Två gånger podd

Hej, det är lilla julafton för alla ni som tycker jag har en behaglig stämma att lyssna på! Två helt olika poddavsnitt jag är med i kom ut idag.

Först är jag med i Peppe möter och pratar Maggan, skrivande och det här med att hålla bastun varm med poddproffset Peppe.

Sen gör jag comeback i Sällskapet med Kia och min internet-soulmate Biffen. Vi pratar låga byxor, RBG och stenar vs män på äktenskapsmarknaden. Här kan ni också läsa en kolumn på ämnet låga byxor. Jag har sett flera som delat den idag, det blir jag glad av 🥰🥰🥰

Lyssna ni på det där nu, så fortsätter jag lyssna på ljudboken Folkets skönhet av Mette Pryds Helle. Obehaglig, men bra! Läslusten är på väg tillbaka tror jag! Kanske.

Vecka 40

Veckans tanke: skulle 2020 vara en bebis skulle den vara beräknad typ nu. Svårt att inte tänka på sånt när man är en kvinna över 30 och inte kan tacka nej till en öl, tacka nej till en kaffe, sluta röka, må lite dåligt, klia sig på magen, prata om framtiden, säga att man ska till läkare, äta ett mellanmål, gå långsammare än 100 km/h på barnavdelning i klädaffär, vara trött, ha en partner eller överhuvudtaget andas, leva och existera utan att man ser hur babylarmen går av i huvuden på folk runt omkring. Ingen som tror att de ger diskreta blickar ger nånsin diskreta blickar. Äh, jag orkar inte prata mer om det här.

Veckans jobb: massor. Har ett eller flera möten varje dag inplanerat, plus allt det vanliga. Men har också deadline för ett lite större projekt den här veckan. Och en annan, lite mindre deadline också. Det är inga nya deadlines så man kunde argumentera för att jag borde ha gjort mer av jobbet tidigare, men ärligt talat hörni. Hade jag då varit jag?

Veckans hotshot: ingen ska vi väl tro. Hotshoten gjorde ett kort och välkommet gästspel i mitt liv sent i lördags på bröllopet jag var på, men jag har inte bråttom att hälsa på den igen. Överhuvudtaget tror jag att shots vid bardisken är ett avslutat kapitel i mitt liv. Eller nej, va fan, nu ska jag inte göra mig äldre än vad jag är, men så trött som jag var i söndags kan jag inte vara många gånger på år, då kollapsar nog hela jag.

Veckans natur: så jävla fint just nu, åtminstone här är vi mitt inne i bästa ruska-perioden. Lönnen utanför vårt vardagsrum fullkomligt glöder och i häcken bakom huset växer de mest perfekta flugsvamparna jag sett. Alltså verkligen skolboksexemplar. Synd att man inte kan äta dem, de ser så aptitliga ut. Och på tal om aptitlg - luften nu <333 Som att dricka en hotshot, men precis tvärtom.

Veckans cover:

Den här har ju blivit viral på i alla fall min Tiktok och med all rätt, tycker Miley gör den otroligt bra. Looken, attityden, sången, MMM. Det är oftast lite svårt att sätta finget på vad det är som gör en tolkning, ett framträdande eller ens en låt så fängslande, men jag tror att det är i många fall handlar om nån slags desperation som lyser igenom. Älskar desperation.

Veckans film: såg Frozen 2 igår när jag var som tröttast och den var… bra. Riktigt bra tyckte jag till och med. Tyckte Annas och Kristoffs relation var så jävla fin. Grät jättemycket när de i ett skede återförenades i en stressig situation och Kristoff bara “I’m here. What do you need?”. DET är ett Disney-förhållande för den moderna tiden. Och Elsa är en lesbisk ikon, säga vad man vill.

Veckans banan:

Veckans jaha, du är här nu igen: är inne i en intensiv drömperiod nu igen men mycket lågintensiva mardrömmar och detaljerade äventyr. Man kunde tro att det är roligt, men så roligt är det inte. Tror att jag kanske börjar komma ikapp känslomässigt med allt vad det året har inneburit, i våras var jag så trött att det mest var skönt att trycka på paus men nu börjar det sjunka in. Eller hur tyder ni annars en dröm där jag och Pär har gått på grund med en u-båt och hela världen vet att vi sitter fast där och följer med dramat, men ingen kan rädda oss? Istället får vi bara ta emot brev från våra familjer med sista önskningar tills syret till sist tar slut i u-båten och vi dör. Efter just den drömmen vaknade jag mitt i natten med ett sådant ångestpåslag att jag fick ligga och trycka mot Pär som ett litet djur resten av morgonnatten. Men det går om, utan att man inser det själv.

Veckans Viola:

Torpjobb och jobb

Först och främst - tusen tack för alla kommentarer på förra inlägget! Ni är så fina och generösa med er själva. Överhuvudtaget tycker jag ni är duktiga på att kommentera just nu och det uppskattas, det ska ni veta. Jag är lite dålig på att svara på alla kommentarer i rimlig tid, men det betyder inte att jag inte läser dem eller blir glad varje gång det plingar till.

Jag verkar inte vara ensam om att ha tappat läskoncentrationen ~*i DeSsA tIdEr*~ och det är en tröst i sig. Jag har också fått tips på att läsa poesi, det tyckte jag var fint. Jag borde läsa mer poesi än vad jag gör.

Idag jobbar jag från torpet. Vi åkte ut hit igår kväll, så att vi skulle kunna vakna här och ta itu med sånt vi tänkt ta itu med redan från morgon. Hur tidigt man än stiger upp i stan, tar det ändå sin tid att komma hit. Dessutom stiger vi aldrig upp speciellt tidigt, hur starka intentioner vi än må ha om det. Men nu är vi här, det är fortfarande förmiddag, jag har för längesen ätit frukost och kaffet mitt har traditionsenligt kallnat i koppen.

Jag ska plantera lökar, klippa gräset (kanske för sista gången i år, det växer inte lika mycket mer), såga av en regntunna i lämplig höjd och hugga ner lite på baksidan har jag tänkt. Jag hoppas att jag glömmer bort lökarna till våren, att papegojtulpanerna blir överraskningar om/när de dyker upp. Påminn mig inte.

Ser så fram emot att gå ut och sätta igång, men före jag får göra det måste jag jobba undan lite. Jag har massor att göra och ingen egentlig inspiration. Men säg när har man det egentligen? Det är bara att dra på ändå antar jag. Vad har man annat för val? En sak jag i alla fall lärt mig de senaste åren är att det är bättre att göra ett första utkast man är missnöjd med än att inte göra nåt alls. Det är alltid hundra gånger enklare att förbättra, redigera och göra om än att börja från början. Ingen annan än du själv förväntar sig perfektion av dig.

När jag vaknade låg dimman tjock bakom huset. Det är så man vill klä sig i nåt fladdrigt nattlinne och springa genom det daggiga gräset med håret flygande efter sig i tjocka lockar. Men istället hasade jag mig upp, srog på mig yogapantsen jag aldrig gjort yoga i, drog upp rufset i en knut med en scrunchie och steg i stickasockorna.

Det försvunna läsandet

Jag har läst massor hela mitt liv, jag kom liksom aldrig riktigt ur slukaråldern. Visserligen har min lässtatistik gått ner ganska mycket sen jag blev med smartphone, men det har ändå legat högre än de flestas. De flesta år i alla fall. Det är inget jag har gjort medvetet, jag har sällan haft ett uttalat mål kring hur mycket jag ska läsa, men jag kommer inte ihåg senast jag inte kunnat svara på frågan “vilken bok läser du just nu?” för att jag alltid har åtminstone en bok på gång. Oftast flera, både ljudböcker och fysiska böcker och för säkerhetsskull en e-bok eller två.

Jag har visserligen flera böcker på g nu också, Mhairi McFarlanes If I never met you ligger på nattdukbordet, redo att bli färdigläst nån gång. På fönsterbrädena runtom i lägenheten hopar sig recensionsexen, de efterlängtade romanerna och spännande debutanterna. I min boks-app har jag följande på gång, ljudbok eller e-bok:

ADHD: från duktig flicka till utbränd kvinna - Lotta Borg Skoglund
Lycka är för losers - Wibke Brueggemann
Fula tjejer - Lisa Bjärbo, Johanna Lindbäck, Sara Ohlsson
Vävarnas barn - Per Andes Fogelström
I Kalifornien skälver jorden - Anna Hörnell
Året med 13 månader - Åsa Lindeborg
Godnatt jord - Ivar Lo-Johansson
Vålnadernas historia - Magnus Västerbro
Samlade verk - Lydia Sandgren
Gun. Love - Jennifeer Clement
Från krog till krog: Svenskt uteätande under 700 år - Håkan Jönsson & Richard Tellström
Irakisk kristus - Hassan Blasim
Slutet på sommaren - Anders de la Motte
Happy fat - Sofie Hagen
Jackie - Anne Swärd

Vissa av de här har hängt med i månader, nån kanske till och med i år. Hassan Blasim läste vi t ex till bokcirkeln i vintras nån gång. Jag läste aldrig klart, men tyckte så mycket om den att jag hade alla intentioner att läsa klart. Så är det faktiskt med de flesta av de här böckerna. Ingen av dem är dålig - inte så att jag kan utttala mig om det redan i alla fall, efter att ha läst 20 eller 30 eller t o m 70& av boken. Men jag har liksom helst fastnat.

Jag har fastnat förr, det är inte det, jag känner igen den här nästan beröringsskräcken inför varje gång jag tänker. Nu, NU gör jag det, och faktiskt läser. Ett hastigt jag orkar inte som susar förbi i huvudet. Och det handlar inte bara om böcker - det är tv-serier och filmer också. Jag och Pär har fortfarande två avsnitt av Normal people kvar som vi bara inte orkat se klart ännu. Jag var kanske lite underwhelmed av just den, men jag har inte heller sett klart I may destroy you, en serie jag verkligen gillar. Det finns massor av serier och filmer jag har tänkt se i flera månader, men som jag inte orkat titta på. Istället sitter jag och tittar på Gilmore Girls, igen. Öppnar ett konto på Disney+ och ser om sånt jag sett tusen gånger förr, filmerna som fanns på video hemma. Dom som är lika innötta som vägen hem från skolan.

Det här är ett jättestort stressmoment för mig, vem är jag när jag inte läser mycket och ser nya serier? Vem är jag när jag inte konsumerar kultur i en ganska rasande fart? Jag har redan släppt på det inre kravet att hålla nån koll på ny musik, jag har insett att musiken sprungit ifrån mig och att jag kanske till och med trivs bäst i det jag “alltid” lyssnat på. Men jag har satt en stolthet i att hålla mig uppdaterad när det kommer till böcker och tv. Och kanske det viktigaste - jag älskar att läsa och se på tv. Det är ju för fan det bästa jag vet.

Det är ju också en extra stressfaktor för att det är det här jag jobbar med. Läslust och allt det, hur ska man kunna inspirera till nåt sånt när man själv inte plockat upp en bok på evigheter?

Eftersom det inte bara handlar om böcker utan också om tv, så har jag har tänkt att det handlar om nån slags utmattning. Jag har funderat om det är Tiktoks fel, att det snabba tempot och långa scrollandet där är det som liksom mikrovågat sönder min hjärna, gjort den slut. Men det känns också så reaktionärt att skylla på en app, speciellt en app man inte ens använder dagligen. Men nåt är det ju som får mig instinktivt att skygga från nya kulturintryck. Kan det härledas till corona på nåt sätt? Som allt annat? Hjälp mig analysera det här!

Jag har som sagt fastnat förr, men det här är nog det längsta jag varit utan att avsluta en bok på flera år tror jag. Det har pågått stora delar av sommaren och allt vad som varit av hösten. Vad ska jag göra? Har ni tips? Hur gör ni, som identifierar er som läsande människor, när ni inte läser?

Vecka 39

Veckans bloggplats: skriver detta från min bil som står parkerad utanför sjukhuset i Vasa. Pär är mitt upp i en allergiutredning och har läkartid idag och jag är med som chaufför, eftersom det känns så där med kollektivtrafiken i dessa jävla dagar. Orkade inte hitta på nåt att göra för den (förhoppningsvis) lilla stund Pär ska va där inne, så här sitter jag och passar på. Annars hinner jag inte blogga måndagsrapport före sent ikväll, ska… Ja;

Veckans nya grej: har anmält mig till att sortera donationer vid ett loppis ett par timmar i eftermiddag. Har vänner som gör det och tyckte det kändes som en lagom stor och konkret volontärgrej att göra.

Veckans jobb: det är det här vanliga. Skriv, skriv, skriv, lite projektarbete, skriv. Har fortfarande inte skrivit klart cykelmanuset. Får inte till slutet, har cyklat vilse helt enkelt. Men ska ha samtal med förläggarn här snart, så jag hoppas att lite nya ögon på det ska hjälpa.

Veckans bok: Maggan! Den finns nu. Jag hoppas att den landar i era bokhandlar under veckan, Adlibris verkar inte ha fått den än i alla fall men den kommer, den kommer. Och snälla FRÅGA INTE var man kan köpa den. Googla om du inte vet. Jag har svarat på den frågan så många gånger och jag förstår inte vad som är så svårt: DÄR MAN KÖPER BÖCKER. Du kan till och med låna den på bibblan om du inte vill köpa.

Veckans skiva: fick Sagor & Swing: En musikalisk tolkning av Bröderna Lejonhjärta av Pär till födelsedan och den är jättefin. Bra present! Fick också en vänsterhänt sax (har aldrig haft en vänsterhänt sax förr, inte ens de saxar jag själv har köpt har varit vänsterhänta, varför?!), gamla Frida-tidningar och ett knippe solrosor av honom. Han håller på att bli en riktigt presentgivarguru.

Veckans bröllop: på lördag! Har inte varit på ett bröllop på flera år, men nu! Kul!

Veckans KAN INTE VÄNTA!!!: nu har jag bestämt mig för tröjmönstret jag ska sticka och jag skulle bara vilja börja! Men ska göra klart lite sockor först. Men sen!!!! Så pepp! Sen är ju frågan om jag nånsin blir färdig, men jag vill i alla fall börja!

Veckans kan tydligen vänta hur bra som helst: Pär har fortfarande inte dykt upp från läkaren.

Veckans det här är inte regisserat men: nu ser jag honom komma gåendes! Då är inlägget slut!

Veckans Viola:

33 saker du kanske inte visste om mig

1. Jag är vänsterhänt. Varje gång jag tar i en penna så nån ser det får jag förvånat svara på: “E dU vÄnSteRhÄnT?!”. Svaret är alltså ja.

2. Jag och Pär hade träffats IRL tre gånger när vi flyttade ihop...

3. … men vi hade pratat och chattat dagligen i nästan ett år.

4. Första dagen jag hade körkort körde jag in i ett trafikmärke och knycklade ihop styvmorsans halva motorhuv. Till mitt försvar var det två dagar före julafton och jättehalt i en kurva. Under julmiddagen det året frågade fammo skämtsamt “nå hur går det med körkoret, har du krockat nåt ännu?” varvid den största tystnaden jag upplevt lade sig över bordet.

5. Det är ganska längesen jag kunnat kalla mig vegetarian. Vi lagar fortfarande bara vegemat hemma och jag beställer också oftast vegemat ute, men sen en tid tillbaka äter jag till exempel köttpålägg nästan dagligen. Grillkorv har jag ju unnat mig ibland i flera år redan, hehe. Det kan tyckas som fel håll att utvecklas i, men jag försöker hitta vad jag mår bäst av att äta. Men jag är ganska lite intresserad av typ flintastek eller stora köttbitar, kalkonskivor på mackan känns lagom. Det är svårt att inte känna dåligt samvete, men jag har ju inte skrivit under nåt kontrakt med blod. Och vi äter fortfarande mindre kött än 95% av dom jag känner.

6. Det dyraste jag äger - förutom hem, torp, bil och dator - är nog ett par sneakers. Och dom är inte ens så bekväma.

7. Jag dricker en kopp kaffe om dan, sällan mer. Den koppen ska helst också innehålla en rejäl skvätt grädde eller mjölk.

8. Jag köper julklappar åt katterna varje år. Förra året ville jag också ha en adventskalender, men Pär kallade det “det fånigaste han sett”.

9. När jag var liten trodde jag att alla levde tills dom var exakt hundra år…

10. … och nuförtiden tänker jag på döden och hur vi alla färdas mot den nästan jämt. Har varit så förskonad från den i mitt liv och är rädd för när den börjar gallra i leden. Skulle helst ha alla led runt mig alltid.

11. Jag är jungfru, har min ascendant i skorpionen och mitt måntecken är lejonet. Vad det då betyder. Berätta gärna.

12. Mitt bästa väder är soligt och kallt.

13. Mitt sämsta väder är varmt och kvavt. Strax före åska vill jag dö.

14. Utöver finska, engelska och tyska som jag ändå pratar mer eller mindre så har jag läst korta kurser i spanska, franska, italienska, latin, danska och ryska. Har även på egen hand läst en hel del portugisiska pga ex från Brasilien som gjorde mig hooked på Brasilien. Kan inget mer än ord och fraser på nåndera språken längre, men tycker ändå jag har haft nytta av allt. Oftast kan man ju avkoda vad nåt handlar om i alla fall om man har nån slags aldrig så liten insikt i språket. Och de europeiska språken (förutom finskan förstås) hänger ju ihop så kan du ett lär du dig ett annat lättare. Tycker jag många gånger kan tyda kortare holländska grejer (typ insta-captions och rubriker) tack vare kombon tyska + svenska.

15. Skulle jag välja ett språk jag kunde prata obehindrat idag så skulle jag faktiskt välja finskan. Visst vore det kanske strategiskt smartast att välja arabiska eller spanska eller mandarin, men tänk om man hade båda inhemska under kontroll, vilken lyx! Allt utöver det är ju bonus.

16. Min favorit Disney-film är Lilla Sjöjungfrun, Atlantis och kanske Skönheten & Odjuret.

17. Jag är väldigt mörkrädd och blir lätt paranoid. Tänker onödigt mycket på inbrott och överfall och terrorbrott.

18. Jag har flera syskon än vad jag har kusiner. Två blodsyskon, två styvsyskon och en halvsyster men bara fyra kusiner.

19. Enda gången jag legat inne på sjukhus var när jag som 13-åring opererade bort tonsillerna.

20. Men det sjukaste jag varit tror jag är när jag hade ros en sommar. Åt/fick intravenöst antibiotika i över sex veckor.

21. Sen dess kan jag inte äta grädde som inte är laktosfri :-)))))))

22. Skulle vi bo nån annanstans än här så tror jag vi skulle bo i Malmö eller Karlshamn.

23. Jag sminkar mig ett par gånger i veckan. Försöker att inte se det som ett måste i olika sammanhang.

24. Jag är en riktig skvallertacka och älskar att höra ett riktigt gott skvaller. Jag tycker inte det är nåt att be om ursäkt för ärligt talat, de flesta människor är intresserade av vad andra människor har för sig och det är helt okej. Man kan kalla det nåt annat och låtsas som att det inte handlar om det, men vi skvallrar alla.

25. Däremot är det mycket som inte platsar i alla sammanhang. Det mesta av det jag tänker på ser ni t ex aldrig av på sociala medier; kriser, gräl och vänners förtroenden. Visst är jag öppenhjärtlig här, men det är bara en bråkdel av allt.

26. Jag föredrar guldsmycken framför silver.

27. Jag är ofta upp i fem-sex timmar per dag i min skärmtidsrapport. SJUKT.

28. Jag är Rawenclaw enligt alla tester. Heller nog med själv också.

29. Jag har barnsligt dåligt tålamod. Kan sällan t ex vänta till julafton med att ge julklappar.

30. Jag är nog ganska ointresserad av karriär och pengar. Jag tycker det är skönt att tjäna så att jag slipper oroa mig över vardagen, men utöver det… Jag vet inte. Skulle jag tacka nej till en miljon eller en internationell bestersellerframgång? Så klart inte. Men jag ser liksom inte det roliga i karriär för karriärs skull - eller entreprenörskap eller aktiehandel eller nåt sånt som traditionellt genererar pengar.

31. Jag har ställt upp för De Gröna en gång i kommunalval. Jag kom inte in, men satt som suppleant ett par gånger. Skulle jag ställa upp idag skulle jag nog byta parti och ställa upp för Vänstern. Jag har vänstern de flesta val jag röstat och det är nog där jag hör hemma.

32. Jag skrev inga L i studenten (eller kanske i engelska, jag minns inte). Men jag kunde ljuga och säga att jag skrev L i allt, för ingen har nånsin bett om att få se mina studentbetyg.

33. Jag fyller år just precis idag!

Vykort från kontoret

Det här är ett försök att få igång skrivandet idag.

Jag brukar alltid prata om vikten av att flödesskriva, men ändå har jag suttit i snart två timmar på kontoret utan att fått igång det. Jag har visserligen lyckats beta av annat på to do-listan, men skrivandet, det står still. Jag har just läst Nettelblads blogginlägg om berättande blogg dessutom och kände: ja, men det är väl det jag vill tillbaka till, om jag nånsin varit där. Bara skriva och inte fundera så mycket på innehåll i den bemärkelsen.

Jaså tänker ni, det är den tiden på året igen när hon konstaterar att den här bloggen har börjat kännas som “ett måste” eller som nåt hon nte vill att den ska vara och att hon ska “sänka prestationskraven”. Lol, snart går det nog inte att sänka mer.

Jag har just svalt det sista av min mycket genomtänkta lunch (färdigsallad, min vän) och nu har jag inte ens kvar som ursäkt och tidsfördriv. Nu måste jag göra nåt. Speciellt eftersom jag tänkte gå hem en timme tidigare idag, så att vi kan äta lite tidigare, så att jag i förlängningen kan åka och hälsa på Grimbert Grimsson ikväll. Det är sjukt längesen jag träffat brorsan och hans familj. Dessutom fick jag vet igår att det skaffat… UNDULATER!!!! Så nu måste jag ju åka dit asap. Tror jag aldrig känt nån förr som har haft fåglar på riktigt. De heter Isak och Frank.

Jag ska göra rotfrukter i ugn idag förresten. What else, tänkte jag nästan skriva, för vad är mer höstigt än det? Men i och för sig tänkte jag det samma om gnocchin med grönkål vi åt igår. Hur som heslt ,rotfrukter i ung med kikärter och fetaost och pumpa. Jepp, köpte en pumpa igår när jag handlade. En butternut sådan, om det gör nån skillnad. Jag har bara lagat pumpa ett par gånger och då alltid som soppa, men det här sättet är knappast speciellt avancerat heller. Tror det blir gott. Dessutom köpte jag gulbetor istället för rödbetor, bara för att det fanns. Kanske man är ödesbestämd att vara matglad om man är född i september, den roligaste månaden på året att handla mat.

Det var strax efter sju jag handlade igår och ösregnet hade för en stund avtagit. Jag och kassörskan funderade lite om den alls skulle komma, den här stormen alla pratat om, men det visade ju sig vara det beryktade lugnet före vi var mitt i. Bara ett par timmar senare plockade vi in alla möbler från balkongen och stängde alla fönster (vi har öppet fönster i åtminstone sovrummet större delen av året). Barrikerade oss som två förskrämda mumintroll. Fast speciellt förskrämda var vi nog inte.

Stormen kom, det kan man inte bestrida, men blir det inte alltid ändå nåt slags märkligt antiklimax? Kanske är det för att man bor mitt i stan, det hade säkert känts betydligt annorlunda om vi varit på torpet. Torpet, ja. Undrar om det står kvar. Vi ska åka ut dit imorgon och kolla. Idag ska jag hälsa på Grim och fåglarna som sagt. Jag tänker att vi skulle höra nåt av grannarna om det hänt nåt värre där. Och har det stått stilla i stormen i natt lär det stå stilla tills imorgon med.

På lördag är det releasefest förresten. Imorgon ska Maggan-böckerna levereras till stan. Jag hoppas verkligen att det inte blir nåt strul och att böckerna kommer fram. Vad blir det för släppfest utan en bok att släppa?

Det åker tåg precis utanför mitt kontorsfönster ett par gånger om dagen. Har inte riktigt pinpointat vilka tider ännu, det kanske till och med varierar, men jag är rätt säker på att det kommer ett vid tre, halv fyratiden. Jag har bestämt att jag ska gå hem när det kommer. Lite som Skalmans mat- och sovklocka.

Klockan är två nu, så om jag ska hinna skriva nåt alls är det väl bäst att jag bara gör det nu. Tack för pratstunden.

Fyra saker jag köpte på loppis igår

Va?! Har jag handlat på loppis? Jag?!

Jo, det är sant och inte nog med det, jag börjar med att ljuga er rakt upp i ansiktet, för den här lilla ledsna taxen köpte jag redan i måndags. Köper nästan aldrig nåt på Facebook-loppisar, men den här kunde jag absolut inte motstå.

Som en liten tax-lucia. Älskar den djupt och innerligt!

Nåja, den här köpte jag faktiskt igår. En tupp-kanna! Och man häller liksom ur näbben. Lite sliten, men helt otrolig och absolut nödvändig. Tänk den som vas för ett gäng solrosor till exempel. Eller att ha påskriset i!!!!

Har jag en grej för djurformade föremål? Helt klart. Jag tycker om att se det jag äger i ögonen.

En barnboksklassiker köpte jag också; Laga mej, sa Pulvret. Jag har läst den här säkert två miljoner gånger när jag var liten och tänkte att en viss brorson som visat ett visst intresse för att leka sjukhus på sistone kan uppskatta den med. Pulvret annars, vilket genialt namn på en karaktär. Önskar jag hade kommit på det själv. Pulver är ett snyggt ord överlag, borde börja använda det mer. Pulver hjälpte mig, verkligen osv osv.

Det här var mitt favorituppslag när jag var liten, när Pulvret designade nya kläder till all personal. Det här är ju en bok skriven av nån som fortfarande har tilltro till välfärden. Pulvret har alltså brutit benet och får tillgång till all den här personalen OCH att han ligger på sjukhus i 42 dagar!!!!! Jag har visserligen aldrig brutit ett ben, men när brorsan gjorde det tror jag inte ens han var över natten på sjukhuset… Eller? Hur som, bra bok är det i alla fall.

Till sist; mitt bästa köp eller åtminstone mest funktionella. Ett skrivbord till kontoret! Jag blev trött på vårt gamla Perstorpsbord som visserligen är fint men rangligt och litet och snävt och alldeles för lätt. Tittade först på olika nya alternativ på Jysk och det fanns både ett och annars jag kunnat tänka mig.

Men så dök det här upp på Facebook-loppis (nästan aldrig sa jag!) och ropade mitt namn. Eller nja, jag råkade i misstag skicka en av de här autosvaren loppissidorna på Facebook erbjuder när jag granskade bilderna hehe. Jag var visserligen intresserad, men hade tänkt avvakta lite. Men ödet ville annorlunda så jag hämtade det igår kväll. Det är stort och tungt och stadigt och har en helt fantastisk yta, det är ett bord att älska. Det är hellr inte så lågt som det av nån anledning ser ut på bilden vill jag bara påpeka!!!!

Det kostade fem euro mer än det billigaste bordet jag hade kollat på Jysk och i motsats till det vågar jag tro att det här bordet håller resten av livet. Det här bordet känns nästan som en levande person. Tänker att jag ska kunna författa många böcker vid det.

Bonusbild av frakten. Körde alltså så här genom stan och det kändes både läskigt och lite… olagligt? Eller? Hur som helst gick det bra och jag är så jäkla glad över min lilla Nissan. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den, som det heter.

Vecka 38

Veckans födelsedag: min egen! Jag fyller 33 denna vecka och det känns fint. Bra och snygg siffra, jag känner mig ganska tillfreds med var jag är i livet i jämförelse med min ålder och häromdagen gjorde jag nåt fånigt test på internet där jag ålderstestade min hörsel och den var till och med några år under 30. Tänker inte fira speciellt mycket däremot, det hinner jag knappt. Jag har ingen önskelista i år heller, det enda jag har kommit på att jag vill ha var en regntunna till torpet och det ska jag få av pappa. Och Pär har klickat hem Frida-tidningar från slutet av 90-talet åt mig, det hade jag också önskat mig. Vi ska kanske titta närmare på dem sen.

Jag lite yngre än 33

Veckans födelsedag 2: imorgon fyller min svärmor och så föds Maggan officiellt! Båda två viktiga händelser. Känns konstigt att ha en bok ute nu igen och speciellt nu när det faktumet inte åtföljs av bokmässor. Saknar kollegorna.

Veckans jobb: jag har massor att göra. Det är ordkonst-timmarna förstås och releasefest ännu mer förstås och ett par ansökningar som ännu ska in och lektioner som ska planeras och ett cykelmanus som ska färdigställas. Plus kolumn-deadline och poddinspelning. Hösten är sannerligen igång.

Veckans sömn: ja, det är inte mycket med den. Jag låg och hostade till halv fyra inatt. Hade väckarklockan på 07:50, kunde inte stiga upp före 08:50. Det gick liksom fysiskt inte. Så ovärdigt.

På sömnen alltså. Fick den här rubriken av Malin här om dagen, den är användbar i många sammanhang. Den ledde också till den ytterst österbottniska slutsatsen att jag och Malins man delar en småkusin, men från olika håll.

Veckans läsning:

ADHD - Från duktig flicka till utbränd kvinna av Lotta Borg Skoglund. Jag brukar sällan orka läsa annat än skönlittertur eller enstaka själv/biografi och jag kommer aldrig förstå, rekommendera eller gilla självhjälpsböcker, men den här är ganska intressant. Visste du att ADHD ofta ser helt annorlunda ut i flickor än i pojkar?

Veckans diagnos: är så förbannat trött på alla som ska självdiagnostisera sig med än det ena, än det andra, mig själv inkluderad. OBS alltså inte trött på diagnoser i sig, utan det att man läser en artikel och plötsligt inser att man är ett superunikt kristallbarn från rymden osv. Men med det sagt, det är klart att jag givetvis har ADHD nu när jag läser den här, hehe.

Nej men seriöst, så jag fungerar ju ändå ganska bra i en vardag, så kanske jag bara ska strunta i att försöka bokstavsbestämma mina beteendemönster. Jag har och är mycket av det som målas upp som ADHD i vuxna kvinnor (och det visste jag redan innan jag läste denna) och frågar du den som lever med mig närmast så är han ju ganska övertygad om saken. Men allt det där är ju ett spektrum också. Jag lutar väl ditåt kan vi säga. Borde kanske gå på en utredning, men orka. Då kanske dom kommer fram till att jag inte har det - och vad ska jag då hitta på för diagnos? :-))))))

Veckans Viola:

Hon lever, så ta det lugnt.

Saker jag kanske borde göra egna inlägg om men som jag inte orkar men här är de i alla fall

Ja, hade jag varit en bättre bloggare så hade kanske alla dessa saker fått egna inlägg men här är vi nu.

Jag har klippt mig! Nästan 20 cm bort, klipp klipp. Känns jätteskönt! Ska försöka hålla den här frisyren en stund, men mitt hår växer piss-snabbt så måste komma ihåg att faktiskt ta topparna regelbundet. Fy vad tråkigt.

Jag har hängt med min yngste syskonson Ruben. Han har lärt sig äta majskrokar och dra sig framåt. Han är ett underbarn med andra ord.

Jag har ätit bär.

Hängt mera med Ruben. Viola är inte ett stort fan av syskonbarnen - förstås. MEN jag tror faktiskt att hon fattar att hon inte ska klösa eller riva, för hennes tröskel att göra så annars är inte speciellt hög. Men hon har aldrig rört ett barn. Vad jag minns i alla fall. Och då har ändå åtminstone Grim umgåtts med henne ganska hårdhänt.

Jag har äntligen hittat outfit till ett bröllop jag ska på snart. Ja, jag vet det är helsvart, men jag ska så klart krydda till det med accessoarer, kanske nån liten JACKETT och färgglada skor. Men puffärm, naturmaterial och en lagom djup urringning - mer än vad jag vågar hoppas på att hitta. Den här kommer jag då mycket användning för, det känner jag. Från Asos.

Jag har jobbat hemma i rosa rummet en dag. Har också jobbmässigt hunnit med en hel del den här veckan - dessvärre ändå inte tillräckligt.

Det beror till stor del på att jag sovit PISSDÅLIGT hela veckan. Verkligen rekorddåligt. Hann bli ganska frustrerad men så sa Johanna ba häromdan: ”minns du att du sa att jag skulle påminna dig om hur dåligt du sov strax före du gav ut Klåda?”. Det kommer ju en bok på tisdag, såååå…. Ja. Här är förresten en intervju om den.

Jag har ätit cacio e pepe.

Speaking of Maggan - vi har fått snygga Maggan-vykort från tryckeriet! Dom kan man få om man kommer på releasefest.

Det var väl ungefär det. Är det nåt av det ni vill veta mer om så hojta till så kanske jag gräver fram ork att fördjupa berättelsen om bären eller min nya frisyr.