Mina vänner: Emmi

Jag har drabbats av årets första höstflunssa, en grötig halsfluss och feberfrossa, så min bloggork är ganska liten, även om den aldrig tycks vara jättestor these days. I alla fall, före min senaste Ipren förlorar effekt, vill jag presentera Emmi, en av mina riktigt, riktigt old school vänner.

Namn: Emmeli Catarina Öhman

Ålder: Strax 29

Stjärntecken: Lejon

Bor: Forsby, Nykaabi

Familj: Mamm, papp och syster. Sambo, två katter, hund, ~20 hönor och en tupp!

Favoritfärg: Grön?

Favoritpopgrupp: Har många favoriter, inte så mycket pop dock..

Den bästa låt jag vet: 'Shine on you crazy diamond' alla tider, sen lite olika beronde på humöret

Favoritbok: Läser inte så mycket böcker att jag kan säga jag har någon direkt favorit.

Favoritfilm:Australia och Pride and Prejudice

Favoritdjur: Min djurfarm hemma.

Favoritmat: Lax i alla former

Favoritdryck: Vatten

Det här gör jag när jag inte har fritid: Maskinförare vid Snelkku

Och på min fritid brukar jag: Pyssla i trädgården och huset, läsa Allers...

Jag tycker om: Blommor

Jag tycker inte om: Oordning

I framtiden vill jag: Vara trygg och frisk

Så här känner jag Ellen: Klasskamrater sen ettan, började umgås i trean visst?

När vi umgås brukar vi: Skvallra och repa med vårt band TeTeeeos

Det bästa med Ellen är: vår gemensamma humor (typ Nilecity)

Det sämsta med henne är: Glömmer bort sig mitt i när hon ska berätta nåt...

Jag tror Ellen tycker om följande saker hos mig: Jaaa-a... Humorn igen kanske?

En hälsning till bloggläsarna: Bähm!

Emmi svarar lika kort och koncist som vanligt, hehe. Emmi är alltså en av mina absolut äldsta vänner och det är även med henne jag hade det legendariska punkbandet Suck me Stella. Hon är också den kompis som jag vältrar mig i tantighet med. Jag ser fram emot att bli gammal och tant på riktigt med Emmi. Gå på loppis, skvallra och utbyta tips från Allers med varandra åtminstone femtio år till!

Från oss alla till er alla - en podd!

Det har grott en tanke i mig länge. En tanke om att ha nån slags podcast. Inget märkvärdigt, ingen proffs-producerad, men en liten, liten podcast. Alla andra tycks ju få ha det, så varför inte jag liksom?

För ett par veckor sen fick jag medlurat Pär på idén. Eller medlurat och medlurat, men jag hade ljugit om jag inte sagt att jag nog var den drivande kraften bakom beslutet. Och idag, efter ganska många om och ännu fler men, så spelade vi in ett pilotavsnitt idag av den nya (succé?)podden

Scener ur ett annat äktenskap.

Det här är helt oredigerat (jag satt i två timmar och försökte klippa och göra nåt av det, men det slutade med att jag kände pulsen i ögongloberna) och ganska crappy ljudkvalitet och helt manuslöst, men om ni vill ha mer av oss kan jag tänka mig att försöka göra det bättre. Kan också tänka mig att lägga ner det här projektet helt och hållet om ni tycker det suger. Vilket jag har full förståelse för, det spårar ur riktigt ordentligt i slutet.

Men ni kan ju lyssna och säga vad ni tycker. Det är helt omöjligt att själv bedöma kvaliteten på nåt man producerat själv. Jag tycker ju att vi är j ä t t e r o l i g a, men det är ju för att jag är med i vi. Jag fattar ju att man inte tycker det som utomstående. 

Okej. Lyssna. Säg till. Scener ur ett annat äktenskap-podden HÄR på Soundcloud!

Det måndigaste av måndagar

Sitter och läser alla bloggar jag kommer på, även de dåliga, för att hitta nån slags inspiration till ett inlägg som inte bara skulle vara en uppradning av saker jag gjort i helgen (träffat mitt brorsbarn för första gången, sett på Skam, druckit whiskey med ett väl utvalt gäng, ätit middag i Larsmo, gått på Jaro-match). Jag skulle liksom vilja skriva ett riktigt åsiktsinlägg, helst ett välformulerat sådant. Sånt som folk gillar. Men jag vet inte, känns inte ens som att jag har speciellt många åsikter idag.

För mig är det lite jobbigt strax efter nåt av ens inlägg (typ det om barn och barnlöshet) blir jättemycket delat och läst, för då kan jag inte skaka av mig känslan att jag borde skriva mera sånt. Att folk förväntar sig nåt särskilt av mig och sitter och blir besvikna framför skärmarna. Jag klarar inte av förväntningar så bra över huvud taget. Slår bakut, gör tvärtom, skriver små och ytliga fylleberättelser i några veckor framöver. Hoppas lite att folk ska stanna kvar och läsa även dem, hoppas lite att folk ska falla bort och tröttna och glömma mig.

Men idag har jag inte ens en liten, ytlig fylleberättelse att komma med. Det är bara så jävla mycket måndag. Vad vill ni läsa om? Vad ska jag skriva? Ge mig ett ämne eller nåt, jag är som mest kreativ bara jag har nån slags ram. Det blir ju inte mindre måndag för det men tisdagen, som är den nya måndagen egentligen, blir kanske lite, lite roligare.

Skamligt att inte se Skam!

Förlåt för putslustig rubrik, men it had to be done. Har ni alltså hört om norska ungdomsserien Skam? Ni kanske har, vad vet jag. Jag och Pär började se på den den här veckan efter att Jutta pratat sig varm om den förra helgen. Jag hade läst seriens namn i kommentarsfält på nätet, hört viskningar om den i korridorerna, men arkiverat det under ska-kanske-se-nån-gång-när-jag-har-riktigt-tråkigt. Men så bestämde vi oss för att se ett avsnitt. 

bild från NRK

And oh. my. GOD! Det är kanske det bästa i genren jag sett någonsin. Vi såg klart första säsongen igår kväll, mindre än 24 timmar efter att vi började se den. Serien är uppbyggd i femton minuters avsnitt, så det är inte så svårt att klämma en säsong på elva avsnitt på en kväll liksom. Vi ska just se första avsnittet på andra säsongen och därför tänker jag inte skriva så himla långt, för jag är så sugen på att se fortsättningen. Men låt mig snabbt pitcha Skam åt er.

Serien kretsar kring fem tjejer - Eva, Noora, Sana, Vilde och Chris - som går första året i ett gymnasium i Oslo. De är alla ganska olika, typ som ett modernt Spice Girls, men är alla utstötta av olika orsaker. Jag älsakr alla karaktärer, men kanske Chris och Sana lite extra mycket. De bestämmer sig för att åka russbuss tillsammans (det är typ som penkkis upphöjt till tusen, det är tydligen är det en megaindustri och grej i Norge) och redan nu, två år före de faktist ska åka russbussen börjar de planera hur de ska bli en av de creddiga bussgängen. Men alltså russbussen är egentligen bara en lös ram för handlingen. Det handlar om vänskap och systraskap och att hitta sig själv och utanförskap. Plus alla mer eller mindre klassiska kryddor i en ungdomsserie: sex, droger, fester, pojkvänner, föräldrar och hotbrev skrivna i mensblod.

Det är feministiskt och politiskt, det är otroligt roligt, det är trovärdigt och varken moraliserande eller glorifierande. Plus ett så satans fett soundtrack! Att det går på norska glömmer man ganska snabbt, det är rätt så enkelt att förstå. Lägg på norsk text så är det inga problem alls. De ord man inte förstår direkt förstår man av sammanhangen snabbt.

Okej, nu måste jag se ett avsnitt. Gör det ni med! Gör det bara!

Önskelista för 19:e september

Jag fyller ju snart år och jag firar det ganska low key i år i och med en lite lagom stor bröllopsfest ett par veckor efteråt. Men till det önskar vi oss bara pengar - eftersom vi är kapitalister. Nånej, mest för att vi ska kunna köpa gemensamma saker vi vill ha så klart. Mer om de sakerna sen. Men ja, gemensamma saker. Så för att ändå stilla mitt eget önsketänkande så tänkte jag publicera en “liten” önskelista för mig själv. Bara mig. I alla fall, grattis på 29-årsdagen Ellen lilla , tänk om jag finge få följande saker....

Marimekko Karuselli Mini matkuri

Älskar detta mönster och är i behov av en handbagage-stor väska. Har fingrat på denna hos den lokala Marimekko-dealern ett par gånger, men aldrig riktigt kunna rättfärdiga köpet. Karin Lindroos har också en f a n t a s t i s k (bad)rock i mönstret, hade inte varit alldeles för obekväm om nån tvingat den på mig.

BACK B-earrings

Tycker de här örhängen är ganska perfekta. Enkla men med pondus. Är också förtjust i BACKs grejer, meeen som vanligt får man nöja sig med accessoarerna som plus size. Drömmer om att ha dessa pinglandes i öronen på bröllopsfesten.

Puma Leadcat Fenty x Rihanna

Drömsandalerna! Rosa och fluff och badtofflers allt i ett. Designat av Riri herself. Behöver jag ens förklara varför jag behöver dessa? Åh, vad jag vill få dessa trädda på fötterna som Askungens glassko, lite andäktigt så där.

Ap-ljusstake från H&M Home

Jag vet inte, jag bara b e h ö v e r den här. Jag menar, SE PÅ DEN!

Bra seriealbum

Vill ha Bim Erikssons Det kändes lugnt när mina känslor dog och Liv Strömquists Uppgång och fall (som kommer ut i september, förhoppningsvis före min födelsedag). Vill alltid ha en massa böcker, men dessa två är kanske högst upp på listan.

Lemonade på vinyl

Så klart, vad vore en födelsedag eller en önskelista utan lite Yoncé? Hade heller inte tackat nej till... Nej, fan det får bli egen punkt inser jag nu. Önskar mig också jättemycket...

DENNA!

Hur jag inte göra det liksom?!

Klart slut, varulvstjut! Det var väl en liten och ödmjuk lista, va? Tycker verkligen inte det är för mycket begärt. Ba ti byri handil nu hörni.

Alla bilder är från respektive länkar förresten.

Gå upp gå till jobbet jobba jobba äta lunch

Den blomstrande sommaridyllen med katt på balkongen känns långt borta just nu, även om bilden är tagen förra veckan. Jag jobbar igen och Ebba grön-refrängen känns mera aktuell. Min ursprungliga plan var att ta upp bloggandet igen som en duktig bloggare men HEH. Alltså hittillls (d v s de ~två dygn jag varit i jobb) har jag inte fått vänt dygnet tillbaka från min dekadenta semesterrytm. Den rytmen plus morgonskift från 07:00 är sällan en bra kombination. Så all min vakna tid går att att just hålla mig - just det - vaken. Vilket jag misslyckas med ganska ofta MVH vaknade just upp från en två timmars tupplur.

Men jag har storslagna planer inför blogghösten!!!!!! Eller nä, okej, nu ljög jag för att låta intressantare. Jag har inga planer alls förutom att lunka på i samma makliga takt som alltid. Lite som Ferdinands mamma, min sinnebild av maklig takt.

Förresten har jag ju varit i tidningen lite på senast. För ett par veckor sen hade jag min egen lilla artikel i ÖT. Känns mycket märkligt att se sig själv i tidningen sådär. Jag glömde/valde att inte länka till artikeln, vet inte ens om den made it to nätet, men den finns säkert i nätarkivet. Istället kan jag länka till detta:

Screenshot från vasabladet.fi ↑

Jag (och en massa andra, bl a Linnea) tipsar om böcker på Vasabladet. Hade glömt det här redan, men kul! Står fast vid mina boktips plus rätt så nöjd med bilden de grävt fram. Tycker jag ser ganska gullo ut, misstänker den är från Jeppis Pride-tiden. Aaah, när man läste insändare om hur förvriden och pervers man var dagligen i tidningarna <3333 Those wore the days...

Okej, men hörni, jag hade tänkt play it cool, men orkar fan inte hålla mig längre!!! Igår när jag och syrran satt och rökte fick vi plötsligt båda två en bild skickat till oss på Messenger. Och sen dem bilden har livet varit lite gulligare, lite mäktigare och lite bättre. Jag blev faster igår! Så jävla fantastiskt!

Mina Vänner - Heidi

Näst på tur i Mina vänner-serien är ingen mindre än Svidi själv, Heidi. Hon skickade ingen bild av sig själv åt mig, så jag valde kallt en från hennes Facebook. Snygg va?

 bild av mig ↑

Namn: Heidi Ranta

Ålder: 28

stjärntecken: Skorpion

Bor: Köpenhamn

Familj: pojkvän Ville, mamma, pappa, bror, syster, systerdotter, morföräldrar och fammo

Favoritfärg: Varierar, just nu inne i en Blå-period

Favoritpopgrupp: Viikate

Den bästa låt jag vet: Mehh, alltför svår fråga så jag säger pepplåten jag alltid lyssnar på före fotbollsmatch - black crow on a tombstone med Satyricon

Favoritbok: Jules Verne - Jorden runt på 80 dagar

Favoritfilm: Alla Hercule Poirot filmer med David Suchet. Jag älskar Poirot, både böckerna och filmerna.

Favoritdjur: Är ingen stor djurvän så jag säger Elefant. Tycker djur gör sig bäst på tv.

Favoritmat: Biff och mos och sås

Favoritdryck: Öl

Det här gör jag när jag inte har fritid: Jobba på SOS i Köpenhamn

Och på min fritid brukar jag: Spelar jag fotboll. Annars så vattnar jag mina blommor, ligger på soffan och kollar netflix... Tycker om att bara vara hemma när jag är ledig.

Jag tycker om: Idrott och att tävla. Spelar ingen roll om det är kulstötning eller hopprep- allt går. Tycker nån borde införa Knattetävlingar för vuxna.

Jag tycker inte om: Kalles kaviar.

I framtiden vill jag: Slut ti kniid och köpa en stor och lyxig säng.

Såhär känner jag Ellen: Gick på samma klass i gymnasiet

När vi umgås brukar vi: skratta, klaga, skvallra, prata skit, hata folk, smaka, kedjeröka, köra runt i min bil Vuppen, simma och äta vårrullar i gamla hamn

Det bästa med Ellen: Smart, snygg, rolig och ball. Har en fenomenal känsla för stil. Konstnärlig. Lite underlig och ett litet pöllhövo. Halvelak men ändå genomsnäll. Ärlig. Jag litar på Ellen till 100 procent.

Det sämsta med Ellen: Hennes musiksmak. Orkar jåma på om dendär jävla Bejånsi hela tiden. Och för länge sen skrev Ellen en sång om mig som heter "Du låftar kattskviiro Heidi". Sen lärde hon min systerdotter + halva min släkt sången och tyckte det var skitroligt att alla gick och sjöng den hela tiden. Hon kan alltså vara ganska irriterande emellanåt.

Jag tror Ellen tycker om följande hos mig: Reve miin måste vara det bästa hos mig, eftersom vad jag än frågar eller säger så svarar Ellen för det mesta bara "reve diin". Ytterst irriterande det också.

En hälsning: Hej hej allihopa!

Förutom att Heidi har levererat den absolut tråkigaste hälsningen åt er hittills - hej hej allihopa? på riktigt Heidi, kom igen! - så är hon en guldklimp. Ingen har sett så många dåliga sidor hos mig som hon och ändå gillar hon att hänga med mig. Det finns vänner som jag hängt längre med och det finns vänner som jag hänger mer med, men det finns ingen jag har gått igenom så mycket med. Och det finns ingen jag hellre ligger på samma soffa med en hel söndag och bara pratar skit och skrattar med.

Bra låt-alert

Är alldeles för upptagen med att vakta katterna som nu fått tillgång till balkongen för att skriva desto mer, men HEJ HÖÖNI, ge en av mina favvisar How To Dress Well fyra minuter av er tid och lyssna på hans nya låt. Mycket, mycket bra. Den bränner och svalkar så där fint som en riktigt iskall cokis i glasflaska. Eller nåt, jag vet inte. Lyssna nu bara.

[embed width=480 height=270 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/WalNwPKTnnE/hqdefault.jpg?r=18328]http://www.youtube.com/watch?v=WalNwPKTnnE[/embed]

Jag vet, jag vet. Ni behöver inte tacka mig.

Sommarlivet, igen

Den här sommaren och semestern fortsätter att porla förbi, aldrig att den brusar speciellt mycket som en äventyrlig fors, men som en mycket trevlig liten bäck. Mamma och Nora åkte hem igår och nu är jag inne på min sista semestervecka. Lite lätt ångestladdat. Men okej, fokusera på nuet, carpe diem live love laugh bla bla bla.

Impulsbokade till exempel en klassisk hämta sprit till bröllop-kryssning till Tallinn just. Har aldrig spritkryssat förr, ska bli intressant. Varit i Tallinn en gång med Heidi, men då var vi liksom duktiga turister och såg sevärdheter och stannade i flera dagar och sånt. I och för sig var vi lite småfulla konstant, men ändå. På torsdag åker jag och syrran Lina och köper öl till vårt (alltså mitt och Pärs, inte mitt och Linas) bröllop.

Idag var vi ute på sjön hela eftermiddagen med pappa och Mia, brände mig lite lätt grisrosa på typ hela överkroppen. Benen är fortsättningsvis vita. KUL! Men båtturen och tillhörande simturen var KUL! på riktigt alltså. Få saker är så skönt som att åka båt sommartid.

Annars gör vi inte så mycket. Läser böcker och tidningar om böcker. Min Vi läser-prenumeration är verkligen the julklapp that keeps on giving alltså. Blir lycklig varje gång det dimper ner ett nummer.

Handlar skivor och vaser på loppis. Diana Ross-omslaget = pure styling gold.

Äter glass. Här gör jag det klassiska barndomstricket "bit-hål-i-struten-och-sug-ut-glassen".

Spelar Pokemon Go förståss. Som alla andra. Snorlax är hittills min bästa pokemon, fick hen ur ett ägg. Har aldrig brytt mig om Pokemon förr, men det är nåt med det här. jag behöver knappast förklara eftersom cirka alla spelar det.

På tal om varmt, vårt älskade hem har visat sig extraknäcka som bastu sommartid. Satan så varmt vi har det här alltså. Är nästan omöjligt att sova om nätterna, istället ligger jag och dregelfantiserar om såna där kombinerade lampor och takfläktar. Eller så ser jag på Gilmore girls (älskar Rory, lite tveksam till Lorelai) eller bildgooglar olika roliga saker. "Bad eyebrows" och "00s fashion" är exempel på bra googlingar. Igår låg jag och scrollade en tumblr med screenshots från Beverly Hills till klockan fyra nån gång. Ni fattar. 

Greklands sak är vår

Även om jag tycker Finlands hållning mot Grekland är lite onödigt sträng, det är som att vi plötsligt glömt bort hur fattigt och eländigt vi hade det här i landet för inte så länge sen, fast vi annars är väldigt måna om att komma ihåg vår historia, så är det sist och slutligen ganska lite jag kan göra som privatperson för att ändra läget. Men man kan ju göra små saker, typ handla grekiskt. Även om det antagligen gör mer för mitt samvete än för grekerna, men. Här är ett grekiskt tips, Korres duschtvål. Ekologiskt, grekiskt och alldeles, alldeles underbar.

Jag har den som doftar jasmin och den är helt fantastisk. Doftar som en fucking sommaräng varje gång jag kommer ur duschen. Den finns bl a att köpas här.

Jag fattar ju att en jävla duschgel inte kommer rädda läget, men jag känner mig så hjälplös ibland att jag måste döva den känslan lite. Jag har så mycket och så många har så lite. Är också månadsgivare till Amnesty och Röda Korset av den anledningen. Något litet måste jag väl kunna göra.