Nu då?

Jag inbillar mig att folk tittat annorlunda på mig på stan. Igår hälsade en kvinna på mig väldigt glatt, en kvinna jag inte känner. Jag inbillar mig att det beror på mitt ansikte, stort uppdraget under en rubrik med ordet ”sex” i. Jag inbillar mig att jag måste va lite trevligare nu, jag inbillar mig att jag måste ha BH på mig när jag går ut med soporna. Jag inbillar mig att folk bryr sig.

Samtidigt känns det som ett antiklimax allting. Nu då? Vad händer nu? Bryr sig nån alls om att min bok finns längre eller hade den en flugas livslängd? Om en klassiker lever hundra år - vad är en bok som lever en flugas liv? Ett inget?

Så fort glömmer jag hysterin de där första dagarna. Så fort glömmer jag illamåendet över recensionerna. Skulle dom komma och om dom kom, skulle som såga? Så fortglömmer jag att jag ska till Helsingfors nästa vecka och fått minutschema över alla intervjuer. Så fort glömmer jag bort att räkna allt jag har och allt jag fått, så jävla fort är allt borta ur minnet.

Man tror inte att nån ska intressera sig för det man gör, men samtidigt blir man besviken när inte hela världen stannar av. Man vill att nån ska bry sig, man vill vara ifred. Man skriver i ”man”-form för att slippa kännas vid att JAG är en sån osympatisk människa, fylld med egenskaper folk listar som minst attraktiva i undersökning efter undersökning.

Det är så lätt att fastna i de här tankegångarna, så därför passade det bra att Kugge utmanade mig i en tänk positivt-lista. Här är den:

💜 3 bra saker med mina dagar💜

💜 Jag vaknar trygg i min egen säng varje morgon och lägger mig trygg i den också.

💜 Jag går till ett jobb som ganska många dagar känns meningsfyllt, roligt och där jag kan vara mig själv. 

 💜 Jag kan göra vad jag vill på min fritid och har oftast medlen att förverkliga det jag vill också. Typ gå på bio eller baka kladdkaka. Jag har inte så vilda intressen.

🧡 3 bra saker med mig 🧡

🧡 Jag är kreativ och bra på att komma med idéer. Är dessutom kreativt begåvad (konstnärlig är väl ordet jag tänker på) och kan både skriva och rita hjälpligt. Folk brukar också tycka att jag klär mig och inreder snyggt. Jag är dessutom bra på att se helheter, dra slutsatser och känna av både stämningar och trendriktningar och jag tror att det hänger ihop.

🧡 Jag är bra på att inkludera andra. 

 🧡 Jag är precis lagom snygg. Jag är liksom snygg, men inte så snygg så att jag nånsin kommit undan med nåt tack vare det. Har alltid behövt träna personligheten vilket är bra idag. Och så har jag avundsvärd hy och hår. Det ska jag lära mig bli mera tacksam för. 

💚 3 bra saker i mitt liv💚

💚 Jag är kompis med hela min familj och även lyckats bygga en egen liten familjenhet med Pär och katterna. Det har inte alltid varit så enkelt i min familj (skilsmässobarn - u know whats up) men idag så är det faktiskt väldigt odramatiskt och avslappnat. Jag värdesätter det enormt, familj är väldigt viktigt för mig. Är också så glad över att ha en egen familj med egna insidejokes och egna traditioner.

💚 Jag får göra nästan allt jag tycker är roligt, både skrivmässigt och på AE. Jag jobbar liksom med sånt jag drömt om i princip hela livet. Skulle jag när jag var 15 fått tjuvkika på mitt liv som det ser ut idag skulle jag nog tyckt jag var cool. Det är ett bra betyg tycker jag.

💚 Trots att världen ser ut som den gör så är det ändå en bra tid att leva. För mig som vit, medelklassig finländare då. Om inte annat så är det kraft i vetskapen om att vi lever i en omvälvande tid, en tid som kommer gå till historien som nån slags 70-tal (om ni vet vad jag menar). Jag tror att mycket kommer ändra den närmsta tiden och nu är det revolution på gång för att citera ett bra band. 

💙 3 bra saker det här året 💙

💙 Min bok!!! Så klart. Början på nåt nytt förhoppningvis.

 💙 Det verkar bli ett bra år ekonomiskt för mig och Pärlan. Förra året var vid den här tidpunkten une petite catastrophe och nu har vi det jättebra (OBS relativt jättebra, tror inte Bill Gates skulle säga jättebra) så here’s hoping på ett icke-pankt år, peppar peppar.

💙 Att det inte är Suomi100 längre. Hann tröttna rejält på mitt fosterland under förra årets jubileumspsykos och dess merch. Kunde ju inte köpa en limpa ens utan att det var nån slags jubileumslimpa.

💛 3 bra saker med bloggandet💛

💛 Bra skrivövning; bra sätt att hålla upp ett regelbundet skrivande även under icke skönlitterära skrivarperioder.

💛 Vet ni vad ni gjorde för sjunde maj 2010? Nej, just det. Det vet jag. (Kanske, inte helt säker på att jag bloggat exakt just det datumet men ni fattar poängen).

En bild av mig och min bloggkompis Linnea från min 26årsfest med tema Harry Potter, tagen med Linneas kamera, men av vem minns jag inte.

💛 Alla vänner och möjligheter jag fått genom åren. Det är kanske ändå det finaste.

Och vinnarna ääär...

Gjorde en väldigt oceremoniell dragning med hjälp av mina kollegor och vinnarna sv de två böckerna äääär: 

Emma H som gillar hundar! 

Felicia H som gillar katter! 

GRATTIS! Mejla mig era adresser så ser jag till att böckerna kommer till er! Mejla på ellen@aftereight.fi !

Och ni andra som blev utan bok; på S & S egen webshop får ni 30% rabatt på Jaga Vatten med koden ”Rakel”! Ett ganska bra erbjudande om jag får säga det själv. 

Vinn Jaga Vatten!

Jag är visserligen på semester och hade tänkt hålla mig borta härifrån (men på Instagram är jag desto mer i farten; @din.bff.ellen) och från bokprat men det går ju inte när allt snurrar så fort! Igår var det recensionsdag - fick två av två fina recensioner. Eller så har jag fått berättat det åt mig, jag har upptäckt att jag inte alls kan dechiffrera mina recensioner, jag förstår helt enkelt inte vad som står i dem. Enda som lyser upp ur sidorna är den konstruktiva eller negativa kritiken. Förstås, så klart, mvh jungfru. Men Pär säger dom har varit positiva, min redaktör säger dom har varit positiva, jag försöker arkivera dem i hjärnan som positiva. 

​Det sjukaste är att mellan att jag skriver de här raderna svarar jag på mejl från min redaktör. Vi måste trycka en ny upplaga, redan. Andra upplagan! Första veckan den är ute! Bokstavligen måste alltså, boken är slut på Adlibris. Jag har fått höra att det är ovanligt för en debutant. Det ska också tryckas en ”ovanligt” stor andra upplaga för en debutant. Jag vet inte vad som är ovanligt sist och slutligen, men jag vet att inget av det här känns vanligt för mig. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig, det går kanske inte att förvänta sig nåt. 

​Det känns bra att vara här i Sverige. Allt låter lite som när man är under vattnet, allt når mig lite vadderat. Här fikar vi tre gånger om dan, jag ser på Broadchurch och läser inredningstidningar, Pär jobbar lite och ser på skidor, igår kväll gick vi igenom gamla lådor med Pärs saker. Två miljoner blandband, gamla musiktidningar och fotbollshalsdukar. Idag ska vi in till Karlskrona. Vi tar det lugnt och har det bra.

HUR SOM!!! Jag vill ju givetvis lotta ut ett par ex av min lilla hjärta bok, skrivet i mitt jävla hjärteblod. Nå nej, men det är klart man ska lotta ut när man kan lotta ut! Varför har jag annars den här bloggen?  

 ALLT DU BEHÖVER GÖRA ÄR ATT KOMMENTERA DET HÄR INLÄGGET MED DITT NAMN OCH DIN INITIAL (ELLEN S. T EX) OCH BERÄTTA VAD DITT FAVORITDJUR ÄR! 

Jag lottar ut två ex och jag drar vinnarna på söndag kväll klockan 18:00! Lycka till! 

FAQ

HUR KÄNNS DET NU DÅ?

Det känns precis som man kunde tänka sig; jätteroligt, helt vansinnigt och ganska jobbigt. Vill verkligen inte klaga på nåt sätt, det här är ju verkligen vad folk menar när dom säger livin the dream - det här är min dream - men det är väldigt jobbigt på ett lite oväntat sätt. Jag känner mig hudlös och som en svamp, varje ord sugs in i mig. Inte bara om boken, men allt kommer väldigt nära just nu.

Samtidigt känner jag mig märkligt distanserad till själva boken, försökte läsa igenom den idag men kunde inte koncentrera mig, kunde inte förstå hur det här skulle vara nåt som jag skrivit. Vem är den här Ellen Strömberg som det står på pärmen, varför har vi samma namn?

 bild lånad av Ida

I fredags hade jag releasefest. Det var lite galet. Tårtan tog slut och böckerna tog slut. Ville gråta hela tiden och gå därifrån; inte för att det var tråkigt eller jobbigt men för att det blir så mycket. Fick orimligt dåligt samvete när böckerna tog slut, jag trodde jag hade tagit i från tårna när jag beställde 50 ex till festen, trodde jag skulle få frakta böcker av och an resten av livet. Men det sa slurp! en gång och så var bordet tomt. Folk som kommit dit för min skull, med blommor och grattis-hälsningar, folk som var glada för min skull och jag kunde inte ens erbjuda dem en sketen bok att köpa där och då. Ångest.

Efter tårtan och kaffet skulle vi ut och dansa och ut och dansa gick vi. Jag kände redan då att jag inte borde göra det, kroppen skrek TA DET LUGNT men jag lyssnade OBVIOUSLY för det är klart man vill fira sin bok. Shottade vodka för att tysta kroppsskriket, gick ut ändå, fick gå hem efter en timme, för då ”fick jag inte luft” längre.

I had it coming, jag hade tjatat om märklig hjärtklappning och ytlig andning i flera dagar åt Pär, jag förstod inte vad som var fel. Det är ju löjligt, jag är ju ingen direkt newbie inom ångesten, men det är ju så där. Varje gång tror man man ska dö. Så jag gick hem två på natten, med en gloria av svettigt, fruset hår. Kunde inte andas, kände inga hjärtslag, trodde jag skulle frysa ihjäl, trodde jag skulle bli påkörd, trodde jag skulle bli överfallen, trodde en varg skulle äta mig, trodde jag skulle dö. Överlevde, så klart, kom hem och sa att jag håller på att dö åt Pär och sen började gråta. Grät hysteriskt i en halvtimme och Pär är så bra, han är så fin och satt och lyssnade och berättade att nej, jag kommer inte dö nu. Det gjorde jag inte heller. Somnade till slut med Pärs värme precis bredvid min och mascara över hela kudden.

Och nu är det bra. Det är så där. Ibland bryter man ihop och det är okej, det betyder inte att det inte kan va bra fram till det eller efter det. Nu är det helt fine, känner normal puls och andas med magen. Har sett kriminaldrama! Utan mardrömmar! Inga katastroftankar! Ibland ska det bara ut och jag har egentligen lärt mig att släppa ut det före det blir så där, men när allt omkring ändå är så roligt så stänger man om en liten stund till. Och lite till. Så då blir det sådär. Men så är det.

Idag har jag till exempel varit på författarsamtal på Sweet Vasa med Monika Fagerholm och Janina Orlov. Väldigt trevligt. Det är en sak som slår mig gång på gång med den här branschen jag försöker smyga in i är hur trevliga människor (speciellt kvinnorna!) är och hur mycket stöd och uppmuntran man får av alla. Har inte stött på nån missunnsamhet eller nåt sånt alls. Väldigt tacksamt för en nervig debutant.

VAR KAN MAN KÖPA DIN BOK?

Nu vill jag inte vara sån men; var brukar du köpa dina böcker? Har svarat på den här frågan EN MILJON gånger den senaste veckan och jag är jätteglad att folk vill köpa den, men jag blir lite konfunderad över att så få verkar ha hört talas on konceptet ”bokhandel”. Finns både i fysisk och online-form :-))) Boken kom från tryckeriet i onsdags och har kanske inte hunnit till just din lokala handel ännu, men på tisdag är det recensionsdatum och senast då ska den finnas att få tag på. Jag har inga ex att sälja för tillfället.

Och ja, den kommer finnas på bibliotek också. På de bibliotek som väljer att köpa in den då. Du kan t ex tipsa din lokala bibba om den om du inte verkar hitta den där.

KAN DU SIGNERA MITT EX?

Givetvis! Sök ba upp mig på en lämplig tid och plats. Tips på olämpliga tider och platser: nästa vecka på min semester hehehehehe.

ÄR DU NERVÖS FÖR RECENSIONERNA?

Nej, inte alls. Vill bara dö varje gång jag tänker dem. Men den som sig i leken giver. Hur hemskt kan det bli liksom? En sågning ändrar ju inte det faktum att jag har skrivit en bokajävel som jag - i bra stunder - är väldigt stolt över.  

VAD SKA DU GÖRA NU?

Imorgon åker jag till Sverige med Pär och det ska bli så otroligt skönt. Klappar mig själv på axeln för att jag planerat så väl att jag satt min vintersemester precis nu. Mycket bra planerat, Ellen. Mycket bra. Så jag ska ha semester. Sen ta itu med mitt nästa skrivprojekt. Men först - semester!

Och vinnaren är... Trött Edition

Shit vad ni var många som deltog i utlottningen - så kul! Och shit vad jag är trött just nu! Jag är ledsen att den här bloggen hamnar lite i skymundan atm men så är det. Men, without further ado... Gjorde en liten vlogg:

GRATTIS

 !!!!

Skicka din adress så postar jag den asap!  

Gonatt! 

TÄVLING - vinn en framtid!

 Inlägget innehåller gåvor från Förlaget

Lol, det där var väl kanske lite märkligt formulerat men så här är det i alla fall: 

Igår fick jag äntligen mitt ex av den här! Denna framtid är vår! Simmar ni i den lilla finlandssvenska feministpoolen så lär ni knappast ha missat att Astra fyller 100 i år och firade det med både frukost och fest och antologisläpp på kvinnodagen. Jag kunde inte tyvärr delta i festligheterna men igår fick jag Denna framtid är vår som antologin heter på posten. 

Ser ni nåt bekant namn på listan? 

Jag medverkar med Till min dotter, om du finns - ett brev till en eventuell dotter i framtiden. Min text handlar om att längta efter barn, att vara rädd för barn och ja, sånt. Jag måste säga att skriva den här texten hjälpte mig enormt, tidigare har jag känt mig så stressad kring hela barnfrågan men nu är jag i ett mycket mer que sera, sera-mode. 

Förutom texter av en hel drös andra så innehåller boken också illustrationer och foton, t ex de här av Anna Salmi. Boken är så otroligt snyggt formgiven och en precis lagom blandning av allt. Väldigt, väldigt stolt att få vara med i den.

Men nu är det så här att dom snälla människorna på Förlaget, som är dom som gett ut boken, gett mig två ex, specifikt så att jag ska kunna lotta ut ett ex åt er!

Allt ni behöver göra är att kommentera här under med ert namn (förnamn plus initial räcker, dvs Ellen S.) och ert favoritgodis (nåt måste jag ju hitta på) så är ni med i utlottningen! Jag drar en vinnare på onsdagskvällen den 14:e! Ska vi säga så? 

May the odds be ever in your favour! 

Det jag har och det jag vill

Malin publicerade en lista på sin nya blogg, designad för personlig utveckling. Tyckte den va lite kul, så fyllde i den med. 

1. Hur ser en perfekt dag ut för dig?
Vaknar tidigt utan väckarklocka, skriver på förmiddan eller drar kanske nån skrivworkshop eller nåt sånt. Äter kanske lunch med nån kompis. Går en promenad och det är högt till himlen och ljudboken jag lyssnar på är jättebra. Jag och Pär ser nåt bra på TV. När jag går och lägger mig känner jag att dagen varit givande men inte stressig. En bra dag hinner/orkar jag både producera och konsumera nån slags text.

2. Vad ville du bli när du var yngre?
Arkitekt, rekvisitör, arkeolog, konstnär, författare, journalist.

3. Vilken ovana skulle du vilja bryta?
Jag är fullkomligt besatt och beroende av min telefon, det vill jag komma bort från. 

4. Vilken ny vana skulle du vilja införa i ditt liv?
Har nyligen infört en del förändringar till det bättre - promenerar mer, äter bättre, sover bättre, sparar mer, jag till och med för schema över min pms! - men skulle ännu vilja få tillbaka min läsrutin.

5. Tänk på en person du verkligen beundrar. Vad har den person för kvaliteter som du tycker om?
Rakryggad, snäll, fantasifull, kvicktänkt, trygg. 

6. Vad gör du för att slappna av?
Oftast så lägger jag mig och spelar Candy Crush + ser nåt avsnitt av nån sitcom jag sett tidigare. Jag är funtad i huvudet att jag inte kan slappna av helt utan aktivitet, jag kan inte bara sitta och stirra, jag förlorar fokus då. Men jag behöver nåt som är helt fritt från prestation. Därför är TV + Candy Crush det ultimata. Andra grejer jag gör är att gå promenader, ha sex eller städa. Gillar också att sticka och virka, tycker det är meditativt. 

7. När gjorde du senast något som skrämde dig?
Jag ger ut en bok nästa vecka, har aldrig skrämts mer av nåt jag gjort. Men det är en bra slags skrämsel, det killar i magen på det där berg- och dalbanesättet. Jag tror att man ska va lite rädd om man gör nåt man riktigt vill. 

8. När kände du dig senast stolt över dig själv?
Förutom alla små grejer i vardagen som ”jag plockade i diskmaskinen!”, ”jag steg upp i tid!”, ”jag åt frukost!” Så var det när jag drog workshop i kreativt skrivande för ungdomarna i vår ungdomsverkstad och märkte att jag är ganska bra på det. Eller nej, jag är faktiskt riktigt bra på det! Kände knappt igen mig själv. 

9. Vilka praktiska färdigheter önskar du att du hade?
Jag har inga praktiska färdigheter alls. För ett par veckor sen grät jag och sa att jag skulle byta ut den kreativitet och talang folk tillskriver mig vilken dag som helst om jag bara vore mera duglig. Mindre rastlös, mindre impulsiv, mera händig, mera ekonomisk, mera ansvarsfull, mindre opålitlig. Jag skrev för några veckor sen om att jag på vissa sätt knäckt koden för hur jag funkar, men det är fortsättningsvis så frustrerande. Jag drömmer dagdrömmar om piller, medicin som skulle göra allt enkelt, men så funkar ju inte livet. Det känns som att jag saknar en bit i hjärnan, nån bit som de flesta andra verkar ha. Jag säger inte att det är lätt för andra, men ju vuxnare jag blir desto tydligare blir det hur scatterbrained jag är. Jag blir arg och ledsen när jag verkligen försöker, och det gör jag nästan jämt, och det inte ger resultat som nån ser. Äh, jag vet inte hur mycket mer jag orkar gnälla på det här och nu, men JA jag skulle gärna ha nån praktisk färdighet, vilken som helst, 

10. Vad tycker du om att göra för andra eller ge till andra (inte materiellt utan av dig själv)?
Jag tycker om att människor att skratta. 

11. Vad gör dig exalterad? 
Riktigt juicy skvaller, hehe. Men också att få bolla idéer och kläcka idéer, jag älskar att planera evenemang på jobbet, då är jag mitt bästa! Älskar också känslan av att nå fram till andra, gärna ungdomar, genom skrivande. Det låter så cheesy, som att jag är fem före att börja rappa i klassrummet, men jag blir nästan adrenalinhög på att gå och/eller dra skrivarkurser. 

12. Vad gör dig nedstämd?
När jag inte blir sedd för vad jag gör. Att cykla i motvind - bokstavligen och symboliskt. 

13. Vad skulle du vilja säga till ditt femåriga jag? 
Det heter DIADEM, inte diarré. 

14. Vad skulle du vilja säga till ditt sextonåriga jag?
Du kommer få allt du vill ha, så  du kan sluta stressa. Läs en bok istället. 

15. Fantisera att du är 90 år. Vilka minnen skulle du vilja ha? Vilka historier skulle du berätta? 
Jag skulle vilja berätta om färgstarka middagar och fester, om vänner i olika områden och tider av livet, om stor kärlek och outtröttlig kamp. Sen skulle jag visa på mina hyllmetrar med böcker jag skrivit och säga "resten står här". 

Kulturkonsumenten v 9

LÄST

Jag har läst två ytterst olika böcker på senast. Jag har lyssnat (eller lyssnar ännu) på Ragga som du shoppar av Lin Jansson och läst (eller läser ännu, heh) Människan är ett känsligt djur av Rafael Donner.

 Ragga som du shoppar är förutom en väldigt dålig titel en ganska underhållande classic chic lit. Mycket Göteborgsmiljöer, ganska rolig (speciellt i uppläsning av Clara Henry), mycket sprit och precis så förutsägbar kärlekshistoria som man vill ha i genren. Den är verkligen inte nyskapande i uppbyggnaden, men känns ändå fräsch tack vare att den är genuint rolig och ändå känns ganska modern i beskrivningarna av alla relationer. Tycker definitivt den är värd ett lyssn om man likt jag gillar att bli underhållen.

Rolig är väl inte första ordet jag tänker på när jag har läst Människan är ett känsligt djur MEN underhållen blir jag ändå av Rafael Donners självbiografiska essä. Jag var ganska beredd på att hata den pga HALLÅ ”självbiografisk essä”, lever på pappas namn osv ni vet men jag hatar faktiskt inte den!  *ringer till Aftonbladets tipslinje* *väser andfått fram ”Ellen Strömberg hatar inte nåt, nej, hon hatar INTE sa jag”* *svimmar med telefonluren tryckt mot bröstet*

Donner skriver visserligen ganska lillgammalt ibland och jag blir lite provocerad/avundsjuk på alla resor och allt han verkar ha hunnit med och hur blasé man kan vara kring saker som aldrig ens varit i närheten av inom räckhåll för mig (och många andra) men det är ändå ganska sympatiskt. För det första är det välskrivet, liksom skönt för ögonen och hjärnan, men det är också självutlämnande och sårbart på ett trevligt sätt.

Vill liksom high-fivea Rafael när han skriver om hur han skäms för att vara så gråtig. Jag är ju iofs kvinna och ”får” gråta på ett annat sätt, men jag har alltid varit way too tårögd för vad som anses va riktigt koscher i vissa österbottniska sammanhang. Hur många gånger har jag inte känt den där brännande känslan i näsborrarna och hållit tillbaka, hur länge har jag inte jobbat på att perfektera konsten att gråta till en långfilm på tv så att ingen märker det.

Men tillbaka till Människan är ett känsligt djur. Den är bra! Inget banbrytande här heller, men bra. Pluspoäng för otroligt behagligt formgiven bok, inlagan fullkomligt smeker ögongloberna.

LYSSNAT PÅ

Jag har lyssnat på två skivor och enbart två skivor lately.

​Först ut Sarah Klangs EFTERLÄNGTADE debut Love in the Milky Way som tack och lov lever upp till hypen. Jag älskar Sarah Klang och det borde ni göra också.

Sen har jag lyssnat på den här märkliga Ted Gärdestad-skivan som inte är nån Ted Gärdestad-skiva egentligen utan Signerat Peter Nordahl. Nordahl har typ mixat om Teds låtar och gjort symfoniversioner av dem, men med Teds sång över. Blev lite nyförälskad i Teds musik efter att ha sett filmen om honom och de här versionerna är assköna att lyssna på.

Båda skivorna finns på Spotify. 

TITTAT PÅ

Jag såg massor när jag var sjuk förra veckan. SMILF som jag redan pratat om, Bron 3&4 som jag också pratat lite om, High maintenance som jag i alla fall nämnt. Alla tre bra serier. Sen såg jag om Fyra bröllop och en begravning och fan, vad den är bra alltså! Topp fem bästa romcomsen nånsin skulle jag säga (minus Andy McDowells söndersågade skådespel då). Hade också glömt hur uppenbart politisk den är. Eller inte uppenbart kanske, men med dagens glasögon på är det en tydlig kommentar till samkönade äktenskap. Tre heterobröllop, men den största kärleksscenen är onekligen den på begravningen. Ska vi se på den? Ja men om ni insisterar:

He was my east, my west, my BUÄÄÄÄÄH. Man behöver inte vara lipsillar som jag & Rafael Donner för att gråta till det här.

En tisdag

Jag har aldrig lyckats med ett Ett foto i timmen-inlägg före jag insåg att jag kunde göra det via Insta-stories. Så enkelt! Det är som att formatet löser upp nån spärr i huvudet på mig och jag kommer ihåg att göra det. Det är inte så längesen jag gjorde ett sånt här inlägg, men hej, va ska ni göra? Tänkte ni skulle få följa med på min tisdag, det vill säga igår när jag skriver det här. 

Mina vardagsmornar ser nästan identiska ut varje dag: stiga upp, borsta tänderna och scrolla, mascara + ögonbryn, på med kläder, håret i hästsvans, packa frukostlådan, sitta och stirra i väggen i ett par minuter och upp, ut och iväg. 07:07 satt jag och stirrade i väggen. 

07:43 hade jag kommit till jobbet, sparkat i gång allt som ska sparkas igång och satt mig för att räkna kassan och dricka vad jag tänker på som stötdämparkaffen, första kaffekoppen på dagen. Det finns många lyxfaktorer med mitt jobb: mörkrost och varm skummad mjölk till stötdämparkaffet gör det ännu stötdämpigare.

Jag har faktiskt hållit mitt nyårslöfte och ätit frukost varje dag. Nu för tiden der jag riktigt fram emot kafferasten när jag plockar fram frukostlådan. För tillfället äter jag naturell yoghurt med osockrad granola (Pauluns kakao och hallongranola är bäst!) och lite nötter och torkade tranbär. Ibland plus en avocado, som igår. Mosad avocado på färskt hembakat bröd, fortfarande varmt från ugnen <- lyxfaktor! Och så mer kaffe så klart.

I tisdags var det premiär för vår nya bardisk längs fönstren i caféet och det kanske låter som en skitsak, men vi har pratat om det så länge och det blev så jävla bra! Hela caféet fick liksom ett lyft. Och så februarisol genom fönstren på det, mmmmm.

Mellan 11 och 13 är det ganska omöjligt för mig att göra nåt annat än jobba, för då är det lunchtid på jobbet. Tikka Masala igår, en sv mina favoriter. Klockan ett åt jag själv lunch, precis som alla andra dagar men jag har inte sällskap av Jonne alla andra dar, men det hade jag igår. Väldigt trevligt! När klockan började närma sig två slutade jag jobbet och kom på att ta ett foto. Vädret fullkomligt skrek sportlov. Jag och Jonne skulle dock inte sporta, utan gå på loppis. Kul! Vi har varit i kompisar i typ femton år och aldrig har vi förr beträtt ett loppisgolv tillsammans.

Jag fyndade stort redan på första loppiset vi besökte - en triceratops-kompis till vår velociraptor! 1,50€ för sån högklassig inredning, det är inte dumt. Jag tycker på riktigt om att inreda som ett barn, ett bra hem är ett hem som känns lite som Pippis byrå, roliga och lite märkliga saker i alla lådor och alltid något att upptäcka. Meeen jag försöker också plocka eventuella fasterspoäng med valet av prylar, "kan vi snälla fara till faster Ellen och farbror Pärs, de har så roliga saker!" är en mening jag hoppas yttras inom de närmsta åren hemma hos min brorsa, hehe. Efter Nada Nord och Lundagård svängde vi in till jobbet igen för toapaus om ni undrar över interiören.

Efter en stund joinade Pär in på loppisrunda, så 15:27 tog jag en smygbild av mitt sällskap på Missionsstugan. 

Sen drack vi te hemma hos oss och jag passade på att rada upp mina loppisfynd fotogeniskt. Ett pussel i fin låda, en finsk (!) bok som jag faktiskt tänkte försöka läsa, en månformad kakform (bra till häxiga småkakor), en såssnipa/gräddkanna, en cowgirl med tillhörande häst och hund i gips och så triceratopsen då. 8,50€ för alltsammans och då kostade gräddkannan fem av dom eurona, så jag tycker jag fyndade ganska bra. 

Jag provbyggde pusslet och minsann - det fattades bara en bit. Ganska bra för ett loppispussel, fast jag köpte det mest för lådan. Sen åkte Jonne vidare och jag lade mig ner för att vila en liten stund innan maten som Pär hämtade åt oss. Det var nämligen dags för hämtetofu igår. 

När Pär kom hem hade han inte bara köpt med sig tofu, utan också nya Muminmuggen med trollkarlen <3333 Den har jag gått och hintat om att jag skulle vilja ha sen den kom förra veckan, men jag hade inte räknat med att Pär skulle uppfatta det, men där hade jag underskattat min make. Blev så glad att jag grät lite. 

Efter maten satte jag mig och jobba lite med en liten hallondryck som vi fick med hämtmaten av oklar anledning. Svarade på lite mejl, skickade in en stipendieansökan och bloggade lite. Drack min jävla hallondryck. 

Jag hade bestämt mig för att gå och lägga mig i tid igår pga stiger ändå upp 06:15 varje dag och då kan man inte somna vid ett många nätter i rad, det går bara inte. Men som vanligt blev det ändå lite senare än vad jag tänkt mig, men strax före 22 fick jag i alla fall duschat. Syrran gjorde lite ljusa slingor i håret på mig helgen och det blev precis som jag ville ha det - inte så mycket färgförändring, bara lite ~*fräschare*. Tycker jag är 45% snyggare nu än vad jag var före slingorna. Efter dusch + tandborst såg jag senaste avsnittet av All Stars 3 (största WTF:et i RuPauls historia: sopputmaningen?!) och nån gång efter det måste jag ha somnat, för sen finns det inte fler foton. Det tyckte jag var en bra dag. 

En vänlig grönska, en rosa helikopter och wild horses

Jag tror ju mycket på korspollinationen eller vad man ska säga mellan Det Ädla Skrifvandet och musik. När jag skriver i stunden lyssnar jag nästan helst på hiohop eller r'n'b, jag vill ha något med en gungig rytm. Drake är min go to-artist när jag inte hittar nåt annat, Drake funkar alltid. Oavsett vad jag skriver. 

Men utöver soundtracket till det rent mekaniska arbetet så brukar jag också ha nåt slags mer eller mindre officiell soundtrack som är tätare förknippad med den aktuella texten. Nästan varje scen jag skriver har en låt. Och nu tänkte jag ge er soundtracket till Jaga Vatten (ni ser vartåt det barkar den närmsta tiden va? BARA massa bokprat)!

Jag försökte lista  alla låtar jag kom på som jag tänkt på under skrivandet av det här och av dom tror jag bara en faktiskt är nämnd i boken. Men varje låt har en scen och det kan ju vara lite svårt för er som inte läst boken än (dvs 99% av er), men antagligen sparar ni listan tills ni läser eller så lyssnar ni nu och försöker föreställa er nåt. Ni vet ju redan att det handlar Hanna och Rakel - vad kan Hanna och Rakel tänkas göra till odödliga klassiker såsom Peaches' Rosa Helikopter eller Rolling Stones' Wild Horses?

Förutom den låt som faktiskt är nämnd i boken (Ramlar med Håkan H) började hela manuset med psalmen En vänlig grönskas rika dräkt. På första träffen med Monika fick vi en uppgift när vi bl a skulle tänka ut ett par ord eller en strof, nåt bara. Jag tänkte på En vänlig grönskas rika dräkt, jag vet inte varför. Sen började jag se den sången komma smygande över späda björkar och mörka granar och plötsligt visste jag precis vilken miljö jag skulle skriva om. Äh, det låter låter så jävla pretto men så var det. Så En vänlig grönska har varit skitviktig för mig i detta skrivandet. 

Jajaja, enough with the "artist talk" nu, HÄR är listan.
Själv ska jag sova, adjö.