Kulturkonsumenten vecka 34

På sistone har jag

LÄST

... finlandssvensk, ung poesi! Väldigt trevligt. Före ni skiter i de här två tipsen för att ni tror att ni inte kan läsa poesi eller inte fattar eller whatever folk brukar ha som orsak, så let me tell you: Trixet är att läsa poesi ungefär som man läser en tweet. Det är nån som försöker och i bästa fall lyckas uttrycka nåt allmänmänskligt och dujpt personligt i korta rader. Det är inte svårare.

Sinead Obreys Fågeltanken är en gotisk och tonårssvulstig liten bok, fylld med känslor och kroppar som gör ont. Det är desperat och dödsromantiskt och förbannat och äckligt och många gånger snyggt forumlerat.

Adrian Pereras White monkey golvade mig ganska hårt. Om Fågeltanken är svulstig är White monkey nästan sakligt berättad. Det handlar om klass och om rasism och det är bra och viktiga ämnen, men det som högg till mest är den ilskna och nästan motvilliga kärleksförklaringen till en mamma. Det är så precist skrivet, vet inte riktigt vad jag mer ska skriva. Det är _bra_.

TITTAT PÅ

bild från svt.se

Kortfimen Nattbarn som visades på SVT för ett par veckor sen hade jag tänkt skriva om eftersom det är det finaste jag sett på TV since Colin Firth friar på portugisiska i Love Actually. Tyvärr kan man inte se den på SVT play här insåg jag och eftersom jag inte vill uppmuntra nån att göra nåt olagligt (men jag heller inte bryr mig om ni gör det obvi) så tänkte jag tipsa om nåt man kan se lite mer lagligt, så länge man väntar på att snåljåpzrna på SVT öppnar upp Play för sina finlandssvenska neighbourinos.

Glow! Första säsongen finns på Netflix nu och jag har sett nästan hela. Tycker det är riktigt roligt och bra och päminner en del om Orange is the New Black, kanske för att Jenji Kohan finns med som executive producer (vad nu än sån gör). I handling påminner det inte alls om OITNB, Glow handlar om kvinnliga wrestlers på 80-talet, men stämningen är ganska likadan. Många intressanta kvinnokaraktärer och en lovable men svinig manlig chef. Plus för kul soundtrack och fantastiska åttiotalskläder <3333

LYSSNAT PÅ

Okej ska jag vara ärlig så har jag typ ENDAST lyssnat på den här skivan, klassisk musik från Ingmar Bergmans filmer. Vet inte vad det säger om mitt sinnestillstånd men det kanske bara sån jag är nu för tiden. Klassisk musik och poesi och snart går jag väl på opera och gråter som Julia Roberts i Pretty Woman. MEN OKEJ, för att ni inte ska helt förpassa mig till stofilskåpet så har jag gjort en playlist. För er. Jag har gjort en playlist åt er!

Tanken är att ni ska lyssna på DEN HÄR när ni cyklar genom stan till jobbet (förstår du inte namnet så får du fråga nån österbottning du känner). Och har du inte megalångt till jobbet räcker den till hemvägen också. Jag vill att du ska få känslan av att du är huvudrollen i en film och att du just fått ett bra besked och du nu är i scenen som ska symbolisera att du känner dig oövervinnerlig och energifylld som aldrig förr. Och vem vet, kanske du tar en extra runda runt stan på cykeln bara för att det är så jävla kul att cykla när det är lagom svalt och man har bra musik i lurarna. För det är det. Älskar allt med den här tiden på året. ALLT!

Boklistan

* Böcker för mig är: mitt största intresse. Att läsa dom och skriva dom och bara omge mig av böcker är det bästa jag vet.

* Just nu läser jag:Själarnas Ö av Johanna Holmström. En riktigt bra bok, nyutgiven och finlandssvensk. Igår läste jag Alternativet av Karolina Bång, en serieroman som var helt okej, men inte så bra som jag hade hoppats/förväntat mig. Sen lyssnade jag just klart Sanning och skvaller av Curtis Sittenfeld som ljudis. Det är en slags modern version av Stolthet och fördom. Den var inte så bra, men det jag slukar ju allt med Mr Darcy så.

* En perfekt läsplats är: läser oftast i sängen. Annars tycker jag om att läsa på tåg eller på café eller så klart utomhus på en filt sommartid.

* En bok alla borde läsa: så otroligt svår fråga, man skulle ju vilja namedroppa nån bok som fo sho skulle göra folk snällare men idk. Svårt att säga EN som skulle funka universellt. Tycker Liv Strömqvist serier är informativa och lätta att ta till sig, så kanske dom då. Huvudsaken är väl att man läser över huvudtaget. Jag tror man blir en snällare och goare människa ju mer man läser. Alltså är jag som storläsare RIKTI snäll och go förstås.

* Pappersbok eller e-bok: Pappersbok, men också ljudbok. Prenumererar på Nextory, tycker det har helt ok utbud. Hittills har jag inte känt mig utan att lyssna på.

* En bok jag kan läsa flera gånger om: har läst Vilhelm Mobergs Utvandrarna-svit fler gånger än jag minns. Brukar också läsa om rätt mycket ungdoms- och barnböcker när jag är sjuk/bakis/ångestriden. Tröstläsning kallar jag det.

* Min favoritförfattare: eeeeeh så jävla svår fråga, har ingen topplista på det sättet. Har ju så klart såna jag gillar mer, men ugh får lite panik av att nämna namn för tänk om jag glömmer nån viktig. Gillar så många och av så olika anledningar. För att nämna några nutida så: Sara Stridsberg, Kerstin Thorvall, Chimamanda Ngozi Adichie, Zadie Smith, James Frey, Jonas Hassen Khemiri, Nicole Krauss, Junot Diaz osv osv osv

* Det här skrivs det alltför lite böcker om: skulle tycka det var phett med en riktig arbetarlitteratur-revival, men det är väl kanske på gång redan? Annars skulle jag gärna se mer översatt litteratur från icke-engelskspråkiga ställen. Det har varit en stor och nyttig aha-upplevelse de gånger jag läst t ex Chinua Achebe (på tal om berörande böcker i nästa fråga, läs Allt går sönder) eller Yoko Ogawa och på nåt sätt fattar vilka rasistiska fördomar som ändå ligger nedärvda och djupt inlärda i mig. Som att jag inte fattat före jag läste Allt går sönder eller The housekeeper and the professor att det är EXAKT samma känslor under alla hudar, oavsett kontinent. Ni kanske tycker det är självklart, men grejen är att det tycker/tyckte jag också! Men förståelse är ju ingenting vi blir fullärda i, hur många mänskorättsorganisationer vi än gillar på Facebook.

* Den bok som berört mig mest är:I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv av Tom Malmquist grät jag jetemycket till. Också Änklingen av Ray Kluun är en sån riktig tearjerker om man är ute efter sånt som är vackert och tragiskt. Båda två är skrivna av män som sörjer sina fruar, hmmmmm. Mig äger ingen av Åsa Lindeborg är ju också en classic i berörssammanhang. Och jag skulle va en hycklare om jag inte erkände att jag grät mig rödfläckig till The fault in our stars hehehehehe.

* I höst ser jag fram emot att läsa: mycket! Men det kommer jag knappast göra pga intensiv jobbhöst. Försöker hänga med i vad som ges ut, läser gärna recensioner och annat bokrelaterat. Men kommer så klart inte på en enda bok nu. Vet att Marian Keyes har ny på G och att Mats Jonssons nya serieroman kommer ut imorgon (Pär frågade efter den på bokhandeln idag). Och Helena Dahlgrens Orkidépojken! På hemmafronten tycker jag det kommer så sjukt mycket intressant i höst! Adrian Pereras White monkey, KuggesVad heter ångest på spanska?, Eva Frantz' Blå villan, Kjell Westös nya, Blaue Fraus Någon hatar oss igen, Martina Moliis-Mellbergs 7... SÅ MYCKET!!! What a fine time to be alive.

Den mest inspirerande av rundor

----- Inlägget är ett kommersiellt samarbete med Konstrundan -----

Jag har alltid sett mig själv som något av en konstnär. Det här är ju helt befängt, för jag är inte ens så där väldans konstnärlig. Däremot omger jag mig gärna med konstnärer. Inte så att jag medvetet väljer vänner efter konstnärlig förmåga, men det är ett faktum att i min lilla bekantskapkrets finns det en och annan konstnär.

Det är nämligen trevligt att omge sig med konstnärliga människor, konstnärer är oftast intressanta människor. Det är trevligt att bli inbjuden till en ateljé. Det är trevligt att få se sånt som är färdigt och sånt som inte är färdigt, i en miljö som dessutom inbjuder till lite mer avslappnad stämning och spontanitet än vad till exempel ett galleri gör.

Det är också trevligt att få den där inspirations-injektionen och för ett ögonblick, när ens fingertoppar nuddar ett par penslar som står där i ateljén, föreställa sig hur det skulle va om man själv var lite mer skapande och hade en egen liten ateljé. Man kanske tar med sig en del av den känslan hem, byter plats på ett par blomkrukor, gör så att säga en komposition – för står ändå inte den där pelargonen bättre där i hörnet? Man känner sig på det hela taget som en lite mer intressant människa.

Du känner igen den där känslan jag pratar om, va? Blev kanske lite sugen? Sicken tur – och nu kommer vi in på mitt egentliga budskap här – det är Konstrundan nästa vecka!

Konstrundan fyller hela tio år i år och är väl ett ganska välkänt fenomen, men för dig som ännu är obekant med det hela så kan jag berätta att Konstrundan är som en mysig, helt tvåspråkig festival en gång i året - i år 18:e till 20:e augusti - där konstnärer i hela landet (från Kotka till Enare och från Eckerö till Onkamo) öppnar upp sina ateljéer för allmänheten. Du kan alltså mellan 18:e och 20:e augusti få precis den där inspirationsboosten jag pratar om - helt gratis så klart!

Om du går in på Konstrundans hemsida så kan du enkelt söka på namn - om du redan har en konstnärs ateljé du skulle vilja se - eller på plats -om du bara är sugen på att hitta en ny favorit!

Om du till exempel söker på Jakobstad så hittar du en kort beskrivning av alla konstnärer som deltar i Jeppis och dessutom adress och köranvisningar. Kunde inte vara enklare! I Österbotten finns det i år 43 besökspunkter, varav sex i Jeppis. Där har du program för hela helgen! Jag är även ett stort fan av lokalturism, så det här är även en chans att se lite av dina hemknutar, utan att behöva virra kring mållöst.

Ateljéerna står egentligen öppna först lördag och söndag, men redan på fredag finns det program. Eftersom Konstrundan fyller jämt i år så ordnas det även en konstfestival för barnfamiljer den fredagen den 18:e augusti - Konstens fredag. Konstens fredag ordnas på Malakta i Malax, Taikon i Vasa och Balatako i Jakobstad här i Österbotten och jag tycker det är en ypperlig chans att låta dina barn möta lite kreativt skapande. Eller varför inte låna med dig nåt barn om du iinte har några egna? Det finns säkert föräldrar som för all framtid skulle va dig tacksam om du tog med deras kids på till exempel keramikverkstad på Balatako mellan 12-15 den fredagen. Dessutom kan du med gott samvete delta i keramikverkstaden själv i egenskap av barnvakt, hehe.

Oavsett om du vill kladda i lera, kanske har en lucka på vardagsrumsväggen som skulle må bra av en akvarell i en snygg ram, bara är nyfiken och vill kika in i nåns lilla skaparvrå, vill träffa nytt folk, vill ha nåt matnyttigt att göra en lördagförmiddag eller som jag - bara vill stå en stund med fingrarna lätt strykande en pensel och fantisera en stund om hur det hade varit - tycker jag du ska ta och delta i Konstrundan i år. Det skadar aldrig med en dos inspiration.

Konstrundan pågar mellan 18:e och 20:e augusti i hela Finland. På i konstrundan.fi hittar du alla konstnärer och all info.

----- Inlägget är ett kommersiellt samarbete med Konstrundan -----

Kulturkonsumenten vecka 27

Ah, detta hederliga gamla format som jag älskar. Av nån anledning gör NI inte det, för dessa inlägg får alltid minst likes men fittigt då att det här är min blogg och inte er ¯\_(ツ)_/¯. Vecka 27, here we go! Jag har

LÄST

Lisbet och Sambakungen av Emma Karinsdotter. Okej, jag är eventuellt lite jävig här eftersom Emma K. är Pärs bästis och jag tycker väldigt mycket om henne men jag vill ändå va ever so bold och tipsa om en barnbok trots att jag inga barn har. Lisbet och Sambakungen är en högläsningsbok (finns som ljudbok, så tog jag mig an den, tips för vuxna barn eller hesa föräldrar) som är typ.. ganska galen? På ett bra sätt alltså. Den påminner i det närmsta om Loranga, Mazarin & Dartanjang men egentligen inte så mycket om den heller.

Lisbet bor med sin farmor Sambakungen, en pensionerad hemlig agent med gelehallon i håret och piratkatten Sixten som älskar att städa. Det handlar om den sista sommaren före skolan börjar och trots att bokens handling många gånger är typ magisk eller märklig i alla fall, så är känslorna som ligger där under allt - oro, ensamhet, kärlek och pirr - hjärtskärande äkta och relaterbara. Har både fällt en tår och skrattat högt under den här boken. Och även om jag kanske inte hade kommit mig för att läsa den om jag inte kände Emma (läser mycket sällan ny barnlitteratur) så hade jag definitivt gillat den ändå! Ska köpa mig ett faktiskt exemplar också eftersom ljudboksversionen har det stora minuset att den inte har Hanna Gustafssons (hon som gjort Iggy 4-ever och Nattbarn) illustrationer.

På vuxensidan lyssnade jag klart Malin Persson Giolitos Störst av allt igår kväll. Den var bra, men jag tyckte den tappade lite mot slutet.

LYSSNAT PÅ

Mest på Lorentz nya skiva pga älskar Lorentz, älskar älskar ÄLSKAR! Annars har jag samlat sju bra låtar från senaste veckan på min lilla kulturkonsumentlista, HÄR hittar du den.

TITTAT PÅ

[embed width=620 height=348 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/S5qJXYNNINo/hqdefault.jpg?r=14840]http://www.youtube.com/watch?v=S5qJXYNNINo[/embed]

Just nu ser jag på amerikanska The Office för första gången. Det är jättekul. Utöver det såg jag Anne with an E på Netflix rätt så nyligen. Jag som så många andra tycker ju om Anne på Grönkulla-berättelserna och jag tyckte den här nya adaptionen kändes fräsch. Jag tycker om den här hyperrealistiska, smutsiga trenden på TV. Dessutom är Matthew och Marilla Cuthbert de finaste karaktärerna på denna jord, amen! Speciellt Marilla, jag tycker om den där slags barska kärleksfullheten och strama frisyren som hon delar med en annan favorit - Professor McGonagall <333

SÅ DÄR ÖVERLAG ÄLSKAT

Köpte en billig liten mjölkvisp på Tiger här senast jag var där. Det är alltså den där rosa grejen som ser ut som en misslyckad sexleksak som är själva vispen. Mjölkvispar räknas knappast under kultur, men faktum är att jag känner mig lite närmare min inre författare när jag dricker mitt kaffe med skummad mjölk. Det höjer livskänslan flera meter. 

Nya böcker, hurra!

Inlägget innehåller gåvor från Förlaget.

Hej kompisar, nu är jag tillbaka! Det regnade konstant (KONSTANT, 24/7, HELA TIDEN, JÄMT) under vår vistelse på Gotland och nu verkar samma regn hittat hit, men vad gör väl det när jag har en halv hyllmeter nya böcker? Ska berätta mer om Gottis sen, men tänkte prata böcker först och främst.

Böcker passar ju bra denna vecka också, eftersom Sevendays veckolista har inredning som tema idag. Vad ger mer värme, innehåll och själ till ett hem än just böcker? Nej just det. Jag ska fylla i hela listan senare i veckan, men nu. Böcker.

Jag har både fått och köpt böcker lately. Mest har jag köpt, på Akademen igår när vi hade ett par timmar över mellan flyg och tåg. Det är bra jag är gift med nån som också tycker att har man bara nån timme över i en stad söker man sig först och främst till en bokhandel.

Nana som hängde med oss förra veckan hade packat med sig The handmaid's tale som reselitteratur och efter att hon läst klart den fick jag den! Himla snällt av henne, för jag hade ändå tänkt köpa den pga har sett serien som alla andra och vill ha MEEEEER.

På Akademen var det rea och jag var inte sen att låta mig luras av det. Jag plockade på mig en hel hög med böcker, men jag kunde ha köpt väldigt mycket mer och jag avstod från en massa så tycker ändå jag visade nån slags självdiciplin. Men M train och Magisterlekarna fastnade i handen.

Jonathan Safran Foer är ju en gammal favorit, även om det börjar bli bra många år sen jag läste nåt av honom. Såg att hans senaste, Here I am som jag plockat in och ut ur köpkorgen på Adlibris nåt år nu, fanns i pocket nu så jag haffade den. Karin Johannissons Den Sårade divan kändes också oumbärlig. Tycker det är trevligt med lite fackbok mellan prosan.

Linn Ullmans De oroliga har jag velat läsa länge och igår på tåget hem började jag. Kändes trevligt att läsa om Fårö, som jag och Pär hade besökt bara dagarna innan. Boken handlar alltså om Linn Ullmans pappa Ingmar Bergman och mycket om Fårö på Gotland där han bodde stora delar av sitt liv. Jag förstår ju Bergman varför han ville bo där, så vackert och öppet och dramatiskt landskap. Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet som det också heter. Pluspoäng om du vet ursprunget på det citatet.

Andra reafynd som slank med var Ställ ut en väktare, Se mörkret och Projekt Ines. Den sistnämnda är visserligen den äldre upplagan, men grejen är att jag stod och dreglade på den nyare upplagan men insåg sorgset att njäe, det blir nog lite dyrt. Minuterna senare hittade jag denna på ett reabord, många euro billigare. Hurra!

Det här är ju ingen bok säger ni och nej, det har ni rätt i men eftersom jag lyssnar så mycket på ljudböcker nu förtiden och jag köpte dem i Visby i helgen så tyckte jag det ändå kunde va motiverat att ta upp mina sprojllans nya hörlurar! Trådlösa och allt. Om ni undrar varför jag har shoppat som en galning så är det för att det finally börjar trilla in lite av dom pengarna jag frilansat ihop under den mycket fattiga våren. Plötsligt hade jag ett trevligt litet överskott i budgeten för första gången på länge och då tyckte jag att jag kunde va värd ett par Urbanears i modellen Plattan. Dom har t ex cool touchfunktion; jag behöver bara dra med fingret en gång på höger öra så byter jag låt osv. Känner mig ungerfär lika cool som killen i Freestyler-videon när jag går runt med dem. Lyssnar för tillfället på Störst av allt av Malin Giolito Persson i dem.

Tack vare den ljudboken i dom hörlurarna och det faktum att jag är så nyfiken att jag går i bitar orkade jag cykla iväg till posten idag för att hämta ut ett paket jag hade fått. Hade inte beställt nåt så visste inte vad som väntade, men det visade sig vara Förlaget som skickat Tove-böcker åt mig <3333 Jag väljer att se dom som en liten sommarpresent och vilken passande sådan. Solstaden har jag visserligen inte läst men sol, sommar, liivi, ni vet. Sommarboken har jag läst ett par gånger och det är väl den finska sommaren inkapslad i ett par hundra sidor, helt oemotståndligt ljuvlig för en skärgårdsromantiker som jag själv.

Och det hoppas jag du också är för faktum är att vi, bokhoardare som vi är båda två, har åtminstone ett ex av Sommarboken redan, eventuellt ett annat, äldre nånstans också. Ni hör ju. Det är ingen ordning alls på nåt här. Och det är alldeles fel och orättvist att vi ska ha två (eventuellt tre) exemplar av den här fantastiska lilla boken och vissa ska sitta där hemma utan ett endaste litet ex, så nu vill jag lotta ut den! Dessutom fick jag en bok av Nana i veckan och man ska ju ge vidare uti världen av det man får, så nu är det min tur att göra nån glad.

Sommarboken kom ut 1972 redan, men är tidlös som bara Tove Jansson kan vara. Den är väl (en gissning men jag tror en ganska korrekt sådan) Toves mest omtyckta verk som inte innehåller mumintroll. Den är skriven i korta kapitel, som många gånger även skulle funka som fristående små berättelser, men allt cirklar kring Sophia och hennes farmor och deras rörande fina vänskap. Den är precis så finurlig som du förväntar dig av Tove och dessutom har min mentor och favorit Monika Fagerholm skrivit förordet till den här utgåvan. Bara bra saker alltsammans alltså.

Vll du ha Sommarboken? Skriv en kommentar och berätta vem i Mumindalen du är och varför, så utser/lottar jag fram en vinnare på till exempel fredan. Vi säger fredan.

PS Jag är en solklar Sniff; gnällig, feg och ganska lat.

Sommarprat!!!! Imorgon!!!

Foto: Nikko

Ja, nu först börjar jag bli lite spänd för imorn när mitt lella sômmarprat ska sändas. Jag har som inte tänkt så mycket på det måste jag säga förr. Men nu är det ju plötsligt verkligt på ett annat sätt. Ni ska väl lyssna? Snälla gör det! För att förenkla det för er kan jag berätta att fr o m sju imorgon på morgon kan man hitta sommarpratet på Yle Arenan -> HÄR <- och sen sänds det ju så klart i radio både klockan tio och klockan sex. Okej, orsaker till att du ska lyssna på mitt sommarprat:

1. Du är uppenbart intresserad av mig, eftersom du läser det här. Antagligen gillar du det jag gör och tycker att en dos Ellen förhöjer vardagen. Eller så gillar du inte mig alls, men kan inte låta bli att klicka dig in hit då och då för att tja, det är lite kul att sitta och störa sig på folk som tror dom är nåt. Jag tror definitivt jag är nåt. Oavsett varför du är här inne nu på bloggen (igen...), så är mitt sommarprat som ett lite längre, kanske lite personligare inlägg. Uppläst av yours truly. Du kommer älska/älska att hata det.

2. Malenamis sommarprat förra året spräckte ju typ alla rekord och blev sommarens mest lyssnade sommarprat osv osv osv i all evinnerlighet. Nu tror jag ju inte jag besitter den slags star quality som Malena gör och jag tror knappast att mitt prat kommer upp i samma nivåer men vore det inte lite härligt om årets blogg-sommarprat i alla fall inte föll platt? Höll upp bloggfanan lite i alla fall? Är inte det här en sak ni kan tänka er att kämpa lite för?

3. Jag är också väldigt nervös att ingen ska lyssna på det alls och att Yles ledning ska sitta på sina möten och HIMLA MED ÖGONEN och kanske skrynkla ihop nåt papper till en boll och slänga i ett hörn. Så säger nån "ja då vet vi ju att vi aldrig ska involvera henne igen" och nån annan säger "ja, men ibland måste man ju ta lite risker" för att muntra upp stämningen.

4. Jag pratar bl a om när jag träffade Pär för första gången, hur tricky det kan va med kärlek - både till sig själv och till andra och det här med kroppspositivitet. Lite feminism så klart, lite nästintill pubertal ilska över samhället i stort och så en liten dos Jeppis-löööv. Allt det här FÅR ni, gratis. Eller ja, det är ju skattefinansierat, men det känns ju ändå inte av, så vi säger gratis. Public service, min bästa service <3.

5. Jag är ingen Athena Farrokhzad, hur gärna jag än skulle velat. Jag är ju ett stort fan av hennes sommarprat från några år tillbaka och mitt sommarprat innehåller en liten blinkning till henne. HÄR hittar ni hennes sommarprat som ni verkligen borde lyssna på.

6. Jag fick äran att ha med en av mina kompisar Costa & Tom Alfons låtar i pratet. Det är faktiskt premiär för låten just imorgon, i mitt sommarprat!!! Hur coolt är inte det!?! Imorgon släpps också videon till Every day som låten heter. Dom plus en massa annan bra lokal hiphop uppträder för övrigt 20:e juli här i Jeppis under nåt som heter Jeppis Summer Jam. Hett tips för er som gillar bra musik.

Nu kommer jag inte på fler orsaker men LYSSNA snälla okej? Ni får gärna höra av er med feedback (om den inte är alltför dålig då för vad fan ska jag med det till) också. Bekräftelse är mitt favoritberoende :-))))) Tack å hej!

Midsom - nej, MUSIKlistan

Jag ligger lite efter när det gäller Sevendays listor, men här är förra veckans musiklista. För att sammanfatta midsommarlistan kort: har inga säkra planer, tycker det är en ganska lame högtid förutom att nattljuset känns magiskt och har inga traditioner och inga måsten. Förra året åt vi middag här och körde ut till havet. Nåt år har jag suttit och frusit röven av mig på nån villa och sen sovit fjorton pers på fyra kvadrat. Ett år satt jag och brorsan i min lägenhet med neddragna persienner och kollade på Sunes sommar och åt skräpmat. Nåt år har jag legat hemma och petat mig i näsan. Allt har varit fint på sitt sätt.

Okej - musiklistan då!

♠♥♠

Musik för mig är: underhållning, avslappning, en konstform och en identitetsbyggkloss.

♠♥♠

Jag lyssnar helst på: rap, soul, RnB, pop, en del klassiskt, lite house, lite annan elektronisk musik, lite punk och lite indie. Är inte jättebra på att genrebestämma och egentligen tycker jag väl att genrer inte så spelar så stor roll idag för allt är ändå ett jäkla misch masch. Av naturliga skäl blir det mest på engelska och svenska. Lite finskt ibland, ännu mindre tyskt och ibland på nåt språk jag inte alls kan, men då är det ofta en speciell känsla jag är ute efter som jag tror att ett visst språk ska kunna ge mig.  

♠♥♠

[embed width=600 height=449 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/UbxUSsFXYo4/hqdefault.jpg?r=48340]http://www.youtube.com/watch?v=UbxUSsFXYo4[/embed]

Den bästa låten att starta morgonen med:9 to 5 med Dolly Parton.

♠♥♠

Ett instrument jag vill kunna spela: nåt bleckblåsinstrument hade varit coolt, typ trumpet. Hade också gärna varit en dragspelsvirtous, men hade nöjt mig att kunna mera gitarrackord än de stappliga tre jag idag kan.

♠♥♠

En musikstil jag inte förstår mig på: aaah, basha musikstilar - my favourite. Jag hatar acappella, det är det vidrigaste som finns. Den här gruppen med välgroomade ungdomar som sjunger Hallelujah som snurrat på åtminstone mitt Face-feed i vinter har fått mig att kaskadspy inombords. Tycker inte heller om metal i nån form, men speciellt inte om det är kombinerat med nån form av opera. Tycker ganska ofta rock som sån är tråkigt, förstår mig t ex inte på varför Foo Fighters är så stora, jag blir bara uttråkad. Och sen tycker jag det borde va olagligt med sån där white washing eller vad jag ska kalla det, när man gör en "känslosam", "mogen", "äkta" ofta gitarrbaserad version av nån bra poplåt. Det är så onödigt. Om man inte fattar känslorna i en uptempo-låt utan att nån talanglös youtubesångare gör sin dämpade version av det så borde man kanske gå nån slags autist-utredning. Fireworks och feelings är INTE motsatser.

♠♥♠

Det här blir årets sommarplåga: tror hårt på den här Wild thoughts med Riri och DJ Khaled där dom samplat Santana. Hur snygg är för övrigt inte Ri i videon? Flämt! som Kalle Anka skulle sagt. Men för egen del tror jag det blir nån låt från Lorentz nya. Glad för mig kanske.

♠♥♠

En låt jag kopplar till ett minne: Jag har massa såna låtar. Många av mina musikminnen är förknippade med människor. Andra med en känsla.

Mamma som spelade Mariah Careys Music box på kassett på den stora stereon på mornarna. Without you på repeat och hon måste spola tillbaka bandet varje gång.

Emmi som ringer minuten efter att hon kommit hem från skolan och sett att senaste Mr Music-skivan kommit. "Hör du vad det är?" skriker hon allt vad hon orkar i luren och du trycker örat mot din lur och hör att det är... Dr Bombay!!!! Med låten S.O.S. som bara RÅKAR vara vår spionklubbs nationallåt. Jubel utbryter - ni kan äntligen lyssna när vi vill på den!

Fammo som ljust och eventuellt med lite fel melodi sjunger Den spanska räven rev en annan räv när hon diskar.

Julia som när hon var liten tyckte om att uppträda som Nordman och lånade pappas stickade jaktmössa och stod och gungande och mimade till Vandraren. Hon försökte få till ett likadant ärr vid ögat som han hade med en nagelsax, men det gjorde väl för ont och det blev inget ärr.

Att dansa så man svettas till Independent woman på Sursik disco och ha nån slags glittertopp som skavar i armhålorna och håret är stelt av gele - också det med glitter. Du skulle också vilja ha tubtopp som de där brudarna som är snyggast har, men du har redan insett att dina bröst behöver axelband.

Du som sitter på mitt mörkblåa tonårsrum vid skrivbordet med uppfällbar spegel och ritar korsfästade clowner (...) och lyssnar på Thåströms Ingen neråtsång jättehögt trots att ni har gäster hemma. Besvikelsen när ingen ens kom och sa till om volymen.

Pappa som sitter och visslar och spelar gitarr till Don Henley i köket sena kvällar, uppkrupen på högpalla.

Sista kvällen Luddes har öppet och John och Jonne kör dig hem och precis när ni kör förbi Schaumans där lamporna ser lite magiska ut i den blå höstkvällen spelar First we take Manhattan på radion och du tänker att nåt ändrar nu.

Att vara på hemmafest och va full för kanske inte första gången, men nästan och swoona över nån som spelar Fake plastic trees på gitarr och du bestämmer sig där och då att Radiohead är ditt favoritband och du är så kär så du tror jag ska dö.

Let it die på en madrass i en lägenhet där det fortfarande röks inomhus. Lyssna noga på texten, säger han och du låtsas inte förstå att han vill göra slut. Sen skickar han en låten via MSN och säger att du verkligen borde lyssna på den och ni har faktiskt inte setts sen dess.

Blott en dag på faffas begravning.

Pär och du som skrålar med i ...vi är förlorare, vi två, sen vi va sjutton ååå-åå-ååår i bilen de där heta augustidagarna ni först träffades. Och det känns i hela bilen att nåt nytt är på gång fast det är en gammal låt.

♠♥♠

Spellistan som ger mig energi: Har en playlist som heter gö nu ba na satan, som är meningen att ge mig just energi. Har iofs inte lyssnat nästan alls på den lately. MEN! Min playlist PWR städa - en lista gjord för att skura olika ytor samtidigt som man ylar med i powerballader - den slår aldrig fel! Förutsett att du gillar Celine Dion. 

♠♥♠

Min mest spelade låt någonsin: ingen aning, säkert I will come to you med Hanson. Men enligt Spotty är det här min topp sju mest spelade låtar 2017.

TACK & HEJ, TARTEXPASTEJ!

Jag ska sommarprata!

Har suttit och pantat på det här inlägget ganska länge nu, men idag kan jag äntligen trycka på publicera, för nu är det out there.

I vintras satt jag en ovanligt kulen torsdag i skrivarlyan med Malin och försökte pressa ur mig nåt som kunde med lite välvillighet kunde liknas vid romanstoff. Jag tror inte torsdagen egentligen var särdeles kulen, jag är inte ens hundra på vad kulen betyder, men jag minns att jag var sur på Pär efter nåt aldrig så litet gnabb och jag kände mig lågmäld på grund av det. Vi kan väl låtsas att vinden ven kring Strengbergs klocktorn, där skrivarlyan ligger för visst är det mer dramaturgiskt effektivt att föreställa sig hur solen bryter fram och vinden stillar sig när jag läste mejlet med förfrågan om jag ville sommarprata.

Det är inte (bara...) det att jag slänger mig på alla möjligheter att synas och höras utan det faktum att jag i många år fantiserat om mitt eget sommarprat. Jag har lyssnat med förtjusning på andras sommarprat men alltid med den lilla tanken om att det här kunde jag göra, om aldrig bättre så åtminstone lika bra. Jag satte det på nån outtalad bucket list: innan jag dör ska ajg sommarprata. Jag är överlag ganska säkert förvissad om att radio är mitt medium, bara jag skulle få chansen. Nåväl, här var chansen - och jag tog den.

Naiv som jag var hade jag nån slags föreställning om att sommarprat, det är nåt man i det närmsta improviserar fram. Kanske man sitter i en gemytlig fåtölj, kanske man sitter runt ett bord med några vänner och stärkt av en whiskey eller två. Hah! En stor del av vårvintern har jag jobbat på det här, skrivit och redigerat och provläst, strukit och bittert knölat ihop nyss utprintade papper till tussar och kastat i hörn. Jag har med en kirurgs noggrannhet valt låtar och en stor slags humor utformade sig när jag insåg det roliga i att säga "Jag heter Ellen Strömberg och jag sommarpratar idag", i samma veva som man tonar upp nån i Radio Vega-sammanhanget absurd låt, typ Runke ball med Eddie Meduza. Ni kan försöka själv. Just Eddie Meduza didn't make the cut, men mina låtval spänner från Ebba Grön via Selena Gomez till Gunnar Wiklund. Nåt för alla kunde va en slogan. Inte riktigt för alla kunde också funka. 

Inspelningen tog sex timmar och ganska många re-takes. Jag spelade in strax efter jag hade haft magafari, vilket jag inte tror påverkade det, men jag minns ändå hela dagen som lite svajig. Och att jag nån gång under femte timmen blev skitsur eftersom mitt blodsocker och vätskenivå låg på minus två miljoner.

Jag hoppas slutresultatet ändå låter som att jag sitter i en gemytlig fåtölj. Eller att du sitter med mig runt ett kladdigt barbord och utbyter skrönor. Jag hoppas i alla fall du ger mig en chans och lyssnar. 27:e juni, dagen efter Arja Saijonmaa, sänds jag och mina 56 minuter of fame. Tycker du om min blogg tycker du om mitt sommarprat. Tycker du inte om min blogg kan du roa dig med att jag lyckas med konststycket  låta både nasal och lite lätt drogad samtidigt när jag pratar IRL.

27:e juni. Men du behöver inte komma ihåg det, jag lär nog påminna dig.

Och som om det inte vore nog med jag-relaterade nyheter och skryt så citeras yours truly i en mycket bra krönika av Nana Håkansson i Expressen. Min bror har alldeles rätt när han som svar på att jag figurerar i svensk kvällstidning skickade en gif med Pitbull och texten Mr Worldwide. Det är ju ett stensäkert sätt annars att få respekt av dina österbottniska peers - bli omnämnd i ett aldrig så obskyrt rikssvenskt sammanhang. Sverige-dyrkan häromkring ass, den är inte att leka med.

Bryt upp, bryt upp

Jag blev tillfrågad om jag kunde läsa nån dikt på våravslutningen på jobbet. Vi har ju kulturmontörer som får examen här idag och praktikanter som får sommarlov. Först tänkte jag läsa nåt jag skrivit själv, men så började jag kolla på på Handsmaids Tale och plötsligt var klockan tolv på natten och så kände jag att varför ska jag försöka pressa fram nåt krystat när det finns så många som sagt det jag vill säga så mycket bättre?

Första man tänker på, eller i alla fall JAG tänker på är ju Karin Boye och hennes "Den mätta dagen" eller så klart "Visst gör det ont när knoppar brister", åtminstone en av dom två har väl lästs på ALLA skolavslutningar sen tidigt sjuttiotal typ. Sen tänkte jag också på Robert Frosts "A road less travelled", men hittade ingen bra svensk översättning och kändes lite lame att läsa på engelska.

Men så kom jag att tänka på Astrid Lindgren. Hon skrev ju inte så mycket poesi, men jag vet ingen som är bättre på att ingjuta tröst och hopp än hon. Och är det inte just tröst och hopp och kanske nånting annat, bubbligt man känner på skolavslutningar? Så läste jag ett stycke ur hennes brevroman Britt-Mari lättar sitthjärta, en härligt käck och trevlig flickbok, hehe. Den är faktiskt ganska fin.

Tänkte jag skulle posta det här, bara för att tja, dela med mig av det. Nu är det väl på riktigt sommar, oavsett vad väderleken säger.

Grattis och lycka till och sii ett hu ni fäälas ikväll. 

Kulturkonsumenten v. 22

Get in losers, we're going kulturkonsumering! Den här veckan har jag

LÄST

Ja, som vanligt har jag lyssnat på den här och inte läst i gammal 1900tals-betydelse, men 'aja. En annan historia är 51 korta små mumsbitar (munsbitar...? vad heter det egentligen?) historia, 5 kvinnor som förtjänar så mycket mer cred än vad de fått i historien, allt från Sapfo till Eva Remeus. Det är Lina Thomsgård (hon från Kobra) som sammanställt boken, men kapitlen är skrivna av 51 olika skribenter med ganska olika stilar. Boken gör sig jättebra som ljudbok, för det är som 51 små podcasts, men jag tror ju den är kul att läs-läsa också. Jag har lärt mi MASSOR i stil med sånt man tar upp i förbifarten över en lunch.

SETT

Som resten av min generation har jag tittat på säsong två av Master of None och blivit förtjust över först och främst Aziz Ansari men också över att se så mycket diversitet och vad som känns som ganska äkta människor utan att det känns som att det tappar i kvaltiet och kul-het. TYVÄRR blev jag lite störd på att huvudpersonens love interest inte är så mycket annat än en manic dream pixie girl med "europeisk" aura. Men ändå, väl värt att se. Finns på Netflix.

Har även börjat se Girlboss, även det på Netflix. Har sett en handfull avsnitt men känner mig redan lite trött på huvudpersonen och hennes bästis, de ROPAR så mycket. Men ganska kul med nostalgi i form av Marissa Coopers död och pubeslåga jeans.

LYSSNAT PÅ

Feists skiva Pleasure. Lyssnade på den hela vägen till Åbo och ba mmmm. Hela skivan är jättebra och du borde redan ha sökt upp den på Spotify. Annars har jag mest lyssnat på Youtube-listor med hits från millennieskfitet. Varför? Jag vet inte.