Evighetslistan

Den här lilla djävulska listan som Linn komponerat är genial, eftersom alla, inklusive jag, inte kan låta bli att säga sin åsikt, den rätta åsikten, i hopp om att leverera en sån fantastisk slutkläm att diskussionen dör ut en gång för alla. Well played, Jung, well played.  Så, jag säger var å ejn me sett, MEN...

1. Så här tänker jag kring vacciner:

Inte en aktuell fråga i mitt liv alls men utan att veta så mycket tänker jag spontant: läs på, var källkritisk, gör vad som känns bäst, sluta shamea andra.  2. Gällande skönhetsingrepp tycker jag så här:

Förståeligt MEN sorligt att folk känner sig tvungna till det. Jag hatar gamet, men inte playern. Kunde personligen eventuellt tänka mig ett läppjobb pga vore kul med feta läppar, men skulle aldrig prioritera det ekonomiskt. 3. Min sanna åsikt om muminmuggar: 

Har en handfull själv, tycker de är en bra blandning av sött och salt. Samlar dock inte på det sättet och tycker säsongsmuggar är tråkiga. Och betalar du förmögenheter för en rare vintagemugg så har du för mycket pengar och du borde donera bort skiten.  4. Ska barn synas på sociala medier? Så här tänker jag:

Jag tvivlar på att jag får ha åsikter som barnlös och är rädd nån mammablogg sliter strupen av mig om jag uttalar mig, men med risk för det: barn är gulliga och ibland om man har tur roliga. De utgör således utmärkt material till t ex bloggar. MEN måtta med allt pga för mycket barnprat/bilder är lame och barn är ju också medmänniskor och medmänniskor ska man inte hänga ut online. 

5. Är jag feminist eller inte? Så här tänker jag:

Så klart jag är feminist, nåt annat är otänkbart för mig. Läste Fittstim som 14-åring och på den vägen är det. Älskar feminismen, den har gett mig så mycket. Jag är glad fler och fler börjar kalla sig feminister också, för det är ju faktiskt inget fult i det.

6. Mina tankar om kommersiella samarbeten i bloggar:

Så länge du kan stå för vad du marknadsför ser jag inget fel i det. 

7. Kan pojkar ha rosa kläder? Min åsikt om genustänk i kläder:

Ibland tänker jag att man måste vara lite psykotisk om man ser så starka samband mellan färger och kön att man förvägrar barn kläder i nån viss färgskala. Ibland tänker jag nåt lite snällare än så. Men ganska sällan. 8. Dop eller namnfest - vad väljer jag?

Hör inte till nån kyrka så det är inte så svårt val. Döpa sig får dom göra själva om de känner för det. 9. Bloggska - är det ett viktigt språk?

Det är ungefär ett lika viktigt språk som vilket annat språk. Alltså helt existensberättigat och dessutom kanske livsviktigt för nån. 

10. Den berömda bloggfasaden - ska man visa allt i bloggen?

Nej, man ska bara visa det man är bekväm med. Men jag tycker ju det blir bättre om man vågar vara lite arg och ful och ledsen ibland, är generös och bjuder på nåt som inte är superstylat. Perfekt är så satans tråkigt och dessutom farligt i längden tror jag. Och det där argumentet om att "alla fattar" att det inte är så rosenskimrande håller inte riktigt, tror inte man ska sätta ansvaret helt och hållet på mottagaren. 

When doves cry

http://youtu.be/pYVOrzv61YgAlltså tufft år för musiken. Jag trodde nog Prince inte skulle dö nånsin pga hans utomjordiska aura. Kommer alltid sakna de hits han inte hann ge oss och älska de han ändå hann.

Onsdag och vardag

  Tjena alla coola katter! Orkar inte visa köket idag, men snor Tidstjuvs-Marias dagens-lista, eftersom listor är det bästa som finns i bloggväg. Både att skriva och läsa. Så här är min dagens.

Dagens humör: Man kunde kanske jämföra det med vädret idag. Lite grått, lite lokala skurar men asfalten är ändå framme och nånstans mot horisonten anar man nåt bättre. 

Dagens mående: Är trött som en sengångare. Som just varit på mellandagsrea. På Ikea.  Med sina trillingar. I trotsåldern. Men annars bra!

Dagens borde: Tvätta kläder.

Dagens frisyr:

En fläta som känns lagom kysk och kristen. Bästa håren har ju (som bekant väl?!) folk i karismatiska väckelserörelser och sekter. Ju galnare tro, desto bättre hår. Undantaget Hare Krishna.

Dagens smink: Inget alls. Inte av spelad kyskhet den här gången utan för att mitt aprilhärjade ansikte är så torrt att det ser ut som ett uttorkat vattendrag under torrperioden som djuren överger för att söka efter grönare områden <- allt detta berättat med David Attenbouroghs röst. Försöker vara snällt mot mitt lilla fejs, hence inget smink.

Dagens klädsel: Stretchjeans, svart tröja och rosa sneakers. Ärketypisk jobbdagsoutfit. Bekvämt och inte så fult att jag måste skämmas.

Dagens planer: Hälsa på fammo. Eventuellt köpa ny vattenkokare. Antagligen inte tvätta, se dagens borde.

Dagens materiella vill ha: En ny vattenkokare. Och vår jävla säng nån gång!!!! 

Dagens fundering: 

Eller nej, frågan är saxad från ett nummer av Darling. Men sorgligheten i att jag känner igen mig i funderingarna kring vem som är okej i indiekretsar. Jag var fjorton och älskade indiepop. Jag var också fjorton och tjock och högljudd. Inte alls söt, quirky eller snygg i lugg och halsknäppta skjortor liksom. Säg vad man vill om kvinnosynen inom hiphop och RnB men jag har aldrig känt mig så exkluderad av en kultur som av indien på grund av vad jag inte var. Indiepopen straffar inte bara den som inte passar in, den straffar även den som visar att den försöker.

Dagens beroende: Det vanliga. Nikotin och Neko Atsume.

Dagens tråkigaste: Snöblandat

Dagens längtan: 

Tills jag får sova lika sött som Kantele på bilden. Kul att få till jobbet på morron när ens husdjur ligger och ser ut att drömma en fucking Fritidsresor-reklam.

Dagens superlängtan:

Tills jag blivit svinrik på mina böcker jag skrivit och kan försörja Pär så kan han sitta och göra vad han vill, t ex researcha till och korrläsa mina romaner. Jag är en maktfaktor "att räkna med" enligt media och katterna har personlig massör och vi äter alla av guldfat som vi med ett skratt kastar bort efter varje måltid.

Dagens tidning: Har inte läst nån annan än good old ÖT. 

Dagens låt: Hurulasnyaste. 

En utredning om inredning

Okej, jag är ganska frisk, i alla fall friskare än jag varit på en cirka en vecka. Vi har visserligen inte fått vår säng ännu (?????) men ändå, om jag tar ett rum i gången med sovrummet sist så kanske sängen hinner komma tills dess den ska dokumenteras.   Vår lägenhet är det mest hemtrevliga hemmet jag haft i vuxen ålder. Det är ganska precis exakt så som jag vill ha det, och förhoppningsvis ganska nära det Pär vill ha.

När vi bestämde vi skulle flytta ihop så bestämde vi också att vi behövde en större lägenhet än den jag bodde i. Plus att det är ganska skönt att börja från början, jag är ett sånt kontrollfreak med hur mina saker är att jag tror vi skulle grälat rätt mycket om skitsaker, om Pär hade flyttat in till "min" lägenhet på det sättet.

Den här 62 kvadrats pärlan vi bor i nu hittade jag tack vare mitt älskade jobb. Jag hade knappt hunnit påbörja letandet när letandet kom upp vid lunchen en dag och min kollega B helt sakligt sa "jag har en trea du skulle gilla". Så vi åkte och tittade på den samma vecka.

Som ni ser, jag blev kär direkt. Och Pär sa okej. Och nu tror jag han är ganska kär i den han med. För att ni ska få en helhetsbild så får ni se min något bristfälliga ritning (på ett kuvert från facket...) jag skickade åt Pär i december.

Den stämmer gaaanska bra.

I alla fall, idag tänkte jag presentera vårt arbetsrum/bibliotek. Det rum som ligger först till vänster när man kommer in.

På dörren in till rummet hänger en av mina favoritsaker i vår inredning, en karta över Nangijala. Den följde med en vinyl med Bröderna Lejonhjärta-berättelsen som Pär köpte åt mig. Hela orsaken till att han köpte den åt mig var just kartan, brorsan har nämligen en likadan och trots mitt envetna gnäll om att få det exemplaret har jag inte lyckats. Men nu har jag mitt egen karta. ÄLSKAR den.

Det som onekligen dominerar rummet är våra bokhyllor. Helt vanliga Billysar från Ikea. I arbetsrummet står sex av totalt nio bokhyllor och fem av sex är proppfulla. Den sjätte kommer väl fyllas med tiden kan jag tro.

Tills vidare huserar diverse mjölkannor, tyska ordsspråksgeneratorer (tack Lisen och Päivi!) och kramdjur i den halvfulla hyllan. Är det inte med otrolig skärpa och finess jag tagit bilderna förresten? Lol.

Ja, arbetsrummet fungerar även som hänga tvätt på tork-rum och gömma dammsugaren-rum. Orkade inte fixa i ordning före jag fotade. Det ser ändå ut så här cirka 90% av tiden.

En känsla som vi båda två var överens om är en bra känsla var tonårsrumskänslan. Och det har vi försökt skapa här i rummet. Jag vet inte hur jag ska förklara det, men kanske lite det där när ens rum var ens borg och allt man gillade skulle samsas där. Lite ihopplock och kanske lite hemligt. Av en händelse är ju den stilen också billig <- shit o-rika säger.

Vid fönstret står skrivbordet, för var ska annars ett skrivbord stå? Man måste ju kunna se drömmande ut it fönstret när man sitter och tuggar på sin blyertspenna och skriver poem i dagboken. Hittills har vi mest jobbat, betalt räkningar och streama Gais-matcher vid skrivbordet, men om andan faller på så kan man se drömmande ut genom fönstret. Utanför fönstret står också vad hyresvärden B menade var Europas nordligaste hästkastanj. Jag ifrågasätter inte det utlåtandet, men jag garanterar inte sanningshalten i det heller. Fint är det i alla fall.

Skrivbordet är ett Perstorpsbord med Virrvarr-mönster och stolen är mitt fynd från Åldringsvännerna.

På skrivbordet råder kaos, som sig bör på ett skrivbord.

I fönstret står bl a den här bilden som jag fått av Minerva. Det är foto av random (?) sjömän från Jeppistrakten med skeppskatten - och orsaken till att jag älskar bilden - i mitten. Likadan finns att köpas på Stadsmuseet.

Och ett pennställ i form av en penna som Pär gjort i slöjden som barn. Mycket viktig detalj att visa. Pappa har förresten, sin vana att komma på "lustiga" smeknamn trogen, börjat kalla Pär för Pär Penna. Ganska passande.

Skrivbordslampan är nån slags Bumling-variant tror jag. Bastant och bra och brun är den i alla fall.

Eventuella ickefosterländska detaljer tar jag inget ansvar för, men välkomnar ändå.

Och en liten läshörna har vi plats med också, mest för att jag vägrade flytta upp den här fåtöljen på vinden. Ett loppisfynd jag fått av Julia och Richie som födelsedagspresent för ett par år sen.

Sen är det inte så mycket mer. Bara böcker.

Och mera böcker. Alltså, det är inte bara fotot som är snett taget, utan hyllorna står lite snett pga charmigt ojämnt golv. Men okej, också snett fotat.

Det var det. I nästa avsnitt: köket! *dramatisk musik*

Vem bor här?

 Bäst på tv just nu är ju utan tvekan Vem bor här? på SVT. Det kombinerar en massa saker jag älskar; inredningsinspo från äkta hem, tjuvtittar in i folks liv, att få några detaljer och skapa en hel historia om en människa utgående från det (är besatt av att se vad andra handlar t ex) och möjlighet att tävla. Jag är ganska bra på det vill jag påstå. 

Det enda jag inte blir klok på är hur mycket pengar folk måste ha. Eller hur dyrt alla hem - även de mer "vanliga" - verkar. Vet inte om jag blir äcklad eller avundsjuk. Hur som helst blir jag glad över att jag och Pär lyckats få till ett - i mitt tycke - trevligt hem med vad som verkar vara en i sammanhanget väldigt liten budget. Ska ta tag i att visa upp nyss nämnda hem här på bloggen snart men jag väntar på två saker: att vår säng ska levereras nån jävla gång. Och att jag ska bli frisk, för nu är jag för ovanlighetens skull blivit flunssasjuk. Har ont överallt, speciellt i halsen. Wohoo.

Vårlistan

Trots jag inte bloggar på Ratata, snor jag deras vårlista. Till stor del för att jag inte vet vad jag ska blogga om annars. Jobbar ju igen efter min himmelska två veckors vintersemester så jag är mest bara trött just nu. Alltid så chockartat att återvända till jobbet. Har våren börjat som du tänkt dig?

Både ja och nej. Vi har ju planerat ihopslagningen av våra hushåll en tid, så det har ju gått enligt planerna. Men det går ju inte alltid att planera hur det ska bli, det blir ändå nåt helt annat. Men ett bra annat! Och ihopflyttandet har ju onekligen varit central i min vår. 

Hur såg ditt liv ut förra våren?

Tja, jag bodde ensam på Turd Floor, hängde mest med Nikko, brorsan och Vlaicu tror jag. För nästan exakt ett år sen var jag och Nikko på vår legendariska Sverige-Danmarkturné där vi gjorde massor av roliga saker, orkar inte räkna upp allt. Men en sak kan jag ju nämna - jag matchade med Pär på Tinder! Ja, det var faktiskt så vi träffades, hehe. Vi skulle egentligen ha träffats där och då i Köpenhamn, men jag ställde in dan före för jag kände ba nej, jag orkar inte dra runt med nån tomte från Blekinge när jag ska hänga med polare. Men sen fortsatte vi skrivas och ja, nu sitter han i vårt vardagsrum och tittar på "höjdpunkter från Allsvenskan" eller vad det är. Och jag har aldrig varit kärare. Så kids - fortsätt tindra! Plötsligt händer det.

Hur hoppas du att våren blir i år?

Frisk och varm. Och att Håkans EP som kommer snart är precis vad jag vill ha som vårsoundtrack.

Hur hoppas du ditt liv kommer se ut nästa vår?

Ungefär som nu. Fast om nästa vår har jag nästan gått klart min nya skrivarutbildning med min idol Monika Fagerholm som handledare så jag hoppas jag har en liten bank av material. Har kanske inte nämnt kursen förr men så är det! Kursen drar i gång i maj och jag är omåttligt pepp!

Vad är ditt vårplagg nummer ett?

Ser ungefär exakt likadan oavsett årstid, bara tunnare lager. Men solglasögon kanske. 

Hur förändras musiken du lyssnar på under våren?

Vet inte om det ändrar så mycket alls. Är alltid tacksam för Håkan-släpp till våren som tidigare nämnt, men annars, tja. Lyssnat väldigt mycket på Anna-Lena Löfgrens Lyckliga gatan för att jag har daglig tillgång till vinylspelare nu för tiden. Och Kanyes nya skiva, för att den finns på Spotify. Den är bra, så klart.

Har du några särskilda vårprojekt på g?

Ska tvätta fönstrena snart tror jag. Och så ska vi åka på dagsfärd till Tammerfors nästa vecka, jag och Pär. Få alla växter att överleva. 

Vad önskar du dig i vår?

Skrivarinspiration och flow och ro. Och en ny dator. 

Föredrar du våren eller hösten?

Jag är ju en typisk höstmänniska men imorse när jag gick till jobbet så blåste det så där härligt friska vindar och jag hörde måsar och jag frös inte alls. Det var ganska skönt det med.

Vem/vad är din vårförälskelse?

Vårt hem och vår lilla bubbla. Sorry för att jag är så housewifey men det är så nytt och konstigt och härligt.

Tre saker som stoppar vårkänslorna.

Snö, pollen och Nalle Wahlroos.

Har du redan några sommarplaner?

Vi ska hälsa på i Blekinge och Skåne i alla fall. Ita nypäärona!

Biffbloggen

Idag lyckades jag improvisera fram en helt fantastiskt trevlig lördagsmiddag bestående av gårdagens bulgursallad (bulgur, spenat, feta, paprika, gurka, broccoli, kikärter och cashewnötter), latmansguace och det bästa av allt - riktigt goda, veganska biffar. Som jag alltså IMPROVISERADE *stolt*. 

Jag är mycket bättre på det här med mat nu när vi är två, när jag bodde ensam orkade jag sällan slash aldrig göra ordentlig mat, trots att jag var lika intresserad då som nu. Hur som helst, biffarna var så löjligt enkla att göra att jag tänkte jag måste dela med mig av "receptet".

Två såna här förpackningar. Går säkert bra med andra bönor också.

Två rediga matskedar jordnötssmör.

En lagom skvätt soja. Saltade för övrigt inget mer än så.

Ett par pustar vardera av paprika och persilja.

Skölj bönorna och mixa ner dem till en kornig smet. I med jordnötssmöret, sojan och kryddorna. Hade i en liten skvätt olivolja också kommer jag på nu, men det var så lite att jag är osäker om det räknas. Blanda tills det ser ut ungefär så här.

Forma små söta biffar med händerna och stek dem på hög värme i några minuter. Ät, förslagsvis med fräsch sås. Himla gott och loaded med proteiner och bra fett (om man bryr sig om sånt) så man blir mätt som en boaorm. Kom just på att mina improviserade biffar är ganska långt typ falafel... Oh well. 

Mätt som en boaorm ska jag alltså fortsätta min lördag lugnt med bok och godis. Och näsdukar, för jag har bara läst ~80 sidor av I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv och har redan gråtit en gång.

Insta-fejt och Insta-fab

Ni följer väl mig på Instagram? När bloggen många gånger haltar, levererar Insta nästan jämt. Jag heter förresten ell.en.degenerate , ett något jobbigt namn, men ellen.degenerate var förstås upptaget och larsmoellen som jag hette först funkade inte, eftersom alla trodde att det var nån som hette Lars nånting. Alltså är jag i lite namnkris just nu, men jaja, innehållet är desto bättre!

Inredning!

Mat!

Katter!

Selfies!

Och min egen personliga favorit: saker man kan hitta på Erkin Halli!

Jag är långt ifrån nån bra fotograf, men jag vill påstå att jag kan vara ganska rolig när jag sätter den sidan till. Plus att jag är ganska generös med vad jag delar med mig av, så är ni skvallerlystna (hej, no shame, jag är också) så får ni er del av kakan också. KUL! 

Jag säger nu som den nyss uppstådde Jesus (vet ni när man leker med en baby och ba "var är babyn? Var är babyn?" och sen "DÄR är babyn!" och med lite tur lockar fram ett sånt där porlande babyskratt? Vet ni? Okej, _ exakt_ så känns påsken för mig. En tittut-lek med Jesus som pågått i 2000 år. Det är värsta sorgliga stämningen på långfredagen och Jesus är död och man får inte leka utomhus före sex på kvällen, bara för att på måndagen, I ÅR IGEN, ba shit, han är uppstånden! Wohoo! DÄR är Jesus! Vi vet ju, i alla fall vi som fått inpräntat bibliska historien grundskolan igenom, att han med all sannolikhet uppstår i år igen. Babyn kommer fram igen. Men var å ejn me sett, som det heter och sist och slutligen, och är det inte lite beundransvärt att orka göra det med samma inlevelse åt efter år?) ... Eeh, var var jag? Ja, jag säger som Jesus nu då, följ mig! På Instagram alltså. 

Orsaken till mitt följarfiske är att jag lite slagit vad med en viss sambo att jag kan få 500 följare före midsommar. Så... Don't leave a sister hangin! PEACE!

Påsken so far

Jag har verkligen inga påsktraditioner, påsken har alltid varit (eller efter att jag slutade gå påskhäxa i alla fall) en icke-högtid. Brukar ha årets värsta krapula på långfredagen vet ja, men inte ens det har jag prickat in i år.   

Långfredagen gjorde vi inte så mycket, myste med katterna. Kantele är oerhört nöjd med att ha en ny människa att styra och ställa över. Pär är mycket snällare än vad jag är och låter henne hållas på ett helt annat sätt. 

Så här ser det ut om man sitter i soffan, vilkeeet jag har gjort rätt mycket i helgen och i fredags. Ja, det ser inte alltid ut så här, allt som oftast är Kantele och Viola invirade i nån dödskamp om Lejonklippan (eller vad kattdjur nu bråkar om) men i stora drag så. Visst har vi ett trevligt hem? 

I fredags hade vi också besök kom jag just på, först av Eva och Jaakko och sen av Ronja och Minerva, men som vanligt glömde jag fota dem. Så här är en bild av Eva, för sex år sen, när jag just hade kommit hem från Tyskland och hon mötte mig för frukost i Åbo.

Trevligt var det hur som helst, både för sex år sen och nu. Av Ronja eller Minerva hittade jag inte en enda bild?! Ni får föreställa er två coola bruders i alla fall.

Och så åt vi påskig mat och kollade på första delen av Det mest förbjudna, men i alla fall jag blev inte helt övertygad. God bless Kerstin (och hon som spelade henne) men tyckte det blev lite hoppigt och segt. 

I lördags, alltså igår, hade vi bunkrat upp med massa godis on case of påskhäxor. Men det kom inga. Godiset ligger i en gammal grötskål från Dalarna, som härstammar från nån Pärs förfader. Bästa med att flytta ihop är ju att man får ha nån annans fina saker i sitt eget hem. Okej, näst bästa, efter det uppenbara att man får dela vardagen med nån man gillar.

Igår var jag bjuden på afghansk fest, vilket var en upplevelse. Jag: 

- insåg hur hopplöst stel och finsk jag är och jag förbannade mig själv extra mycket eftersom jag kom 25 minuter för tidigt och fick vänta på Zahra (som dessutom var 25 minuter för sen) i ett gathörn hundra meter bort från festlokalen eftersom jag inte vågade mig fram. - hur otroligt vackra afghanska festkläder är, kände mig som en grå mus i jämförelse. - åt kött för första gången på kanske... fyra år? Jag vågade inget annat. Det var gott, nån gryta med fårkött och linser, jag ska inte hyckla, men efteråt hade jag en hinna av animaliskt fett i munnen och huvudvärk på kvällen - drabbades lite av panik när de försökte få med mig i dans. Jag har typ tre moves, som alla gör sig bättre på dansgolvet på Melody än bland massa människor som alla rör sig supergraciöst och med såna där fina handrörelser. Ångrar lite idag att jag inte vågade, men så är det. - hade det jättetrevligt och blev fantastiskt välkomnad av alla, om än något utstirrad. Om nu nån trodde motsatsen.

På väg hem från festen tittade jag upp till Maja, där Pär och ett gäng andra hade tillbringat kvällen. Jag stannade och drack kaffe, åt vegansk marängtårta och pratade om kapitalet, gummibåtar och rökning tills vi gick hem, båda nöjda med våra respektive kvällar. Idag ska jag inte göra nåt alls tror jag.

Långsam långfredag

Vi börjar äntligen få allt på plats och allt i ordning. Pärs grejer kom i tisdags och sen dess har vårt liv bestått av att rada in böcker, riva sönder pafflådor, bära upp saker på vinden och komma överens om garderobsutrymmen. Roligt på ett sånt där symboliskt nu-är-det-vi-sätt, fruktansvärt tråkigt på ett det-här-måste-göras-sätt. 

Men nu, idag, vaknade jag upp till ett hem som faktiskt ser ut som ett hem. Och det är satans skönt att inte snubbla över nåt som måste fixas, det första du gör. Vi har t o m fått svenska kanaler fixat, så nu kan Pär också titta på teve! Bara vi får vår säng vi beställt snart så fattas mig ingenting alls. Två på 120 går snabbt från mysigt till ryggont. Mvh snart 30.

Och ja, glad påsk förresten.