Önskelista för julen

Harry Potter-filmbox på Bluray.

Känner att jag behöver ha alla filmer i en nätt box.

Beyonce:ig anteckningsbok med tillhörande pennor

Köper alltid massa anteckningsböcker, eftersom jag gärna skriver för hand. Den här känns ju som den ultimata anteckningsboken.

En tystgående dammsugare.

Det här verkligen en ganska osexig vuxen-önskning men jag känner i märgen att en tyst dammsugare hade ökat min livskvalitet med flera hundra procent. Electrolux UltraSilencer Zen som denna modell heter lovar ju sinnesfrid bara i namnet.

Fina lakan

Till exempel dessa från Finlayson. Skulle jag vara rik och totalt obrydd skulle jag byta till nya lakan varje dag. Nya strumpor och nya lakan = lyx.

Sänglampor till oss

Har inte hittat några jag tycker om ännu (som vi har råd med) men om man har tips -feel free.

Presentkort på Adlibris

Så att jag kan köpa till exempel böckerna på bilden. Och många många fler.

Ett bra serum.

Till exempel det här från Aesop. Eller nåt annat. Huvudsaken är att jag hittar ett serum som funkar för mitt härjade anlete och Aesop har jag hört bra saker om.

Klara Wikstens affisch "Kom ihåg-lapp".

Tyvärr finns den inte i lager just nu, men man kan ju önska ändå.

Gula Gazelles.

För att jag inte har några gula skor!!!! Stor brist.

Femtio frågor

Hittade denna megalista hos Sastronauten. Perfekt för sjukskrivna, ganska händelselösa dagar.

Obs, läppstift ej hundpenis som nån sa det såg ut som. 

1. Vem litar du på?

Pär och min syster Julia.

2. Var skulle du vilja vara just nu?

Är ganska nöjd med just här i soffan. Fast hade i och för sig inte tackat nej till ett besök på en tysk julmarknad tror jag. Det saknar jag faktiskt från mitt år i Hannover, den gigantiska julmarknaden som tog över hela stan från november.

3. Favoritstad?

Varje gång jag är i Malmö eller Köpenhamn tänker jag att jag kunde bo där.

4. Vilket är ditt favoritnummer?

3 och 9.

5. Vad var det senaste du åt?

En jättegod vegansk lussebulle som min kompis IB bakat.

6. Om du var en krita, vilken färg skulle du vara då?

Orange.

7. Hur är vädret just nu?

En plusgrad och halt. Eller det har jag fått rapporter om, har inte varit utomhus på ett par dagar.

8. Vem var den senaste personen du pratade i telefon med?

Mamma. Hon är en av de få som ringer ännu, alla andra messar ju.

9. Vad är det första du ser hos det motsatta könet?

Jag vet faktiskt inte, oavsett kön tror jag att jag scannar helheten helt enkelt. Är inte så detaljorienterad.

10. Vad har du för skostorlek?

39/40.

11. Favorit tv-program?

Men åh, det här är jättesvårt. Beror helt på sammanhang och humör. Välgjorda draman och roliga sitcoms när jag väljer själv online. Bildande public service eller underhållande reality-shows när jag kollar på teve-teve.

12. Har du några syskon?

Fem stycken.

13. Längd?

170 cm.

14. Hårfärg?

Oftast olika nyanser av blont.

15. Ögonfärg?

Grönt.

Min bästa look: präst-swag

16. Använder du kontaktlinser?

Är mer eller mindre blind utan dem så ja.

17. Favorithögtid?

Påsk. Lediga dagar utan nån som helst krav på att man ska göra nåt särskilt.

18. Favoritmånad?

Augusti och september.

19. Har du gråtit någon gång utan anledning?

Tycker oftast jag har nån slags anledning just när jag gör det, men dom anledningarna håller ju inte alltid när man tittar på det retrospektivt.

20. Vilken var den senaste filmen du såg?

Strange love of Martha Ivers. En svartvit en som SVT visade idag och som jag var för orkeslös för att byta kanal från. Den var väl okej. 

21. Favoritdag på året?

Jag tar ganska hårt på min födelsedag.

22. Är du för blyg för att fråga ut någon på dejt?

Nej. Men vet inte heller om jag regelrätt gjort det nån gång heller.

23. Kan du stå på huvudet (utan att luta dig mot en vägg)?

Jag kan stå på ditt huvud.

24. Kramar eller kyssar?

Jag är otroligt stel när det gäller kramar (förutom med Pär och katterna och min yngsta lillasyster), vet inte om jag bara inte gillar det eller bara är ovan. Jag kommer inte från en kramig familj, om jag vill visa att jag tycker om min lillebror t ex så har jag historiskt sett oftast slagit till honom lite lätt eller nåt sånt. Men ja, frågan. Kyssar kanske.

25. Choklad eller vanilj?

Alltså jag vet inte. Föredrar chips.

26. Har du tatueringar?

Tror jag har åtta allt som allt.

27. Vad lyssnar du på just nu?

Ingenting, Pär lyssnade på The Smiths igår kväll, tror det är senast musik spelats här.

[embed width=480 height=270 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/bgujPDBmAY0/hqdefault.jpg?r=51076]http://www.youtube.com/watch?v=bgujPDBmAY0[/embed]

28. Är du kär i någon kändis?

Igår när vi tittade på Veckans Brott sa jag att Leif GW Persson är Sveriges sexigaste man. Osäker på om jag var ironisk eller ej.

29. Vilka böcker läser du just nu?

Försöker just nu bestämma mig för nästa bok jag ska ta mig an. Det står mellan A) ransom Lotta-bok för att jag alltid läser det när jag är sjuk B) Lollo av Linna Johansson eller C) Djävulen är en lögnare av Sara Razai. Hjälp mig!

30. Piercingar?

Hade ring i läppen som tonåring men tog ut den efter ett par år.

31. Favoritfilmer?

Gillar romantik och gillar tonåringar på film. Broarna i Madison County, Titanic, Fucking Åmål och Borta med vinden är filmer jag alltid kan se om.

32. Favoritsport?

Sport är ju för pojkar :((((( Nå nä, men fotboll kanske? Inte att utöva dock, obs obs.

33. Vad gör du just nu?

Sitter i soffan, dricker kallt kaffe och har nån Strömsö-repris på i bakgrunden.

34. Smöriga, naturella eller saltade popcorn?

Vem äter naturella popcorn?!

35. Hundar eller katter?

Katter. Men är inte emot hundar heller, känner många fina hundar. Pontus och Anu - I'm looking at u!

Katt OCH blomma.

36. Favoritblomma?

Gillar liljekonvaljer i naturen och nejlikor som snittblomster och mårbackapelargoner i kruka.

37. Har du blivit påkommen med att göra något du inte får göra?

Säkert som liten, men minns inget speciellt tillfälle.

38. Har du en bästa kompis av det motsatta könet?

Ja.

39. Har du älskat någon någon gång?

Underligt om jag skulle vara gift och svara nej på den frågan.

40. Vem vill du träffa just nu?

Leif GW Persson? Ser fram emot julen när en del kompisar kommer hem.

41. Är du fortfarande vän med folk från skolan?

Några från varje skoltid, ja.

42. Hur imponerar man på dig om man är kille?

Kille eller tjej eller nåt annat, jag tror det enda man kan göra är att inte försöka imponera. Om den här frågan är menad som mer heteronormativ och den försöker luska ut vad jag faller för romantiskt så tror jag det handlar om en lagom blandning utmaning och ödmjukhet. Behöver nån som vässer mitt skarpa men lata sinne, men också nån som låter mig vara auktoritär på vissa områden. Se även Pär.

43. Gillar du att flyga flygplan?

Nej.

44. Höger- eller vänsterhänt?

Vänster.

45. Hur många kuddar sover du med?

Tror vi har elva kuddar i sängen allt som allt.

:'''-(

46. Saknar du någon?

Saknar Kantele varje dag. Speciellt just nu när jag tänkte på alal våra kuddar i sängen och att Kantele hade sin egen som hon sov på varje natt.

47. Lyssnar du på radio?

Varje dag.

48. Bästa beslutet du har gjort i år?

Att vi stannar här under julen. Visst hade det varit trevligt att fira i Ronneby eller Klippan, men jag har ingen ork för resor.

49. Sämsta beslutet i år?

Säkert nåt klädesplagg jag köpt utan att prova, hehe.

50. Din senaste nerladdade app?

Sveriges radios app tror jag.

Lite lösa tankar bara

I lördags var jag och Pär på Ritz och såg bob hund. Så sjukt bra!!!! Jag fattar ju varför dom gång på gång kallas för Sveriges bästa liveband. Jag gillar ju knappt ens livemusik, men detta. Blev bara glad och noll procent uttråkad. Axel var också där och har skrivit om det och bänkraderna där. Såg också alltid lika snygga Josefin där, så bra Sevendays-uppslutning, hehe.

En sån där liten mandelkvarn med snurr visade sig vara perfekt för parmesanrivning över t ex blomkål. Yes, den blomkålen. Köptes second hand som det heter för tre hela euro. Har hopp om att den ska funka bra med ingefärsrivare också. Bra lifehack.

Denna vecka har vi julpyntat. Vi har inte så mycket julpynt, men denna påse kitschkulor köpte jag på loppis för två euro härom veckan.

Först hängde jag kitschkulorna i vår lilla, lilla gran. Men cirka två sekunder efter att denna ansvarsfulla bild blev tagen kom det ansvarsfulla djuret på bild på att man kan leka med julkulor och att de låter JÄTTEROLIGT när de rullar på parkettgolv. 

Så nu hänger de på lagom höjd från katt-tassar. Den här lilla girlangen kostade mig ungefär 400 nerver. Jag hatar verkligen pyssel.

För övrigt består vårt julpynt till stor del av den här tomten. Stilrent is my middlename.

Pixie har på allvar börjat våga sig ut i lägenheten. Idag hittade jag henne sovandes på soffan och jag började nästan gråta, blev så rörd typ. Jag grät i och för sig när First Aid Kit sjöng på På spåret i fredags också, så "vad jag gråter för/till" är en ganska bred genre. Sorry förresten för bilder lika grovkorniga som Lasses korvsenap, men mitt intresse för systemkameran höll i sig 48 timmar.

Och idag har jag och Nikko bakat pepparkakor. Och som vanligt spårade dekoreringen ur. Först var jag die Pepparkakeführerin med BARA hjärtan och blommor och min tanke vara att dekorera så där stämningsfullt och klassiskt men efter att ha försökt på den linjen på en handfull pepparkakor och det såg ut som att en blind förskoleklass hade dekorerat dem så sket jag i alla föresatser. Och - tadaaa... Men de var goda. Vi åt dem framför Balen. De jag tyckte var snyggast klädda var i skrämmande många fall Samlingspartister :O Vad säger det om mig som människa?!

bild från svt.se

Nu sitter jag och tittar på Juicebaren. Tycker inte det är så bra hittills. Skulle vilja tycka det är bättre men känns mest tröttsamt. Förresten, speaking of saker jag sett på senast och inte tyckt varit så bra. Gilmore Girls. Så himla segt. Charmigt ibland, men mest segt. Tacka vet jag Skam. Allt med Skam är bara så bra, förutom att alla hela tiden har råd med allting. Finns det ingen arbetarklass i Norge? undrar orolig_tjej87

Sjuka skriverier

Imorse var jag hos läkaren igen med min snart rikskända fot. Är som reslutat sjukskriven denna vecka. Igen. Dessutom har jag en remiss till röntgen och till fysioterapeut. Och mera Voltaren.

Linn och Linda har båda två skivit en del bra saker om hur det är att vara sjukskriven för utmattning/utbrändhet. Om hur svårt det kan vara att låta sig själv slappna av, speciellt när lider av något som inte syns.

I can only imagine, jag har så fruktansvärt dåligt samvete konstant och svårt att vara hemma, trots att mina problem syns. Jag haltar så fort jag går längre än ett par meter varje dag. Jag har haft så ont när jag kommit hem från jobbet vissa dagar att jag gråtit, men ändå kan jag inte tycka att det är rätt att jag ska ligga på soffan. 

När jag var sjukskriven för ett par veckor sen för samma fot, hade jag massor att göra till mitt jobbs jubileumstidning, så jag satt och gjorde det och det kändes det bättre. Det lutherska arvet i mig kunde slappna av lite, jag gjorde ändå rätt för mig.

Jaag har haft svårt att sova den senaste tiden, men nu vill jag inte heller ta sovmorgon, för det det känns för njutigt, jag vill inte att nån nånsin ska tro att jag njuter av det här. Helst skulle jag ligga och vrida mig i plågor hela tiden, så ingen kunde ifrågasätta varför jag är hemma. Det knyter sig i magen när jag för en sekund låter mig tycka att det är skönt att bara se på Project Runway-reprisen jag tittar på och kaffet med kanel jag kokat åt mig.

När läkaren tog upp sjukskrivning idag vågade jag inte säga nåt, för jag är rädd att jag ska låta som att jag inte vill jobba. Jag vill ju jobba. Men jag är trött och spänd i hela kroppen från att ha haltat i flera veckor. Ibland gör det så ont när jag stiger upp att jag måste stanna upp och djupandas för att ens kunna gå vidare. Ibland drar det till som ett knivhugg i foten, även när jag sitter eller ligger ner. Jag märker nu att jag sitter och räknar upp det här bara för att ni absolut inte ska tro att jag bara är lat. Det om nåt är sjukt.

Pär blir sällan arg, men förra veckan fräste han åt mig en kväll. "Om du går till jobbet på måndag vill jag inte höra ett ord till om din fot, för då är du frisk", sen tillade han lite mindre fräsigt "du kan ju knappt gå, du kan inte jobba". Och det kändes bra när han sa det, nästan som en aha-upplevelse. Fast det är precis samma sak jag själv tänkt i huvudet flera gånger.

Sjukt.

Mina vänner: Jutta

Idag räcker krafterna inte till att skriva blogg. Vilken tur att jag fortfarande har vänner att presentera. Idag - Jutta!

bild av mig ↑

Namn: Jutta

Ålder: 29 1/2

Stjärntecken: Oxe

Bor: i Köpenhamn

Familj: Juri, Anna-Maija, Kjell. Och Benjamin, Andreas, Marie och Søren i kollektivet är min vardagsfamilj.

På internet finns jag här: Alltså på facebook? Och en passiv insta, @juttavi

Favoritfärg: Rosa

Favoritpopgrupp: Ogillar musikfrågor, och riktigt djupa känslor har jag bara för solister.

Den bästa låt jag vet:Lollipop med Lil Wayne. Eller Jag vill tacka livet med Arja Saijonmaa. Eller nr 754 i danska psalmboken. Eller just nu alla Frida Hyvönens nya låtar.

Favoritbok:Kongens fald av Johannes V. Jensen (roman), Alfabet av Inger Christensen (dikt)

Favoritfilm: Himmel över Berlin

Favoritdjur: Ko

Favoritmat: Krispigt, med grönsaker

Favoritdryck: Bra te

Det här gör jag när jag inte har fritid: Skriver gradu, eller speciale som det heter på danska. Går lite trögt.

Och på min fritid brukar jag: delta i politiska aktiviteter i partiet, delta i andra politiska aktiviteter, prata i studiecirklar, scrolla på soffan, dona i hemmet, höra på radio, hänga med vänner, motionera (nyhet!), vinterbada, dricka alkohol hemma. Jag använder mycket pengar på teater. SE SKAM.

Jag tycker om: Att bli äldre. Att ärlighet förlöser. Strukturella förståelsesmodeller. Flexibilitet i tanken, självreflexion (speciellt hos andra då. Kødda).

Jag tycker inte om: Utnyttjandet och nerbrytningen av människor för ekonomisk vinst.

I framtiden vill jag: Vara välstimulerad i tillvaron, och vara politiskt effektiv. Skapa något slags ram omkring livet som gör att man inte är ensam men som inte är kärnfamilj.

Så här känner jag Ellen: Först gick vi och blängde på varandra på stan i nåt år, vi hade konkurrerande squads (i alla fall i mitt huvud). Men sen hamnade vi i samma grupp ("klass") när vi började i gymnasiet. Hur skulle jag få Ellen att förstå att vi hörde ihop? En av dom första kvällarna på höstterminen klippte och klistrade jag så att framsidan av min kalender pryddes av en kvinna i klänning som siktade på okänt objekt med ett stort gevär. Nästa dag lade jag kalendern lite nonchalant längst ute på mitt bord, så att Ellen som satt bakom mig kunde få syn på det. Det fungerade perfekt, hon ba: "va cool kalender". Så fick vi styrt upp ett samtal där då, and the rest is history. Det är inte en efterkonstruktion, jag var precis så beräknande.

När vi umgås brukar vi: Skvallra, prata om livet. Handla på Halpa-Halli/hos Åldringsvännerna. Nu på det senaste har vi läst vår gamla brevväxling från gymnasietiden högt för varann. Det var en stor upplevelse.

Det bästa med Ellen är: Att hon är så satans smart, och skarp. Och komplex. Helt otroligt. Och att hon är min vän.

Det sämsta med henne är: Att hon tycker jag är för stöddig ibland. Att hon är för stöddig ibland.

Jag tror Ellen tycker om följande saker hos mig: Att vi delar våglängd gällande mångt och mycket, resonans liksom. Och kanske att jag innebär ett visst överraskningsmoment?

En hälsning till bloggläsarna: SE SKAM. OCH SEN, SE DET IGEN. (skam.p3.no)

Jag skriver under allt det Jutta säger om resonans och samma våglängd. Precis så är det. Jag önskar att jag hade vetat i gymnasiet att Jutta så gärna velat bli kompis med mig, jag såg så fruktansvärt mycket upp till henne då. Hon klädde sig rätt, lyssnade på rätt musik och såg rätt filmer. Jag var från Larsmo och hade inget internet. Jag sög åt mig allt vad Jutta lärde mig, vilket gör att hon än idag är liksom en viktig del av min identitet. Jag ser fortfarande upp till Jutta, men på ett hälsosammare sätt. Jutta är också en av de mest oförutsägbara människorna jag känner. Vet aldrig vad hennes nya grej är. Och så är hon så rolig att driva med ibland, men jag ska försöka tagga ner stöddigheten. Extra plus med Jutta är hennes familj som alla blivit mina vänner (och Pärs! Juttas föräldrar är hans bästa fotbollskompisar), på helt individuella sätt. De är jättejättefina.

Det här är Pixie

Hon är vår nya katt, hoppas vi i alla fall. Det är ju inte problemfritt att föra samman två vuxna honkatter, men vi har hopp. Hon är sex år och hon behövde ett nytt hem och vi behövde en ny katt, så nu försöker vi.

Hon är ganska svår att fota, för hon är så lurvig och mörk. Men hon är väldigt gosig och vill mer än gärna vara i famnen. Dessutom har hon brun blixt i pannan och en brun krage under hakan mitt i allt det mörka, så hon ser lite ut som om Harry Potter och en grizzlybjörn hade fått barn.

På minussidan finns egentligen bara två saker. Hno fräser så fort hon ser Viola och hon skiter nåt enormt mycket/illaluktande. Tror hon lider av IBS eller nåt och fått stressmage av flytten, för det är obeskrivligt. Sorry om ni tycker det är TMI, men det här är vår verklighet. Kattskit och fräs.

Vad tycker Viola då? Tja, ni ser ju. Nej, hon är faktiskt mer nyfiken än aggressiv, tyckte bara bilden var rolig. Hon vill gärna snusa lite på Pixie, me ndet får hon inte för då börjar Pixie morra. Men det går bättre! När de äter kan de numera vara sida vid sida utan morr. Idag stod de nos mot nos i kanske trettio sekunder utan morr. Och Pixie har börjat våga sig ut ur kontoret, som har var hennes eget näste de första dagarna. Så jag tror det kommer gå bra. Jag hoppas det. Man får bara ha lite tålamod. Vilket jag inte har, men nåjo.

Pixie och Viola, jag tycker det låter som ett punkband.

Vad jag drömmer om

Förra veckan var ni många som lajkade min låtsasintervju från min dagbok som sjuttonåring. Kul! Tycker själv det var helt huvudlöst roligt att läsa, men det fick mig också tänka lite på vad jag drömmer om idag. Inte att gifta mig med Johnny Depp i alla fall, hehe. Men okej, här är vad jag drömmer om, i personlig bemärkelse. Alla drömmer väl om en postpatriarkal värld utan kapitalism och rasism så orkar inte skriva det. Tänker heller inte skriva det i intervju-format, utan en hederlig VUXEN lista. Först lite stämningsmusik:

[embed width=459 height=344 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/wahujVWNy_c/hqdefault.jpg?r=19206]http://www.youtube.com/watch?v=wahujVWNy_c[/embed]

Okej. Jag drömmer om:

♥ Barn. Det vet ni ju redan. Jag vill väldigt gärna ha ett litet barn eller två. Inte idag, men så småningom. Jag tror att jag och Pär skulle bli riktigt bra föräldrar, för han är tålmodig och snäll och pedagogisk och jag är stark och bra på att vara sträng och beskyddande. Enda jag är orolig med ett eventuellt barn är om barnet får nån bästis man inte kan tåla. Och så hänger denna bästisen hemma hos oss hela tiden och sitter och klottar med saft vid ens köksbord varje jävla eftermiddag man kommer hem.

♥ Att åka tåg i Norge. Vi hade tänkt göra det nästa sommar, men det lutar mot att det blir Gotland istället, eftersom det lutar mot att vi är bjudna dit. Vill överhuvudtaget åka mera tåg och gärna i nya länder så man kan sitta och läsa och äta mandariner (hade velat skriva äpplen, men är allergisk :() och se på landskapen som svischar förbi.

♥ Ha ett annat djur än katt. Helst kor eller en orm, men orm får jag inte skaffa för Pär. Och kor kan bli svårt i lägenhet.

♥ Leva så gott det går på att skriva. Kanske ha ett kontor som jag går till varje dag. Det bästa hade ju varit att ha en liten etta i samma trapphus som man bor i. Så kan dom där eventuella barnen ringa på när de kommer hem från skolan och väcka sin moder som sitter nedsjunken i sitt senaste romanbygge. 

♥ Bli en sån där som åker ut i naturen på helgerna. Kanske vandrar i skog och mark och är så där frisk.

♥ Köpa lägenhet att bli gammal i. En större fyra eller en femma, gärna ganska centralt. Har öronmärkt vissa hus här i stan (för jag tror det är här vi ska bo) som jag skulle vilja bo i. Allt utom öppen planlösning är intressant.

♥ Flytta till en liten ort dit ingen egentligen flyttar. Bo ungefär ett år där.

♥ Prova på att skriva och regissera en film. Jag tänker ofta det jag skriver som en film i huvudet så tror det kanske kunde gå. Vill också skriva dramatik för scen.

♥ Nån gång få känna att jag påverkat den allmänna opinionen till det bättre. Att jag gjort politisk skillnad. Eller ändrat hur man ser på nåt fenomen. Men jag vill kanske inte bli politiker, är ointresserad av byråkratin och de stela kläderna.

♥ Lära mig sy.

♥ Det finns vissa människor som jag skulle vilja sätta på plats. Dom är inte så många, men det finns kanske en handfull som jag drömmer om att ska bli "avslöjade" så att världen ska se dem som jag ser dem. Det här är inget jag aktivt strävar efter, för den där sköna känslan av att ha rätt kommer inte av att själv attackera. Det här är verkligen inte en bra sida av mig and I wish I was better than this men FY FAN vad skönt det hade varit att kunna luta sig tillbaka och storsint förlåta dem som tvivlade på mig och lugnt konstatera för mig själv att jag hade rätt och jag fick sista ordet. Vet ni vad jag menar?

♥ Sen finns det några människor jag nån dag hoppas kunna köra förbi på motorvägen och visa fingret åt medan radion spelar Joan Jett.

♥ Och så klart finns det ett par människor jag nån gång hoppas ha modet att be om förlåtelse.

♥ Åka till USA. Helst skulle jag vilja till New Orleans, men mest skulle jag bara vilja gå i typ amerikanska apotek och K-marts och pilla på olika saker. Om man kunde prenumerera på en låda med typ galet amerikanskt godis och apoteksprodukter skulle jag göra det. Kan man det?

♥ Lära mig ett språk till, gärna spanska. Eller i alla fall bättre finska.

♥ Börja studera nåt kul när jag är gammal och de eventuella barnen är utflugna. Typ litteraturvetenskap eller bildkonst eller idéhistoria (finns ens ett sånt ämne? Eller är det det som är etnologi?) eller nåt.

♥ Bli lagom gammal och helst dö före Pär så jag slipper leva utan honom.

Vad drömmer du om?

2 x fantasy

Jag har haft massor att göra hela november och jag trodde aldrig jag skulle se slutet på denna helvetesmånad eller den här sidan av alla deadlines. Men igår fick jag klart allt! Allt är inskickat! Jag ska visa er lite av grejerna sen när det är ute, till exempel har jag gjort en hel del till mitt jobbs jubileumstidning (vi fyller 30 nästa år!) som kommer i januari och den grejen har verkligen hängt över mig de här senaste veckorna.

En annan sak jag gjort är ju så klart att fylla i en ansökan till Kultisfonden. Det är verkligen det värsta jag vet, att fylla i ansökningsblanketter. Men nu är det klart! För i år i alla fall.

Jag har firat med fantasy i dagarna två. Ikväll var jag på bio med Bea och såg Fantastic beasts and where to find them. Den var mysig, otroligt fina tjugotalsmiljöer och -kläder och Eddie Redmayne som spelar Newt Scamander är 1. en otrolig skådis och 2. jättejättesöt. Gud, vilken ögonfärg. Hur som helst, manuset kändes lite hafsigt och vissa grejer var lite väl övertydliga, men in alles en trevlig bioupplevelse.

För första gången på flera veckor har jag också haft ro att lustläsa, så jag började med Maria Turtschaninoffs Naondel igår kväll. Den har jag fått av Förlaget som recensions-ex, tack så hemskt mycket!

Nån annan än jag som inte kan läsa inbunda böcker med omslaget på? Går ej.

Är inte i stånd att ge nån proffsig recension här för OMG, JAG ÄR BESATT!!! Skulle bara läsa "lite" igår kväll, men det slutade med att jag efter nån timme fick flytta ut på soffan för Pär ville sova och min lampa störde honom. Så jag lade mig på soffan och fortsatte läsa. Efter ännu ett par timmar kom Pär och frågade försynt om det inte var dags att sova nu...? Då var klockan HALV TRE. Jag började jobb åtta i morse, men jag ångrar ingenting.

Jag har tidigare läst Maresi, första boken i Röda klostret-serien och gillat den, men Naondel är ännu lite bättre. Så spännande, så välskriven, så oerhört bra persongalleri. Plus att den är skönt feministisk utan att nånsin skriva en på näsan. Älskar det.

Men det bästa med min läsupplevelse är att Maria har lyckats bygga upp en värld som är helt olik vår, men ändå känns så naturlig. Helt igenom trovärdig och det tycker jag är viktigt när man skriver fantasy. Eller när man skriver överlag, men ofta orkar jag inte läsa fantasy som utspelar sig i en egen värld, det känns många gånger så krystat. Men inte detta alltså. Man ba jaja, hon heter Daera, klart hon gör det. Också skitskönt efter denna månad att bara lämna all byråkrati och pappersjox och verklighet bakom sig och bara låta en ny värld skölja över en. Som ett förnöjt litet sjölejon har jag legat och låtit Naondel skvalpa över mig.

Jag har hundra sidor kvar av denna f a n t a s t i s k a bok och jag tänker läsa dem exakt NU.

PS Ni på Förlaget (och alla andra också för den delen) får gärna fortsätta skicka så här bra böcker åt mig. Det kommer fler novembrar som behöver uppvägas.

Första advent

Hej hörni, det är första advent. Galet egentligen känns som att det kommer en vecka för tidigt i år. Men med snöyran på utsidan så passar det ganska bra med hämningslöst mys. Jag gjorde en mycket improviserad adventsstake av fyra blockljus och ett fat jag oftast brukar servera bönbiffar på.

Vi har haft Eleonora som nattgäst. Vi badade bastu och drack whiskey igår kväll.

Jag passade på att testa detta recept till vår ganska sena adventsfrukost. Det var inte så jättegott tyckte jag.

Fast Pär åt med god aptit. Han var i och för sig ganska hungrig efter whiskeyn igår också. Notera brödhögen ↑

Vi fortsatte med chokladtemat till kaffet.

Och nu ska jag sätta mig och jobba vidare pga massor att skriva, samtidigt som jag ser på Mats Eks uppsättning av Utvandrarnasom SVT visar. Ett litet tips bara först: om man laddar ner Sveriges Radios app, så får man tillgång till P4 Bjällerklang och P2 Klassisk Jul, två kanaler som spelar julmusik DYGNET RUNT fram till jul. Praktisk stämningshöjare. 

Vad du kan vänta dig som nybliven Årets Blogg i 10 steg

1. De ropar upp ditt bloggnamn och du försöker gå oberörd upp på scen, men under din t-shirt dundrar hjärtat på i technotakt.

2. Sen försöker du prata avslappnat på scen, men egentligen vill du bara sätta dig ner och försvinna långt bort från folks blickar. Så här ser du ut då, lite som att du just skitit ner dig:

Tack Pisa för bilden och mejlet, jag blev jätteglad!

3. Så får du en hel massa saker du ska försöka transportera ner från scen på ett värdigt sätt. Du kommer knappast lyckas.

4. Sen är det kaos i ungefär en timme. Folk vill prata med dig överallt och en tv-människa nästan anfaller dig och väser fram att du inte får gå nånstans före Alexandra pratat med dig. Folk grattar dig till höger och vänster. Du börjar få huvudvärk, klassisk började dricka för tidigt-symptom.

5. Du gör en lite intervju med kameran och får ett meddelande av din bror strax efteråt:

6. Sen börjar grattis-meddelanden strömma in. Du och ditt sällskap går mot efterfesten men vid det här laget gör allt ont på dig. Du blir inte långvarig.

7. Du tar en taxi hem (ja, till syrrans) och ditt sällskap fortsätter ut i natten, för att senare komma hem fem på morgonen och väcka dig genom att stå och visa gangsigns. Du äter chips och värktabletter i soffan medan din svåger spelar dator i rummet bredvid. Du går igenom priserna. Förutom Livboxen och Fresitaflaskan och pokalen får du ett halsband. Du blir glad.

8. Du sover oroligt och vaknar av fem missade samtal från Vasabladet, sextio nya följare på Insta, tre förfrågningar på Messenger och ett Whattsapp-meddelande av en (full) vän som skickar bild på att hen är rörd till tårar av din vinst. Du ringer upp Vasabladet och försöker att låta så lite bakfull och nyvaken som möjligt. Du försöker höra på dina vänners berättelse om gårkvällen samtidigt som du pratar med Radio X3M, Svenska Yle och vad jag trooor var Radio Vega. Försöker hitta på nya svar på frågan "Hur känns det?" varje gång, men det går så där. Meddelanden från alla möjliga oväntade och väntade håll fortsätter välla in.

9. Ni är alla bjudna på familjemiddag och ni beger er ditåt. Under middagen består underhållningen till 80% av din syster Julia som sjunger "Fameee, I'm gonna live forever..." varje gång nån nämner Bloggpriset.

10. Det blir på nåt sätt ändå måndag. Och du måste ändå gå till jobbet. Framför dig väntar en vecka av grattisar av kunder du aldrig trodde skulle bry sig om bloggpris (t ex uniformerade poliser). Men också av sorg, för livet och döden är konstanter som inte tar hänsyn till galor. Men allt det vet du inget om när dina kollegor hälsar dig välkommen till jobbet med godis, pommac och applåder.