En kalender från Cardiff

Här om veckan sa jag att jag skulle köpa ny kalender. Och nu - äntligen - har jag hittat precis en sån som jag vill ha. Eller ok ärligt talat så visste jag redan från början att jag inte skulle nöja mig med nåt annat än att gå tillbaka till min gamla kärlek Moleskine. och idag köpte jag en - i Wales!

Vi sov länge idag men kom sent på eftermiddagen i alla fall iväg till Cardiff. Tåget från Bristol till Wales tar mindre än en timme och är nästan värt att ta bara för att det alltid är trevligt att åka tåg och speciellt i engelsk landsbygd. 

Vi hann bara med absoluta stadskärnan eftersom vi kom dit så sent, t ex hade jag gärna gått in på Cardiff Castle men det stängde typ samma minut som vi satt och drack kaffe och kollade upp öppethållningstiderna. Synd :-((( men så är det när man sover länge, slöar med frukosten och dessutom ska hinna med ett klassiskt litet semestergräl och bli sams hehehehe. 

Cardiff kändes ganska mycket som vilken stad som helst men man ÄLSKAR ju att alla skyltar står på både engelska och welsh. T ex lärde jag mig att polis är heddlu! Inget är så spännande som språk. På nåt sätt hade jag fått för mig att man skulle ha nån slags fördel av att prata Ett Nordiskt Språk men nej, inte alls.

Biblioteket - eller Llyfrgell som vi också säger - var vi inte in i, men väl en bokhandel med väldigt, väldigt trevlig personal och atmosfär. Där köpte jag min kalender.

En ärtigt grön Moleskine Weekly Planner blidde det. Blir 100% glad av färgen. 

Älskar också känslan av en ny kalender; att få skriva in alla grejer och alla möjligheter och löften en tom kalender innehåller. Det är kanske löjligt men jag får skolstartsfeelis och jag ÄLSKAR skolstartsfeelis. ÄLSKAR!!!! Och speciellt den här hösten med nya jobbet och alla bokmässor och så. 

Och blir hösten regnig och grå och tråkig trots alla möjligheter och löften så har jag i alla fall en fin kalender.

We don’t shag our sisters

I lördags gick vi på fotboll, Bristol Rovers vs... nån? Jag kommer inte ihåg, jag var i ärlighetens namn mest med pga jag älskar Pär och Pär älskar fotboll. Och when in Rome, ni vet.

​Vi tog bussen ut till arenan som ligger liksom i ett bostadsområde med ganska många polska livsmedelsaffärer. Redan när vi steg av den såg vi att Pärs röd-vita Adidas-jacka...

... den här ⬆️ var ett STORT MISSTAG för horden av människor som gick in genom portarna var alla klädda i blått och då klart var motståndarlaget klädda i rött. Snabbt som attan knölade vi ner jackan i väskan och köpte halsduk och jacka i supportershopen, hehe. Hela läktaren med över 8000 pers var verkligen mörkblå så det kändes bäst så.

I kön i shoppen hände också det mest brittiska nånsin. Pär började prata med nåt Rovers-fan och frågade vad skillnaden mellan Bristol City och Bristol Rovers är (City är ett annat lag i en högre liga) och fick svaret ”we don’t shag our sisters” och ett megaskratt av alla i kön. Men sen fick vi veta att skillnaden är en rik ägare, precis som man kunde ha föreställt sig.

Det spöregnade konstant de 90+ minutervi stod på läktaren. Det låter kanske inte så trevligt och på sätt och vis var det kallt och vått. Men det är också något väldigt trevligt i att stå mitt i en hop gubbar som ropar ”oi, dick’ead!” åt domaren och tillsammans lida av underläget och regnet. Autentiskt. Det blev en regelrätt höjdpunkt just för det.

Sen åkte vi hem och jag frös resten av kvällen. 

Idag har vi varit på stan i duggregnet. Först gick vi till Arnolfini som är ett center för modern konst och ett café och en bokhandel och ja, ni fattar. Det var tyvärr inte så mycket öppet där men ett väldigt trevligt ställe ändå. Ville köpa cirka ALLT i bokhandeln men köpte ingenting för jag har redan shoppat mer än vad jag hade tänkt. 

Sen drack vi en cider nere vid hamnen och skrev vykort åt mommo och fammo. 

Det är ju sånt här som är det bästa med att resa - oplanerade dagar när man bara går runt och tittar. Hittade Feathers McGraw - en av de obehagligaste skurkarna i filmhistorien och blev nöjd. Det är en grej här, ”Spot the Gromit”, kända W&G-figurer finns utplacerade på olika ställen i stan. 

Vi gick på Bristol Aquarium också, men det kändes ganska dyrt och lite mycket barn. 

Men ändå fint, älskar i regel undervattensdjur.  Också skönt att de inte hade några stora valar eller sånt där, mest gulliga sjöhästar och nån liten haj.

Sen åkte vi pariserhjul! Så där bara! Jag tycker ju inte om höga höjder och är ingen berg-och-dal-vän meeeeen man ska väl va lite wild and crazy när man semestrar, lol. 

Funktionären var väldigt gullig och sa ”you’re   gonna be alright, I promise” på ett sätt som kändes väldigt övertygande. Och jag överlevde ju.

Och that’s that! Imorgon tänkte vi kanske åka till Cardiff. Kul!

Första dagarna i Bristol

Här bor vi, nästan högst upp på backen ⬇️ Tänkte att det bara var jag som tyckte den här uppförsbacken var jobbig att gå i men igår åkte vi buss med en mamma och ett barn som bara tog bussen från hållplatsen där nere till hållplatsen där uppe. 

Vi bor i gamla delen av stan, här i backen finns det bokhandlar, vintage shops, bubbelté-caféer och små designaffärer. Verkar kanske va lite coola gatan, vilket man kan se som positivt om man är sån lagd. Vi hade så klart ingen aning om nåt alls, vi bara bokade. Vi visste inte heller att the International Balloon Fiesta går av stapeln den här helgen, men det gör det. Det är tydligen Bristols stora happening på året och är en slags folkfest där luftballonger står i fokus. 

Vi bor förresten på ett lägenhetshotell utan reception. Det är en liten, liten etta med kokvrå vi bor i, långt ifrån lyxigt men funkar bra som base camp. Men den engelska standarden you guys... Det är så opraktiskt allting. Parkettgolv i toan och ingen tröskel dit och duschen ser ut som en leksak och allt känns lite temporärt på nåt sätt. Ni vet inte hur jag uppskattar de traditionellt starka socialdemokratiska staterna vi växt upp i! NO JOKE så skönt att veta att storebror ser mig och got my back.

Överlag märks ju engelska klass-samhället av  lite hela tiden. Nu har ju jag bara upplevt innerstads-England men det känns verkligen som att det finns två mode liksom: gammalt och tjusigt och hålla den papperstunna tekoppen med lillfingret spretandes ELLER så är det slitet, smutsigt och dåliga tänder. Det är inte svårt att föreställa sig i vilket läger man själv skulle hamna här.

När folk säger att ”det ska löna sig att arbeta” så menar dom oftast att den som är rik redan ska få bli ännu rikare i fred, helst utan att arbeta alls. Jag tror att man kan vara rik och bli rikare ganska långt ifred här, men jag tror inte det lönar sig att arbeta på riktigt. Jag tror att du som arbetare (vilket är den största delen av oss) får jobba väldigt, väldigt hårt för att få en dräglig tillvaro här. Och det kanske ändå inte går och i slutändan är du bara ännu en slutarbetad kropp och själ som dör i förtid medan överklassen skuttar vidare genom livet. MEN NU SKULLE INTE DET HÄR BLI POLITIK UTAN RESESKILDRING SORRY.

Vår första dag här, igår alltså, gick åt att försöka få ett hum om stan. Det känns ungt och hippt och lite som de bra delarna av London men med mycket mindre folk. Banksy är härifrån och det syns. Mycket fin gatukonst.

Wallace & Gromit är också härifrån, det syns nästan ännu mer. Vi fixade busskort, fotbollsbiljetter och handlade frukostvaror. Sen gick vi på bio. Såg Hearts beat loud, den var så där. 

På vägen hem såg vi en sliten man i en trappuppgång, ligga i sin sovsäck och sin stickade mössa och uppslukat läsa en pocketbok. Mitt hjärta brast, jag vet inte ens varför.

Igår var vi på zoo. Det var som det alltid är. 50% roligt, 50% dåligt samvete pga djur i bur. Här hade dom i alla fall inte några riktigt stora djur, inga elefanter och inga giraffer så det kändes lite bättre.  

Jag tyckte bäst om sälarna.  

Pär var mest rädd för gorillan. Om jag ska va helt ärlig så var Pärs rädsla för apor orsak nummer ett varför jag ville gå dit. Har bara hört talas om den förr men nu fick jag se den i praktiken. Strax före den här bilden togs ropade han till när han fick ögonkontakt med gorillan. Det var kul. 

Sen tog vi bussen in till stan och gick och shoppade (!)  lite. Pär köpte t-shirts och jag köpte skor som Ellen 11 år skulle ha dött av förtjusning över. Ellen 30 är också ganska nöjd. De är bekväma som Crocs och snygga som öööh... rocks. Vet inte vad rocks är men ville helst att det skulle rimma.

Köpte också Imodium because IBS är så jävla KUUUUL när man reser, speciellt i ett land vars kollektiva diet består till 95% av bröd. S/o till Marks & Spencers offentliga toaletter förresten ✊🏻✊🏻✊🏻

So far, so good, snart börjar det ”riktiga programmet”  - jag har bl a bokat äkta penisonärig busstur åt oss genom the Cotswald Villages hihihihi.

Det har förresten redan blivit den här resans stående skämt - hur sura och motvilliga turister både jag och Pär är. Ingen av oss har nån slags äventyrslust, vi går helst invanda turiststråken och för det mesta går vi bara runt och konstaterar hur bra vi har det hemma. Jag älskar verkligen att va här och uppleva det här men det är ju också ganska jobbigt att va på resa. Jag är noll procent världsvan. Pär tyckte att vi borde ha gjort det till nån slags serie man kunde följa och han har fan rätt. Yle - det är inte för sent ännu, hit us up!  

Nu ska vi gå ut och surmulet och motvilligt turista i närområdet. Cheerio!

Andra sidan semesterstrecket

Det blev aldrig "så där" igen, visserligen blev jag trött men alltså, jag kan ju nästan lol:a åt min dramatik i förra inlägget. Jag VAR jättetrött men dagarna efter att jag skrivit det där fick jag ett ACTUAL värmeslag. Inte bara som man säger, utan jag blev verkligen sjuk. Alltså värmeslag och värmeslag, det slår ju inte en sådär så att man svimmar med en hand klädsamt på pannan, det kommer krypande. Precis som det mesta annat. Säkert höll jag på att bli sjuk redan då och därför låter jag som en domedagsprofet i förra inlägget också, hehe. I alla fall så fick jag också feberfrossa, märkliga utslag som nässelfeber nästan på hela ryggen, förvirrad och kraftlös och eeew, well, toalettrelaterade problem. Men efter en vecka på stadig diet av vätskeersättning och extra mycket vila så är jag back on track. Och TACK GUD att vädret är humant igen, fuck 30 grader varmt alltså, ge mig pissregn, slask och sju plusgrader tack. 

Så här back on trackig var jag I morse. 

Eller back på ett annat track kanske vore mera rätt. Jag har fått semester och tjänstledigt nu. Jag jobbar inte på After Eight längre. I alla fall inte för ögonblicket. Det närmaste året kommer jag inte jobba där i alla fall. Jag skulle kunna skriva så mycket om AE och om hur det känns att inte jobba där längre, men om jag säger att jag grät och skrattade hysteriskt samtidigt hela vägen hem på cykeln när jag cyklade hem i fredags så kanske ni förstår vilka stora känslor det uppbringade. 

Jag sitter som bäst på café - inte musikcafé After Eight hehe - och det är lunchtid och utanför fönstret såg jag just stamkunder komma gåendes i riktning AE. Det tror jag var första gången jag förstod att jag faktiskt inte ska tillbaka dit efter semestern. Kändes hisnande. 

MEN VA SKA JAG GÖRA NU DÅ tänker ni kanske och okej så här är det: jag ska

1. försöka skriva en till bok, eller kanske två vem vet
2. delta i ett par bokmässor och nåt skolbesök och lite sånt
3. dra arbiskurs
4. planera litteraturvecka här i stan
5. jobba 50% som projektkoordinator för ett ordkonstprojekt dvs dra lite workshops, ordna fortbildning och typ ~*utveckla ordkonsten i Jakobstad*~ ; det är lite flummigt men på ett bra sätt! 

Det låter som ganska mycket nu när jag radar upp det, men det mesta är ganska flexibelt och dessutom hundra procent kul så jag är inte nervös alls. Bara så satans glad!!!! Så många barndomsdrömmar går i uppfyllelse nu alltså. Jag ska skriva böcker, jag ska försöka hjälpa andra att skriva och jag ska få prata, tänka, leva med text som min uppgift.

Och jag ska få sitta i ett eget kontor!!!! Vet ni hur besatt jag var av tanken på ett eget kontor som barn?! Jag har liksom alltid älskat papper och pennor och mappar och stansapparater och sånt och som barn kunde jag inte tänka mig nåt härligare än att få sitta i ett kontor och vända papper. Så märklig grej egentligen men jag är kanske inte mer rocknroll än så, heh. 

Idag var jag och hälsade på på mitt nya deltidsjobb och jag är så barnsligt hoppa-upp-och-ner-peppad att få komma igång med det att jag knappt ser fram emot vår Englandsresa vi åker på imorgon, jag vill bara börja jobba! Men med tanke på min tendens att springande huvudet före in i allt, även väggar, så är det kanske bra att åka bort i två veckor och tvingas andas lite först. Och nog ser jag fram emot resan också herregud, så blasé har jag inte blivit. Vi åker imorgon och som vanligt har jag har varken packat, städat eller överlämnat nycklar till kattvakterna YOLO. 

Viktigast är att jag kommer ihåg att packa ner baddräkt, bekväma skor och läsning. Ska åtminstone ta med månadens bokcirkelbok Lincoln in the Bardo och Sabine Forsbloms Betinkan. Sabine är en av de bästa människorna i hela Svenskfinland och jag har SÅ höga förväntningar på Betinkan. Här om dagen matchade den förresten min frukost fint. 

Tycker det är så skönt att vi ska vara borta så pass länge att vi kommer ha en hel del dötid, trots att vi har inplanerat flera olika dagsutflykter och program. 

Annat som har hänt recently är bl a : 

Världens bästa barn har fyllt två år och t ex lärt sig att spotta, tror det är det han gör på bilden. Av sin farfar och sina fastrar fick spott-proffset en gungställning med tillhörande rutschkana till trädgården. 

I lördags hade vi återträff med vår LittSkap-grupp och det var sommarens hittills bästa dag tror jag?! Vi gjorde skrivövningar, åt kladdkaka, hängde i olika soffor hemma hos Malin och åkte och badade. Det var också den första dagen på över en månad som jag gick ut genom dörren och INTE möttes av en helvetesvägg av hetta. Det här är förresten Malins tupp som poserade som ett proffs för min kamera. 

Jag har nått bana 1000 på Candy Crush. Nikko skrev att det var "sorgligt". 

Min bok har synts på Sandra Beijers blogg OCH Instagram, vilket utlöste en LAVIN av meddelanden likt det här av Linnea (fast Linnea gjorde det snyggast). Visar ju lite genomslagskraften Sandy B har. Kul men också stressigt för med den genomslagskraften så är jag dödens om Sandra sågar boken hehehe. Men kul hur som helst! Ett av mina delmål med Jaga Vatten var att synas även i den svenska bloggosfären och det har jag väl ändå gjort nu med både sightings på Sandras och Floras blogg. 

Bara Boy brow och solbränna on this face. 

På tal om hypade saker i bloggvärlden så har jag ett nytt favorismink; Glossiers Boy Brow. Trodde aldrig jag skulle frångå ABHs Dipbrow Pomade MEN Boy Brow är perfekt när man vill ha en mjukare, mindre sminkad look. Glossier fraktar bara till Sverige (och UK och USA), men de flesta av oss sitter väl på en svensk kontakt vi använder vi dylika ärenden, hehe. Hade mamma att beställa både boy bror och det flytande rouget Cloudpaint och jag är _inte_ besviken på nåndera. Men eftersom jag älskar ögonbryn mer än kinder smäller ändå Boy brow högre. Ett hett tips!

Och nu har jag inte mer att berätta och det är väl lika bra, för det här inlägget är två kilometer långt redan men så där blir det!!!! Tror jag ska gå och köpa mig en kalender nu. Skulle egentligen helst vilja ha en sån där Frida skolkalender man fick förr men dom finns väl knappast längre och är dessutom osäker på trovärdigheten i en sån kalender när man är vuxen och projektkoordinator (jag, en projektkoordinator!!!). Och dom som försöker tipsa om att "göra en egen" och "bujo" hit och dit - BUUUUUU jag har inte tid med sånt tjafs, den kalender jag inte ens har ännu är redan full. 

Nästa gång vi hörs så är det ganska på engelska because I get very påverkad of vad people around me are talking. Cheerio! 

Spridda vykort

Jag undrar om jag förstår att det är det här vi pratar om sen hela vintern. Varje år har jag en känsla av att ha missar sommaren; jag skulle vilja ha ett ordentligt startskott så jag vet när den börjar. 

Men den har väl börjat nu. Vi är väl mitt i den nu. Alla bilder jag tagit de senaste veckorna tyder på det. 

Jag försöker göra sånt som syns på bilderna så ofta som möjligt, men försöker också påminna mig själv om att stanna inne också är okej. Det är också okej att göra ingenting eller för den delen - göra vardag - även sommartid.  

Om 25 dagar får jag semester. Det är mycket sommar kvar före det. 

En elefant om dagen

Ni vet när man köpt en ny grej till hemmet och man börjar ifrågasätta allt annat man har? Det har hänt mig idag.

Så här såg jag ut idag när jag åt en stående frukost förresten. Jag fick en kommentar om jag kunde skriva om hur jag klär mig i sommar och om jag kunde visa det i bilder. Tja, det kunde jag väl göra, men jag tror att jag ska försöka inkorporera lite outfittebilder till vardags istället, känns så maffigt att dedikera ett helt inlägg till mina svarta bomullsshorts liksom. Så vi gör så här istället.

Vi körde modern till flygfältet i Vasa, hon åkte hem och Nora stannade kvar. Både jag och Nora somnade i bilen i omgångar. Vet inte när senast jag skulle sovit i en bil på det sättet. En skön och lite märklig känsla att vakna när man stannar. 

Efter att vi vinkat av mamma gick vi på lite loppis. Jag fyndade lite vinyler, en mugg, ett spel och så den här:

En grönoljig liten keramikelefant. 

Eller liten och liten, den väger ganska tungt. Grävde fram den bakom en massa överprissatt bråte, nästan målinriktat, nästan som att den ropade till mig. Fem euro fick jag ge för den och det kan den va värd.

 ”Den är ju bredare än vad den är lång” var Pärs kommentar angående den och jo, den delar kroppsform med Fem myror-elefanten.

Gullig rumpa. 

Skulle gärna vilja veta lite mer om den, känns som att den lika gärna kunde va danskt 60-tal och konsthantverk som nåt en fjärdeklassare gjort i skolan. Men oavsett tycker jag den är jättejättefin och nu känner jag en plötslig lust att kasta ut all färgglad plast och ljusa textilier och satsa på naturmaterial, tunga saker, konsthantverk och nåt smidat. Men, lagom är bäst och i slutändan gillar jag ändå vår blandning av ljust och mörkt, lätt och tungt, billigt och lite mindre billigt.

​Glad för min lilla elefant är jag i alla fall. 

För övrigt kan jag rapportera från livet att vårt lilla minihushåll på 2 katter + 2 mänsk har växt tillfälligt. Nora (a k a den vackraste 15-åring världen beskådat) ska ju bo här en månad fram över och dessutom är vi hundvakter åt en liten pudel. Så plötsligt är vi en ganska stor familj. Rätt så trevligt får jag ändå säga. 

Dessutom har det nästan omöjliga hänt; Yukiko Duke har tipsat om min bok på sin youtube-kanal. Hurra! Det var ett delmål det med; få Yukikos uppmärksamhet. Är så väldans stolt och glad över vart den lilla bokajäveln tagit mig. 

Och (de väldigt sent lottade) vinnarna är....

OK vet inte vad som hände, det blev midsommar och jag glömde lite bort min tävling och det, men nu har jag, med hjälp av mina systrar, dragit två vinnare av Hästar-antologin! Hurra! 

Ida Fagerlund med sin imaginära häst Sillen och Tidstjuvs-Maria med sin Sigvard! Hör av er så fixar vi med leverans och sånt! 

Och vilka roliga namnförslag ni har på hästar! Själv tror jag att jag skulle döpa en eventuell häst efter nån av mina favoritqueens från RuPauls DragRace. Beroende på rasen så klart, men tänkt er ett arabsto vid namn Alaska Thunderfuck eller varför inte Violet Chachki? Eller en liten shettis som heter Ginger Minj? En liten islandshäst som heter Ben Dela Creme elelr Adore Delano? Eller varför inte en ordentlig nordsvensk häst vid namn Latrice Royale? Möjligheterna är oändliga! 

Det var en helg i juni

Vi kör ett klassiskt ”vad gjorde jag i helgen”-inlägg, för vad ska man annars göra. Gud vad jag låter livstrött men vad jag menar är att jag tycker om de här små vardagssummeringarna. Hoppas ni gör det med! 

Min helg började så här i fredags; med Spanien-Portugal i bakgrunden, ett glas vin och Caroline Ringskog Ferrada-Nolis superhypeade Rich boy. Lever den upp till hypen? Well... JA! Blev kär i boken tre sidor in. Har lånat den från bibban, men ska skynda mig att läsa klart den och lämna tebax så ni kan låna den också. Senare försökte jag se filmen Joy men gav upp halvvägs, jag var för trött och den för dålig.

 Igår tassade jag upp tidigt och åt långfrukost för mig själv. Invigde mina nya äggkoppar. 

Här är ett annat av loppisfynden in action. Färgkombinationen ljusblå emalj + rödlök ger mig lyckorysningar långt ner i maggropen, jag VET det är löjligt men så är det. Vi har för övrigt inte alltid så här mycket rödlök hemma, det är bara jag som glömde att vi redan hade en påse hemma när jag handlade. 

På tal om saker i köket som ger mig lyckorusningar - väggen!!!!

Resten av förmiddagen låg jag precis blixtstilla och läste. Sylvie var inte heller speciellt pigg som ni ser. ​

Lagom till att Pär vaknade hade jag blivit trött och slumrat till lite på soffan. Kokade en redig espresso åt mig för att piggna till och drack den ur nya Mumin-muggen. Vet inte hur det gått till, men plötsligt är jag en sån som håller koll på nysläppen?! Och köper dem?! Tror det är min kompis Jennifers fel, hon är i princip besatt av Mumin-muggar, det smittar av sig.

Efter espresson fortsatte jag läsa. 

Och Sylvie fortsatte sova. 

Jag har lite dåligt samvete för att jag inte deltog i Kokkola Pride alls, jag vill så gärna visa mitt stöd. Men jag behövde en lugn helg hemma och stora människosamlingar kändes inte det minsta lockande. Lovade mig själv tyst att va en extra bra medmänniska till vardags istället. Det är ju viktigt det med. 

Till middag gjorde jag Västerbotten-paj och sallad med rostade nötter. Pajen blev inte riktigt bra, eller så passar inte sorten mig. Tycker det gott kan va lite mer tuggmotstånd än vad ost och grädde ger.  men Pär tyckte om den. Om ni undrar vad han gjorde hela dan kan jsg berätta att han jobbade. Det har han gjort hela dan idag med. The life of a freelancer.

Sen tog jag inga fler bilder igår, men tog en liten tupplur på maten och sen kom Beppe och Marie hit och drack öl. De gick vidare ut och jag och Pär gick och lade oss, gamla som vi är.

Vaknade astidigt idag också (delvis för artiga hade lite huvudvärk av ölen igår), men just när jag satt och skulle klä på mig tänkte jag så här: ”varje morgon när jag ska till jobbet tänker jag på hur skönt det vore att få krypa tillbaka i säng, varför gör jag inte det nu när jag har chansen?” och så gjorde jag det. Sov nästan hela förmiddagen och det var så sköööönt. Sen ställde jag mig och steka plättar till brunch, jag har varit matinspirerad i helgen (som ni kanske märker) för en gångs skull. Pär blev glad, plättar är hans favoritmat.

 Sen skulle jag städa garderoben men blev så klart tvungen att titta på nya Beyonce & Jay-Zs videon. Den är så snygg, herregud så snygg den är. Allt från Jays dubbelknäppta turkosa kavaj till kamscenerna framför Mona Lisa. Så mäktigt. 

Sen måste jag så klart gosa med Viola lite också. 

Som i sin tur ledde till att jag blev tvungen att klippa Viola lite. Hon får såna jävla tovor sommartid, klippte säkert ett kilo päls av henne.  

Sen städade jag faktiskt garderobjäveln.  Men det är inte så roligt att fota. Nu är i alla fall alla mina kläder tillbaka upp på sina hyllor och jag har rensat bort två kassar kläder. Grattis jag.

Sen blev det jätteroligt för då kom min bästis Grim hit! Brorsan skickade och frågade om jag kunde va barnvakt en timme och jag är inte direkt svårövertalad när det gäller Grimbolo. Vi lekte så klart med båda favoriterna Boll och Dammsugare. 

Men även Grim-lådan inventerades. Sen åkte Grim hem och mina barndomsbästisar Emmi och Emma kom på besök. Min vana trogen tog jag inga bildbevis av att jag nånsin umgås med nån annan än min familj, men det gör jag!

Emmi och jag åkte och handlade efter att Emma kört iväg hem till Umeå-färjan för att åka hem. Så mycket trevligare att handla med sällskap.

När jag kom hem lagade jag mat rekordsent. Men äter man plättbrunch kan man gott kosta på sig att va kontinental och äta middag vid nio. Testade en paprikasås från kokboken Din nya vegetariska vardag och den blev sviiiingod! Rostade en hel chili också och mixade ner, precis som det stod i boken att man kunde göra och OMG perfekt hetta. Rekommenderar överlag kokboken, så många recept som känns överkomliga! Till såsen blev det typiskt somrigt ihopplock - lite sallad från igår, ett kokt ägg från igår, nypotatis och morot. 

Och så här ser jag ut idag och nu är både helgen och inlägget slut. Vad har ni gjort?

Se, härligt smyckad jorden står

Jag har varit väldigt trött den här veckan, delvis på grund av pollenböljan och delvis för att jag har svårt att motivera mig i säng när nätterna är lika ljusa som dagarna och allt blommar och lockar. Därför har jag inte riktigt prioriterat det här lilla hörnet på internet heller, utan mest hängt utomhus eller i sängen. I lägenhetens andra rum har jag knappt varit alls och det syns, dammråttorna har mer eller mindre tagit över. 

Far + styvmor har semestrat i Kroatien och vi har varit hund- och bilvakter den här veckan och så klart tagit ut det mesta ur att vara låtsas-bilägare en vecka. Senast igår körde vi runt bygden, åt godis och lyssnade på musik. Jag skrek till varje gång jag såg ett vackert beläget hus och den här tiden på året är det fan svårt att hitta ett som inte är vackert beläget och ser ut som den mest avundsvärda idyll; syren och hägg och brudspirea bäddar in allt och får hjärtat att värka av vemod. 

Över huvudtaget är det nåt med naturen och mig den här tiden på året. Det är inte alls min favorittid, men den är svårslagen i just den här vemodiga skönheten. Allt är så skört och så nytt och hoppfyllt, men samtidigt så förgängligt och påminnande om nåt slags livets kretslopp. Allt kött är hö, allt kött ska dö. 

Det är ju det också, alla de vackraste psalmerna hör ju den här tiden till. Jag är hedning och lär så förbli, men inget fångar det här vemodet jag pratar om som En vänlig grönska och I Denna ljuva sommartid (som rubriken är hämtad från). Eller Den blomstertid nu kommer för den delen. Kanske är det bara ett så djupt inrotat kulturarv att jag inte kan analysera det desto mer, men det får mig att tänka på livet och döden och jag blir både glad och ledsen och allt på ett mjukt, ganska ångestfritt sätt. 

Även om naturen gör allt för att mätta min blomsterlystnad så köpte jag mig en bukett blommor igår eftersom jag var glad veckan var över och det var sommar och skolavslutning. 

Varje år den här tiden får jag lust att läsa Kerstin och jag av Astrid Lindgren, en av hennes allra första böcker. Det är en ganska präktig och käck historia om ett tvillingpar som flyttar ut på landet med sin familj och tar sig an släktens gamla bondgård och så klart förälskar sig i varsin reko typ, men den är söt. Den har varit min mommos och jag värdesätter den högt, jag har inte så många saker kvar från mommo och moffas. Plus att det är en gullig bok, jag älskar ju präktiga och käcka flickböcker, so sue me. 

Trots att Astrid Lindgren sällan levererar unika historier på nåt sätt, så är det ju i de små detaljerna det sitter och tack vare dem man älskar hennes böcker. Tycker om hur hon med så små medel lyckas beskriva precis just den här överväldigande och glada vemodigheten så här års. 

Nästa vecka är kanske det här över. Om inte annat hoppas jag pollenallergin börjar ge med sig. 

Strosa runt på söndan

Jag kunde ha stannat hemma idag och städat, dammsugit och ordnat upp. Jag kunde ha tagit itu med allt det jag inte riktigt orkat eller hunnit med under veckan. Det gjorde jag inte.  

Istället gjorde jag lite små ärenden, gick en runda på loppis, besökte nya trädgårdsbutiken Garden Flora och drack en kaffe på syrrans veranda. Allt detta i sakta mak. Svårslagen frihetskänsla förresten i att bara sticka fötterna i sandaler och gå ut. Ingen jacka. Bara ben. Känna vinden susa genom benhåren. 

Kom icke hem tomhänt, för när har det nånsin hänt?  Vas och Tintin från loppis, pelargon och tomatplanta (!) från Garden Flora och ostbågar från matbutiken.

 Är mest nöjd med Rörstrand-vasen, är barnsligt förtjust i blå och turkos keramik. Har dessutom ”saknat” (det är väl att ta i, men jag har inte haft nån) en vas för ensamma blommor. En lagom utblommad pion i den, hörni. Också nöjd över tomatplantan; nu har vi jordgubbar, tomater och örter på balkongen! Nästan självförsörjande! Fast får jag bara en liten tomat eller jordgubbe i sommar vore jag nöjd.

Inte tänker jag börja städa nu heller, de här sista ljuva timmarna av helgen. Tror jag ska lägga mig på min dagbädd och vakta tomatodlingen. Har nämligen ny allergimedicin och jag tror faktiskt den är bättre!