8 x 3

3 bra mackor

1. Avocado med chiliflakes, svartpeppar, flingsalt och limesaft
2. Rostat cashewsmör och boysenbärssylt
3. Philadelphia naturell med röd paprika och svartpeppar

3 memes jag skrattat åt på sistone

Alltså jag har sett den här säkert 10 gånger de senaste åren och jag skrattar alltid högt när jag ser den, jag vet inte vad det är som är HYSTERISKT kul.

3 serier jag är sugen på just nu

1. The Deuce
2. Bron (men måste se säsong 3 före jag börjar med 4an suck)
3. The end of the fu**ing world (har sett ett avsnitt, tror egentligen jag är för gammal för den vilket betyder att den är perfekt för mig #highschool4ever)

3 bra poddar som inte är Filip & Fredrik (min absoluta favorit men så självskriven)

1. Stil i P1 (glöm alla unga ytliga fashionpoddar, Susanne Ljungs nasala nördande om trender är det enda du behöver, du behöver inte ens vara intresserad av mode, gillar du Kobra gillar du detta)
2. En varg söker sin podd
3. Mellan raderna

3 böcker jag håller på att läsa atm

1. Samtal med vänner - Sally Rooney
2. Kärlek liksom - Johannes Ekholm (låg upp till 4 och läste, vet inte vad jag ska tycka, jag både älskar, känner igen mig och irriterar mig till 100%, ska återkomma till den för kan nite sluta tänka på den)
3. Doften av en man - Agneta Pleijel

3 lifehacks

1. Släng disktrasan i diskmaskinen mellan varven för att hålla den fräsch längre.
2. Ha alltid en outfit som du VET du känner dig bekväm och snygg i redo i garderoben. T ex hade jag länge en svart kavaj + svart tischa + jeans. En säker kombo liksom. Ta alltid den när du inte har inspiration att styla dig för att gå ut/på fest/whatever. Det gör inget att du haft den förr, ingen bryr sig.
3. Sluta fantisera om lifehacks och ba inse att livet är tungt och jobbigt ibland typ när man måste organisera ens garderob och när man kommer igenom nåt jobbigt och tungt ibland så uppstår en bra känsla.

3 plagg (för fat bitches) jag gärna skulle ha

1. Maxikjol från Forever21
2. Kappa från Asos
3. Klänning från Monki

3 bra låtar just nu

1. It's a shame - First Aid Kit (är besatt av dem just nu)
2. Honey - 070 Shake
3. K - Cigarettes after sex (tack Quynh)

Julens böcker

När jag redan i november börjar tänka på jullovet är det alltid en målbild som hägrar. Jag, på soffan, med handen i en konfektask och med en bok framför näsan. Min hela föreställning om en fridfull jul eller en relaxing ledighet kretsar i stort kring böcker. 

Tänkte vi skulle ta en titt på vilka böcker jag omger mig av i jul.  Här är dom! Se Apelsin-Dajmen som ett annat tips - julens godaste godis. Men okej, böcker!

De här fick jag av Jutta i julklapp. Valda dikter av Tove Ditlevsen och en stödbok i form av danskt-svenskt lexikon. Jutta sålde in Tove som en superhypead dansk poet atm (hon skulle ha fyllt 100 i år) och att hon är  ”Danmarks svar på en arbetar-Sylvia Plath”. Say no more! Har läst bara lite dikter i den, men tycker väldigt, väldigt mycket om dem. Jutta vet vad jag gillar. Här är ett smakprov:

Så. Bra. Det här är alltså skrivet för typ 50 år sen!!!

Själv köpte jag en bukett Alfons-böcker åt min brorson. Tänkte han ska få alla vartåt det lider.  Jag tycker Alfons är skitbra plus att jag tycker Grim liknar Alfons. Böckerna får vara hos oss i vår nyinrättade Grim-låda.

Ett slående porträtt av Grim. 

Av Pär fick jag bl a den här romanen av David Nyman, som Pär träffade på Umeå Littfest. Kul med böcker man inte har nån slags uppfattning om från förr. Blir en renare läsupplevelse på det sättet tänker jag.

På tal om romaner lyssnar jag på Utvandrarna för tillfället. Har läst serien xx antal gånger de senaste tjugo åren men blev så sugen på dem igen efter att ha sett Bye Bye Sverige.  Jättefint uppläst av Pär Sjöstrand.

Av Pär fick jag också den här fotoboken som jag önskat mig efter att ha sett i Kobras avsnitt om ”the girl gaze”.  

Massa fotografer finns med, bl a finska Iiu Susiraja. 

Och åt mig själv köpte jag Brita Zackaris Jag hatar att träna. Jag tänker om det ska finnas en bok som skulle få mig att känna träningslust så är det den här. 

Och den här lilla nördboken. Ett historiskt lexikon om mat. Helt ljuvligt, läser den som poesi nästan. 

Man lär sig för livet.  

Hoppas ni har fridfulla mellandagar fyllda av böcker framöver. 

4 jullåtar - om Pär får välja

Min gode make är ju rätt mycket mer musikintresserad än jag - eller han är mer specialiserad. Min musiksmak är jävligt mycket bredare, men ganska mycket mer ytlig. Jag bad därför Pär välja ut fyra favoritjullåtar åt oss icke-nördar. Håll till godo! 

 Soon after Christmas - Stina Nordenstam 

Coldest night of the year - Vashti Bunyan

En vinternatt - Farväl till ungdomen & Maja Gödicke

 Benoit’s Christmas - Pale Fountains

Det var det. Och för ordningens skull, om jag hade valt hade det blivit så här:  

Karl Bertil Jonssons julafton - Bengt Hallberg

O helga natt - Jussi Björling

Christmas Time is here - Vince Guaraldi Trio

Och så klart, always:​

All I want for Christmas is you - Mariah Carey

Nu är det inte långt kvar!!! 

10 bra julfilmer

Ursäkta avbrottet i min hittills väldigt samvetsgranna lucköppningen, men jag blev hastigt och lustigt sjuk igår. Eller nej, det var varken hastigt eller lustigt, jag har haft huvudvärk och ont i kroppen i över en vecka och jag var säker jag höll på att dö på jobbet igår. Kom hem, kollapsade i sängen och mätte temperaturen. Och här ligger jag än. Har ont överallt, men mest i halsen. Här är gårdagens lucka i alla fall: 10 bra julfilmer!

8 femmes

En fransk liten mordhistoria som också är en musikal.En familj har samlats för att fira jul i en herrgård, men så hittas pappan i huset död. Den här filmen är helt ljuvlig och tyvärr inser jag nu att det är det alldeles för många år sen jag såg den sist. Ska nog se den i år igen.

​Fanny och Alexander.

Kanske världens bästa julfilm. Älskar allt med den, men speciellt Ewa Fröling och Stina Ekblad är typ magiska. Och Börje Ahlstedt! Seriöst, har ni inte sett den, så se den asap.

​Gone with the Wind.

Inte en julfilm egentligen, men för det första såg jag den första gången som tio-åring när den sändes som julvakefilm på SVT, så jag förknippar den alltid med jul och dessutom är den så där trevligt episk och storslagen som passar bra när man ätit för mycket morotslåda.

Home Alone.

Förstås. Vad vore en jul utan Kevin McCallister? Både ettan och tvåan är obligatoriska i min TV-jul.

Love Actually.

Igen, förstås. Den är ju supercheesy och kanske inte så bra egentligen, men att gråta till scenen när Mr Darc... jag menar Colin Firth friar hör också till sånt som är obligatoriskt.

Sound of Music.

Är det här en julfilm eller inte? Det är kanske den juligaste filmen någonsin som INTE handlar om jul. My favourite Things är väl vedertagen som julsång nu? Jag vet inte. Hur som helst, den är skitmysig och brukar visas på nån kanal kring jul. Hade en period i nian när jag kollade på filmen varje dag i typ ett halvår, är inte riktigt säker på varför, men tycker fortfarande den är jättefin.

It's a Wonderful Life.

En av de få filmer som verkligen får mig att tro att det ÄR ett wonderful life man lever. Gråter också typ filmen igenom här, vilket kan vara skönt och befriande. Dessutom kanske den mest juliga filmen någonsin.

Meet me in St Louis.

Bara det att sången Have yourself a merry little Christmas härstammar härifrån är ju motivering nog, men behöver ni ännu mer övertalan säger jag två ord; Judy. Garland. Älskar henne, tycker man också med fördel kan se The wizard of Oz i juletid, även om den inte är julig alls.

 Sissi (alla tre filmerna)

En filmtrilogi som alltid sänds på TV i Tyskland kring jul. Började se den av en slump den jul jag firade där och fastnade. Vet inte om det är undersköna Romy Schneider i huvudrollen, kostymerna, historien bakom som det är löst baserat på (Sissi var en äkta österrikisk kejsarinna) eller bara det technicolorsprudlande 50-talsfiltret som ligger över hela filmen som trollbinder mest, men trollbunden blev jag.

Solsidan

Okej ärligt talat vet jag inte om den här håller måttet men tänkte smyga in en liten kulturkonsument här, vi såg nämligen Solsidan på bio häromdagen. Inget mästerverk, men jag blev inte heller besviken. Som ett lite längre avsnitt typ. Roliga små episoder, en av filmhistoriens tröttaste castings (Henrik Schyffert) och lite good old kärnfamiljsnorm att gosa in sig i. Johan Rheborg som Fredde Schiller är och förblir Solsidans stora behållning. 

17 finlandssvenska bloggar jag läser

Jag är fullt medveten om att jag är alldeles för dålig på att länka till andra bloggar och/eller kommentera, men idag tänkte jag faktiskt bjuda på en liten lista favoritbloggar i det finlandssvenska nätverket. Har verkligen dragit mig för att posta en sån här lista för det känns så slutgiltigt och hemskt, tänk om jag glömmer nån! Eller ångrar nån! Hujedamig. Här är i alla fall ett försök:

Min bästa bloggbuddy, medpoddare och självskriven på den här listan. Ingen skriver så smart om feminism, håller sig till så snygg färgskala och levererar så många ordvitsar som Brygd-Linnea. Självskriven på den här listan.

Jag har egentligen inte känt Karro så länge, men jag och hennes storasyster (och hennes mamma) goes way back. Nu för tiden har jag en helt egen relation till Karro och hon är precis lika vass, välformulerad och rolig irl. Även om våra åsikter ibland går isär respekterar jag henne oerhört för att hon är så rakryggad och clever.

Bloggarnas gudmoder. Linn missar sällan en relevant diskussion och blandar välgrundade åsiktsinlägg med skönt avslappnade vardagsinlägg.

 Det är ju lite omöjligt att inte gilla Sebastian, även om den egenskapen ofta gör att jag försöker mitt yttersta för att inte gilla pga ~*evig rebell*~. Men inte heller jag kan värja mig, Sebastian är alldeles för klok och trevlig för det. Dessutom skrattade han åt ett flertal av mina skämt när vi träffade en gång och om inget annat vinns jag över så, hehe.

Var denna dam får sin energi och alla sina upplägg ifrån är mig ett av livets stora mysterier, men Danielas dagbok är alltid uppdaterat, alltid välskrivet och alltid nåt nytt. Dessutom är hon precis lika trevlig som hon verkar. 

 Kuggekugge, hela bloggosfärens skrivaress! Här har vi också en bloggare fylld av ambition. Det är klart, jag har ju ett visst specialintresse av att följa med andras skrivprocesser och Michaela är generös med inlägg om hur det känns och hur det är att skriva böcker.

Och Malin så klart! Jag tycker bara Malin är så väldigt, väldigt behaglig. Det är svårt att inte må bra i hennes närvaro, även när den är i skriven form. Dessutom har hon den galnaste fantasi jag vet, sånt blir jag imponerad (och avundsjuk) av.

Jennas blogg känns alltid proffsig, utan att bli ytlig. Tycker om blandningen av böcker, kläder och vardag och blir alltid glad när jag kommer på att jag inte besökt Jennas blogg på ett tag (jag har nämligen ingen rutin i att läsa bloggar).

Finlandssvenska bloggosfären är för lite queer, men vi har i alla fall Catzo. Catzo skriver smart och empatiskt om många svåra ämnen och jag skulle känna mig ganska trygg med Catzo som statsminister. Stort plus för Quentin också, så klart.

Bokbabbel är antagligen den blogg jag läst längst i världen och fortfarande en av mina säkraste källor för boktips. Jag har dessutom på ett ganska snirkligt sätt (bjöd t ex henne in till min live talkshow jag hade på jobbet för några år sen) lyckats bli lite personligt bekant med Jessica och varje gång jag är i Hesa, den allra kortaste av stunder, går jag förbi bokhandeln där hon jobbar och hoppad hon ska ha nån bok att sticka i händerna på mig.

Kajsa är en mycket nyare bekantskap men även hon driver bokblogg. Det känns fint att den nya generationen *mommo* bokbloggare är så bra som Kajsa är. Och sjukt smarta, like wtf vad gjorde jag av min ungdom?! 

Alla läser väl Peppe Pepito? Jag avundas hennes liv ganska mycket, med poolbad och palmer och hästar och allt det där, så för att ens nås av doften av allt det läser jag Peppes blogg. Och för att hon är så skärpt så klart + har en av mina favoritpoddar ever (Mellan raderna). Även om - OCH NU TÄNKER JAG SÄGA DET - signaturmelodin till podden gör mig olustig på nåt sätt?! Får en paranoid känsla av den 😬😬😬

 En relativt ny bekantskap, men inte desto mindre värd att nämnas. Samlat och välskrivet om böcker, kultur i största allmänhet och skrivande. Akademiskt men ändå personligt, kan man säga så? Hur som helst återvänder jag ofta.

Ida är en av mina nära vänner och hon är bl a med i samma bokcirkel som jag! Ida har knivvass känsla för stil och är alltid fullproppad med bok- och filmtips. Jag önskar bara att hon uppdaterade oftare, hehehehehehe.

 Jag inspireras av Julias otröttliga zero waste-tänk och är så otroligt imponerad över att nån orkar. Även om jag (än iaf) har kommit till att leva som Julia har jag snappat upp både ett och två ekotips från henne.

Tycker Miilo verkar va så... gullig människa på nåt sätt. OBS försöker verkligen inte låta nedlåtande, för jag är djupt imponerad av hennes driv och ambition. Blir alltid så inspirerad av allt hon gör. Så snyggt och välgjutet innehåll.

Kanske den nyaste i min läs-lista. Karin är en sån där människa som jag ”alltid” vetat vem är men aldrig riktigt känt. Småstadssyndrom, hehe. Tycker bara hon gör ett så snyggt hem åt sig. Färgen på köksluckorna *dregel*

Plus några som inte rymdes med på listan pga mitt jäkla nedräkningaformat: Carro Ekman, Tidstjuven, Karkki, Fager Dam, Anne Hietanen, Eva Frantz, Alfred, Lykkeliten, Ingela osv osv osv

18 bilder jag sparat på Instagram

Jag har gjort flera såna här inlägg förr, men ni brukar gilla dem och om jag ska orka hålla upp den här nedräkningen i 24 dagar får jag kasta in lite enkla lösningar ibland (ni ba: var exakt är dom svåra lösningarna?). Okej, 18 sparvärdiga bilder comin up!

Ikea-katalog anno 1988, mmmmmm. Tänk att vi om 30 år antagligen kommer se tillbaka till årets Ikea-katalog och känna likadant. 

Ett återkommande motiv på mina sparade bilder: Dolly Parton. 

Den PERFEKTA blå färgen.  

Ba gullig bild.  

Bra look av modebloggaren fashionwithfaith. Kavajen är Per. Fekt. snitt.

På tal om fashion: sannare ord har aldrig sagts. 

Så här i juletider. 

20 år sen den här klassikern kom ut och satte ribban för all film framöver.

Om Jack och Rose hade varit fåglar så kanske dom hade sett ut så här. Bara att ena fågeln hade suttit ensam på grenen och låtit den andra störta mot döden.

Minns ni när alla sa att 2016 var ett så dåligt år? Well... Fast #metoo fick ju upp 2017’s karmapoäng. 

 *spelar Kevlarsjäl på repeat*

Det här är varför det är viktigt med allmänbildning. Så man fattar alla referenser i olika memes.

Ännu ett snyggt rum. Den här stilen skulle vara ganska omöjlig i vår 50-talslägenhet men alla ni som bor i hus med sekelskiftsfönster och högt till tak kan ju ta till er av det. Och färgkombon funkar ju för alla.

Finland 100 år-jackan att drömma om. 

Ett korrekt diagram, tyvärr.  

En typisk ”soooo me”-bild. 

I don’t want a lot for Christmas, Mariah Careys swag is all I’m asking for.

Till sist. Jag är inte så mycket för inspirational quotes men ibland är det lite trösterikt att nån algoritm ser till att du ser en bild precis när du behöver det. 

19 böcker jag tyckt om i år

Jag har läst lite över 50 böcker i år, mer än de två senaste åren, men ändå ganska lite för att vara jag *skryt*. Här är 19 av de böckerna, 19 böcker jag tyckt mycket om av en eller annan anledning. Orkar bara inte skriva nån motivering, men jag lovar er att vilken som helst av de här skulle göra sig bra under granen eller i strumpan eller var ni nu lägger julklapparna. Böckerna är helt utan inbördes ordning och enda orsaken sista boken är på dubbla bild är för att det inte gick jämnt ut med 19 böcker.

1. De polyglotta älskarna - Lina Wolff
2. Aftonland - Therese Bohman
3. Vad heter ångest på spanska? - Michaela von Kügelgen

4. Stoner - John Williams
5. Spleenish - Ulla Donner
6. En annan historia - LIna Thomsgård (red.)

7. Hemmet - Mats Strandberg
8. Störst av allt - Malin Persson Giolito
9. Manifest för hopplösa - Åsa Asptjärn

10. De oroliga - Linn Ullmann
11. Mina smala axlars längtan - Maria Frensborg
12. White monkey - Adrian Perera

13. Den svavelgula himlen - Kjell WEstö
14. Nya Norrland - Mats Jonsson
15. 7 - Martina Moliis-Mellberg

16. Sommarön - Eva Frantz
17. Återstoden av dagen - Kazuo Ishiguro
18. Koka björn - Mikael Niemi

19.  Någon hatar oss igen - Sonja Ahlfors & Joanna Wingren & Johan Isaksson

Kulturkonsumenten vecka 49

På sistone har jag  

LÄST 

Det är en stund sen jag lyssnade klart på den här men har inte skrivit om den och det vill jag göra för jag tyckte jättemycket om den! Jag är förtjust i Mikael Niemis berättarstil överlag, det är inte så cleant och modernt och jag vet att många inte gillar den, men jag faller pladask när det lite sakralt och lite högstämt och dessutom lite äckligt och skitigt så där. Koka Björn är Niemis bästa since Vittula och är en mordhistoria i slutet av 1800-talet med Lars Levi Laestadius i rollen som utredare. Historien är berättad ur den unge Jussis synvinkel, han rymde hemifrån som barn och blev omhändertagen av Laestadius (eller prosten som han benämns boken igenom). Mordhistorien är egentligen inte så viktig, allt det omkring - väckelsen och vansinnet och armodet och naturen - är det som verkligen fångade mig. Jag lyssnade som sagt var på boken och det är Niemi själv som läst in den och hans sävliga tornedalska dialekt gav berättelsen en till dimension, jag skulle verkligen rekommendera ljudboksversionen (men jag lyssnade på 1,5 x hastigheten pga såååå långsamt). 

SETT PÅ  

Re-runs av 30 rock. Har inte orkar ta mig an nåt nytt den senaste tiden. Ja, förutom Stranger Things 2 och Vår tid är nu, men vad kan jag skriva om det som inte redan blivit sagt? Gillar dem båda jättemycket. Älskar 30 rock. Blir fortfarande sur när jag tänker på en bekant som sa ”det är liksom inte riktigt... min typ humor” när vi diskuterade det. 

LYSSNAT PÅ 

Hittade en Spotify-lista med hela låtlistan från Absolute Music 35, kanske den sista cd-skivan jag lyssnade på innan jag tog mig en egen musiksmak så att säga. Fick den i julklapp 2000 (minns ännu hur glad jag blev när jag packade upp den i soffan hos fammos) och mina föräldrar var nyskilda och jag var ny på högstadiet och kär i en kille som givetvis inte var kär i mig, men han var kompis med en annan kille som som min kompis var kär i så det passade ju bra. Jag låg i mitt mörkblåa sovrum med vit sänggavel och lyssnade på Groovejets If this ain’t love och Westlifes My love och tänkte på honom. Sen blev han typ nazist och jag panda satteeee... Det blev aldrig nåt. Men som jag lyssnade på den här skivan! Nyår samma år, alltså sju dagar efter att jag fått skivan var jag full första gången och det var lite kul men mest läskigt. Blev nog inte speciellt full, bara berusad på känslan av annalkande vuxendom. Jag hade säkert med den här skivan till festen, för jag minns att vi skrattade åt Bubbles i nåt skede.

Eh, ja, ikväll hittade jag alltså listan och varje låt var som att bli sparkad i magen av the Ghost of Christmas Past eller nåt, överöstes av alla dom där känslorna. Osäkerhet och ledsenhet och allt nytt och stort och glittertoppar som skaver i armhålorna på skoldiskot. Håhåjaja. 

23 låtar jag lyssnat på i år

Inget konstigt, bara 23 låtar jag lyssnat på och älskat år 2017. Jag har säkert glömt nån väldigt fundamental favoritlåt och inte alla låtar är släppta i år, utan har några år på nacken. Men det är mitt år, inte kalenderns som gäller och har jag glömt nån får ni väl påminna mig då. Vet ni hur svårt det är att komma ihåg vad man lyssnade på i februari?

Hur som helst, är ganska nöjd med urvalet. Kolla: 

Listan hittar ni HÄR.

Hoppas ni har en bra lördag och lilla jul. Själv ska jag äta risgrynsgröt hemma hos pappa. 

Min helg i filmer

Jag har sett en massa film i helgen. Vill ni veta vad? Klart ni vill.

Helgen började med att jag gick på matinévisning av The Square. Jag älskar att gå på bio ensam om eftermiddagarna - slinka in, sitta tyst och ostörd och omsluten, komma ut och mörkret har lagt sig över samma stad du lämnade i dagsljus två timmar tidigare.

Har ju hört så mycket om The Square, så jag var rätt nyfiken. Det känns som att jag inte riktigt bearbetat alla intryck ännu, för oh boy, är den här filmen full av intryck. Handlingen kretsar kring en rik och snygg museichef som är liksom en good guy, i alla fall i sina egna ögon. Filmen är varken linjär eller enkel att förklara, men den är uppbyggd av scener och situationer som utspelar sig runt den här museichefen. Ämnen som tas upp är tillit och civilisation och konst och moral och hur de här ämnena påverkas av varann. Speciellt scenen som syns på bilden har forever etsat sig fast i huvudet på mig. Vet inte riktigt vad jag ska säga mer än att jag gillade den jättemycket. Kanske bästa filmen jag sett i år, eller näst bästa om jag såg Min pappa Toni Erdmann på den här sidan årsskiftet, minns inte. Älskar när filmer ställer massa frågor och får saker att hända i huvudet på en, utan att ge direkta svar. Det är en känsla besläktad med den efter ett bra träningspass. 

Om The Square bjöd på välkommet motstånd, såg jag på Zootropolis av helt tvärtoma orsaker. Pär var som tidigare nämnt bort hela helgen på jobb, så jag var ensam hemma. Jag tycker inte om den här sidan hos mig som utvecklats under vårt korta äktenskap, men jag blir så orolig så fort Pär är borta över natten. Trots att jag nånstans också tycker det är skönt att va ensam ett par dagar blir jag rastlös och nervös och har liksom _ingen_ aning vad jag ska börja göra. Trots att jag och Pär sällan umgås på det sättet där hemma, vi sitter ofta på varsitt håll och pysslar med vad vi nu pysslar med, så egentligen är det ju bara att fortsätta som vanligt för min del. Men värst är natten, jag sover oroligt ändå, är mörkrädd och paranoid och när nåt saknas (i det här fallet Pär) skruvas alla rädslor upp med 250 grader. Alltså försökte jag somna om till en färgglad, trevlig historia i fredags när jag mitt i natten vaknade. Det brukar funka, men den här gången valde jag helt fel film för det slutade med att jag såg hela och somnade om först efter det. Det är en söt liten historia som tar upp rasism och fördomar på ett effektivt och enkelt sätt. Skulle rekommendera till vilket barn och/eller vuxen som helst.

Eftersom jag spenderade ett stort stycke av min reserverade sovtid på tecknad film, var jag ganska seg på lördan. Städa måste jag ändå göra för Emmi skulle komma på besök på kvällen. Så jag satte på en film att städa till, mitt bästa men mest ovuxna lifehack. Alltså att sätta på en film på teven och låta dig själv ta lite pauser i städningen vid särskilt gripande eller spännande scener och däremellan plocka upp saker med ett öga på filmen. Jag hade tidigare sett att Netflix fått in en av mina favoritfilmer från barndomen 9 to 5, och den kändes ju lagom jävlar anamma-ig att städa till. 

Även om ni inte sett filmen har ni ju säkert hört låten med Dolly Parton, hon spelar ju också en av huvudrollerna. Filmen har typ samma handling som låten: ”They let you dream just to watch 'em shatter/You're just a step on the boss-man's ladder/ But you got dreams he'll never take away”. Tre kvinnor anställda under en vidrig chef tröttnar på honom, går ihop och hämnas. 

I vissa hänseenden kändes den ohjälpligt åldrad och hela ploten och manuset håller inte riktigt. Men om man bortser från det och låter det vara vad det är, så är tematiken brännande aktuell. Kvinnor som förbises, behandlas orättvist och trakasseras sexuellt av manliga chefer, hmmm låter det bekant? Massa roliga oneliners att låta sig stärkas av. Plus ljuvlig trio skådespelare: Dolly my love, Lily Tomlin och Jane Fonda.  

Och jag fick faktiskt färdigstädat! 

Jag kände mig som en otroligt ansvarsfull människa när jag på söndag vaknade med bara en lätt huvudvärk trots att jag och Emmi kom hem vid fem-tiden. Jag drack Resorb, tog en huvudvärkstablett och tvättade bort sminket och smorde in ansiktet innan jag gick och la mig - kanske första gången det händer!!! Var ändå lite seg och när jag på söndag eftermiddag åt min middag bestående av fryspizza, Snickers och mjölk gjorde jag det framför en lagom utmanande film; nyinspelningen av Djungelboken. 

Ni behöver knappast presenteras inför historien Djungelboken desto mer. Tyckte den här versionen var snygg och lagom egen.  Tyckte castingen var bra, Christopher Walken som Kung Louie är fenomenal (obs, bra mycket obehagligare Louie än i tecknade versionen) och Scarlett Johansson som Kaa kändes också som ett bra val. Däremot är jag tveksam till Bill Murray som Baloo men det tror jag mer handlar om att Baloo för alltid kommer vara förknippad med Beppe Wolgers fryntliga stämma. 

Är jag en annan människa efter att ha sett Djungelboken? Nej. Var det en helt ok söndagsfilm? Ja.  

Slutligen valde jag att fortsätta söndagskvällen i soffan, jag orkade inget annat. Jag såg Ricki and the flash, i förhoppningen att den skulle va lika bra som Juno eftersom Diablo Cody ligger bakom båda. Tyvärr var den inte lika bra, inte ens i närheten. Kan inte ens ge en rättvis bedömning av den eftersom jag satt och störde mig på stylingen filmen igenom. Meryl Streep spelar en rockig kvinna i medelåldern men hennes frisyr känns bara... Fattar inte vad poängen är. Hur rockig och medelålders man än är känns inte tre flätor över ena örat som en realistisk frisyr.  

Filmen ska ändå ha ett plus för en komplex kvinnlig huvudroll och en tematik som känns behjärtansvärd - modersrollen och vad som är förenligt med den. 

Det var min helg det. Idag har jag dubbeljobbat, först på AE och sen har jag dragit skrivworkshop för fotostuderanden på Novia. Var skitnervös för det senare, men det var jättekul. Gud, vad jag saknat skrivkurssammanhang!!!! Det är nåt magiskt som uppstår när folk skriver saker och delar med sig av det. Och vilka skatter folk har inom sig! Så oväntade, glimrande saker som kommer fram! Visade sig att man kan ta del av den magin och de skatterna även som dragare.