mikki gjort. I den finns också pennor, sminkväska, plånbok, solglasögon, cigaretter och för tillfället en liten bit av min visdomstand som jag bet av i måndags när vi kollade OITNB (sett hela säsong 2 nu, HERREGUD, can we plz talk about it) . Vet inte riktigt vad jag ska göra med den, så den ligger nu där. Känner mig som Pensatucky när tänderna börjar ramla ur käften på en. Genetics mostly.
Idag har vi grälat om det heter sprittusch eller inte på jobbet (jag menar att det gör det, för "tusch" är färgglada barnpennor, sprittusch är alltså permanent marker-pennor) och ikväll kommer sista avsnittet Full Patte. Före det ska jag gå till bibban.
Bra dag.
Häromdagen fick jag ett uppmuntringspaket av mamma på posten. Hon tröttnade väl på att höra om hur synd det är om mig när jag inte kunde åka med till Tyskland.
Jag har ärvt min loppis-fabläss från min moder, så innehållet var föga förvånande loppisfynd.
Så länge Viola tog hand om silvertejpen från paketet...
... ägnade jag mig åt innehållet. En fin Tage Danielsson-bok.
Amen, Tage. Amen.
Och en bok om barnstjärna Deanna Durbin. Den för mig hittlls okända barnstjärnan, men nu är jag lite mer upplyst.
Här är det inte tal om något trashigt skvaller om nakenchocker, knarkskandaler och psykbryt.
Fast hon verkar ju också lite mer helylle än typ Amanda Bynes.
Tack mamma!
Som tack hade jag tänkt brodera kungen och Silvia åt dig, men tyvärr följde inte mönstret med dess Allers jag köpte på loppis förra veckan. Så tyvärr.
Jag har ju inte alls nämnt här på bloggen (eller...?) att Daniel Adams-Ray spelar här på AE i sommar.Men det gör han. Jag har faktiskt inte lyssnat så mycket på honom, men jag gillar hans stil. Gillar hans estetik. Och jag har en favoritlåt med honom, den här. Så satans fin.
Sen tänker jag lyssna jääni på honom fram till juli då. Här kan ni annars lyssna på hans sommarprat från nåt år sen, det var rätt fint.
Nu ska jag fortsätta se OITNB, erkänn att andra säsongen är så långt från en besvikelse man kommer, aaaah! Älskar bra TV (älskar visserligen dålig TV också men det hör inte hit).
Under den kategorin i mitt liv kan jag nu bittert tillägga Tysklandsresa med jobbet. Gissa vem som blev matförgiftad/fick magsjuka ett halvt dygn innan hon skulle åka?
Är nu fysiskt återställd förutom en matthet i kroppen. Men psykiskt får jag nog deala med det här ett tag ännu. Den här sommaren som skulle bli sååå bra, började inte så super för mig. En stulen cykel och en missad Nürnbergvistelse. Om det här är nån jävla kosmisk karmakraft som försöker säga mig nåt, det är lugnt, jag fattar nu. Ska vara snäll och jätteglad och äcklig resten av livet. Bara skriva Facebookstatusar om "det goda i livet". HAHAHAHAHAHA.
Men nu har jag bittrat färdigt över det här. Den här sommaren kan nog bli bra ännu. Har ni tips på sommar- & turistmåsten i Österbotten? Det är ju ändå två månader tills jag har nån redig semester, så att turista i närmiljön fram tills dess vore väl nåt nytt. Hittills har jag tänkt att jag skulle bocka av Lostejn i Purmo och Nanoq. Speciellt om ni vet spökhus eller övergivna platser är jag idel öra. Men jag är nog ganska idel annars också. Typ godaste glassen, skönaste simstranden, hemligaste hångelstället, läschaste lavadansen. Ni fattar. Borde väl egentligen be Linn sammanställa den här listan i stil med Österbottningslistan, typ Grymma Sommar-österbotten för att verkligen få luskat ut alla smultronställen. Men vi provar utan henne.
Jag kan ju förresten berätta om ett av mina tusen sidoprojekt - bring the scrunchie back. Går väl ganska bra vill jag påstå. Själv trivs jag ypperligt med en sån 90tals-relik i huvudet. Idag sportar jag en rosa och mönstrad lite mindre variant, men jag har en hel del olika, köpte en knippe för 20 cent styck på loppis häromsisten. Skonsamt för håret är det också, inget lugg här inte när man ska ha ner hästsvansen, istället är det som en Loreal-reklam (plus svettstela tinningar och panna). Sommarens stylingstips alltså. The scrunchie. Den som tipsar om bästa lokala sommarnöjet för en Österbottinng (och spare me sju broars sommarbilage-bullshit, jag vill ha INDIE-tips) kan få en på posten (jag hör redan de ödsliga kråkrona kraxa och tumbleweeden rulla förbi i kommentarsfältet, hehe).
Så här ser en selfie ut i pollentider. Atjo. Nyser seriöst kanske 3000 gånger per dygn.
Annars händer det inte så mycket. Åker till Nürnberg med jobbet på söndag, är tillbaka onsdagkväll. Pepp! Ikväll ska jag och grannen dricka skumpa ala den här bilden:
Älskar hur mitt hår ser ut på den här bilden. Älskar inte att jag är så pass nousukännissä här att jag tyckte att postironiska plutläppar och peace-sign var att föredra. Tänkte dock ta det rätt så lugnt ikväll, ska ju åka runt på examen- och studentkaffen imorgon. Ni då?
Idag har jag skaffat Plussa-kort! Jag har nämligen nytt projekt - bli vuxen. Plussa-kort känns väldigt vuxet. Saker som inte känns vuxna: klia sönder myggbett så dom börjar störtblöda, äta lösgodis på en tisdag, googla symptom på adhd och konstatera att man har det, äta Rice Krispies och en banan till middag. Allt det här har jag också gjort idag. Så jag har en bit att gå ännu. Det hela började med när min cykel blev stulen för en vecka sen. Alla ba jaja, men du får det ju på hemförsäkringen bara den var låst. Inte för att den cykeln, RIP, någonsin kommer kunna ersättas i något så simpelt som pengar, men ändå. Jag har ingen hemförsäkring. Inte ens det har jag lyckats fixa på alla mina år som myndig. Plus att alla som sagt jaja, men du får det på hemförsäkringen typ dog när jag berättade att jag då eventuellt kanske inte hade någon sådan. Så en sån ska jag fixa. Kanske något försäkringsbolag känner sig manad att inleda samarbete med mig nu, jag kan blogga om er i utbyte mot att nån fixar en billig, lämplig försäkring.
Sen har jag också inlett ett annat projekt - ytor. Mitt lilla oförsäkrade hem har varit dyngfullt av prylar och tidningar och kläder och loppisfynd och keramiktomtar och tygbitar och garnnystan och kattleksaker i några år nu. Nu är jag ute efter ytor. Eller i alla fall lite luftigare känsla. Och bort med allt krafs. Idag slängde jag två stora säckar med gamla Veckans Nu och broschyrer från typ The making of Umeå Culture Capital 2014 och VRs tidtabeller från 2011 och dessutom förde jag en säck kläder till Nada Nord. Känns redan mycket bättre.
Jag försöker med alla krafter ta mig ur bubblan jag beskrev tidigare, jag orkar inte gå runt och vara apatisk längre. HEJ OCH JÄVLA HÅ!!!
Bonus: mitt skrivbordsinlägg och roligaste bild just nu.
Den kommentar jag oftast får om min blogg är så rolig. Just nu känns det ganska avlägset. Jag har gått runt i nån slags bubbla i ett par veckor, inte nödvändigtvis en jättesorgsen bubbla, mer typ eftertänksam (mvh filosofen jag) och efter en kort gallup bland vänner så är jag tydligen inte enda. Den här våren alltså. Känner ni så också? Eller är den här bubblan geografiskt koncentrerad kring Jeppis?
Faffa skulle ha fyllt 81 i veckan och idag skulle vi antaglgien ha firat honom, kaffe på söndag-raditionalister som vi är i släkten. Inga hägrande VM-guld, ingen sommarvärme, inga fina låtar på repeat, inga fullspäckade jobbveckor, inga resor, ingen nätdejting och ingen mängd öl i världen skuggar över det faktum att jag inte får ge honom en korsordstidning och en godispåse i år och sen få höra "Ellen dellen innan kvällen upp på blåa himlafällen, hu ere me kärleken och förlåtapojka?". Ett plus med pollenallergi att man småpyyl lite hur man vill, man ser ändå helt svullen och förstörd ut.
Det är något så fullkomligt oresonligt över döden. Och livet sen.