Dåliga listan

Nu har alla jag känner och som jag låtsas att jag känner fyllt i den här listan så nu är det väl min tur. Varning för tråkiga svar dock, trodde det skulle bli kul men det visade sig som så mången annan gång att jag inte är den unika snöflinga jag trodde.

public.jpeg

Unpopular opinion:

Smoothies är överskattat. Ed Sheeran är tråkig. Laleh är irriterande. Ananas på pizza är gott - VA FAN, den mesta frukt i mat är gott! Älskar t ex Flygande Jakob.

Och ska jag var helt ärlig så tycker jag många som inte håller med mig i vissa politiska frågor (klimat och jämställdhet t ex) helt enkelt är… dumma i huvudet. Alltså intellektuellt lägre stående. Och jag tycker oftast god ton är bortkastat på såna idioter och skulle helst bara skrika SKIT PÅ ER och sen gå därifrån. Men än så länge besitter jag vanlig hyfs.

Guilty pleasure:

Har gjort ett helt inlägg om guilty pleasures för nåt år sen och den står jag fast vid. Förutom Blondinbella, för orkar inte läsa hennes blogg längre. I korthet för dig som inte orkar klicka dig dit: kungligheter, mjölk och klimakteriefilmer.

Jobbsvaghet:

Är snabb och explosiv vilket också gör mig slarvig och ansvarslös ibland. Tappar också intresset snabbt och hoppas över till nästa grej utan att avsluta ordentligt. Är också i grund och botten lat som en oxe, vilket gör att jag ofta väljer genvägar som inte alltid lönar sig, heh.

När jag börjar lista allt det här undrar jag hur jag nånsin fått ett jobb i mitt liv.

Irriterande egenskap:

Humörsmänniska med enormt ego som gnäller, kritiserar och tycker synd om sig själv. Är också ganska opålitlig. Jag försöker bättra mig varje dag, oavsett vad folk tror. Men tro detta iaf; jag vet precis hur jobbig jag är.

Störda matvanor:

Tror inte jag har så märkliga matvanor? Äter bara normala saker. Däremot är jag ganska bestämd med vad jag gillar och vad jag inte gillar. Äter bara naturell yoghurt - aldrig med smak, men gärna päron- eller citronfil eller hallonkefir. Gillar typ inga andra smaker. Kaffe ska vara så mörkrostat det går och ska drickas med så fet mjölk som möjligt. Eller grädde. Annars kan det va. Gillar inte vanligt te, men roiboos är gott. Kan inte äta svamp eller aubergine pga konsistensen. Förutom kantareller, det går bra. Äter inte räkor överhuvudtaget, men kräftor är ok.

Udda saker jag tycker är snyggt på killar:

Gillar sånt som sticker ut lite (obs inte klädmässigt, oftast tycker jag så enkla kläder som möjligt är snyggast). Men lite för stora öron, en stor näsa, olikfärgade ögon, en sned tand, en tredje näsborre, fem händer, dinosauriesvans. ÄH JAG VET INTE skitsvårt ju. Charm är ju så jäkla individuellt och komplext och det man tycker är snyggt på en person är sällan samma sak på nån annan. Men nånting att fästa blicken på är väl bra. T ex en präktig näsa.

Vecka 29

Hej, är nån kvar längre ens? Så här länge har jag nog inte varit obloggad på flera år tror jag. Tänkte fortsätta o-blogga en stund till, men för att återföreningen inte ska vara så jobbig tänkte jag smygstarta lite. Det var ju aldrig svårt att skolka, men att komma tillbaka efter att man skolkat en lektion var så himla jobbigt. Alltså skolkade man en till, och en till och hux flux hade man ramlat av kursen.

*insert “lillebror, bli inte som jag när du blir stor”-quote*

Vad har jag gjort då när jag o-bloggat?

Jo, jag har rest runt i Sverige, hittat ett flertal bra platser dör jag ropat “HÄR skulle man ha sommarstuga”, köpt rätt mycket porslin på loppis, köpt ett skåp att ha allt porslin i, träffat vänner, vänt upp och ner på dynget, druckit vin på en måndag, fått myggbett och sett på film. Bland annat. Det är både för lite och för mycket för att orka berätta om liksom. Men ungefär så här har det sett ut:


Jag har det både jätteskönt och rätt piss pga post- och pre-stress. Allt som hänt innan semester och allt som ska hända efter jagar mig. Här om natten drömde jag att jag glömt lämna in nån rapport och att jag fick en utskällning. Vaknade kallsvettig.

Men så är det. Snart är jag tillbaka i normalläge igen. Tills dess fortsätter jag ungefär som ovan.

Äntligen!

Det tog en vecka extra, men här är vi i videoformat med svar på era frågor.

Som ni säkert förstått har jag växlat ner till semesterrtakt, men vi hörs när vi hörs! På instagram är jag dock aktiv som vanligt, kika in sär om du är nyfiken. 

Ett semester-hej

Hej alla ni som väntar på frågestundssvar - det kommer! Ikväll eller imorgon tror jag vi spelar in. Tills dess ska vi fortsätta semestra i Blekinge; bada i havet, köra längs skogsvägar och se djur, träffa familj och vänner och läsa böcker. 

Jag känner redan idag, tre dagar in, att den där kreativa delen av hjärnan kliar lite. Vill hitta på saker och det har jag inte velat på länge. 

FullSizeRender.jpg

Nu måste jag dock rusa iväg, vi ska hälsa på svärmommo. Tjing! 

Glad midsommar!

Jag har inga traditioner alls på midsommar.

Nåt år har jag druckit snaps, badat och grillat på nån villa, nåt år har jag kollat film med persiennerna nerdragna. Ibland har jag varit ensam, ibland tillsammans med andra. Alla år känns ändå okej, alla år har haft sin charm.

Alla år har det ändå blivit midsommar. Med eller utan blomkrans.

Det är rätt skönt att inte ha traditioner; det betyder att man inte kan misslyckas. I år har jag just fått semester och känner mig som en trasa; ihopknycklad och bortslängd. Tidigare år när jag varit trött har semestern kommit som en lättnad; ett kallt dopp en varm sommardag. I år har jag inte känt den där lättnaden än. Men den kommer väl, när kroppen och hjärnan fattat.

IMG_1041.JPG

I år är det här mina planer för midsommar. Katterna ligger och sover under en fläkt och Pär jobbar fortfarande. Radion står på i köket, ingen lyssnar. Vi tänkte kanske åka och bada senare. Igår köpte vi rökt lax för 40€ (i misstag), så vi äter nog lax och nypotatis idag igen. Det är väl midsomrigt?

På söndag packar vi böcker och badkläder i bilen och åker mot Sverige. Det är kanske då den kommer - lättnaden? 

Frågestund: Ellen & Pär-edition

Hej! Tack för alla fina kommentar igår, det värmde. Jag kom på en sak idag; vår - min och Pärs alltså - lilla video där vi pratade om språk blev ju väldigt uppskattad, så därför tänkte jag att vi skulle köra en Frågestund- Ellen & Pär edition! 

FullSizeRender.jpg

Vi svarar på allt, det kan va om oss, om mig (men ni vet kanske det mesta redan), om Pär eller bara generella relations- och livsråd.

Ställ din fråga som en kommentar till detta inlägg eller via min insta-story inom typ en vecka så svarar vi i videoformat om typ lite mer än en vecka. Jag skulle gissa nån gång under midsommarhelgen.

Ett blogginlägg

Jag har inte glömt er, jag tänker faktiskt på er varje dag skulle jag säga. Men den här veckan och nästa är och kommer vara galna. Vi är mitt uppe i ordkonstläger med 19 barn dagligen som ska tas hand om, underhållas och ses efter. Det är väldigt roligt, men när man är ovan så lämnar det inte jättemycket hjärnkapacitet kvar till eftermiddagarna. Och det som lämnar går åt att hänga med familjen; mamma och Nora är nämligen också på besök dessa dagar.

Och sen tar det slut. Kanske kanske att man lyckas fylla en diskmaskin eller byta lite kattsand eller komma ihåg att köpa mjölk, men mycket mer än så är det inte. Det är synd, för jag saknar ju att hänga här. Jag tycker så himla mycket om att blogga.

Paulima (som för övrigt är en frisk fläkt i finlandsvenska bloggosfären) skrev ett intressant inlägg om det här med att tjäna pengar på sin blogg och ställde sig frågan “hur länge det räcker med att bara tycka det är kul?”. Jag kände igen mig i mycket av hennes tankegångar och tänkte faktiskt redogöra lite för min situation som bloggare idag. Jag tror att folk överlag - alltså inte Paulima, detta är inte riktat till dig, jag bara spinner vidare på dina tankar - har ganska många föreställningar kring vad det är att vara bloggare.

Först och främst: under maj månad hade jag 3548 unika besökare. Det är lite mindre än vad det brukar vara, men ungefär så där. Unika besökare betyder alltså att det är 3500 olika människor som besökt min blogg. De här 3500 personerna har i snitt gjort tre besök på var, för jag hade 10 303 besök (och 17 355 sidvisningar) under maj månad. Det betyder ganska mycket för mig, det betyder att rätt många kommer tillbaka fler gånger. På instagram har jag i skrivande stund 2364 följare. Jag följer 992 och jag försöker hålla det under tusen alltid. Jag orkar ändå inte ta in allt. Jag vet inte hur dessa siffror står sig i jämförelse med andras, eftersom jag valt att avregistrera mig från t ex bloggtoppen.fi. Jag har faktiskt inte en susning om det är mycket eller lite eller vad andra bloggar ligger på. Men jag vet att jag är jävligt nöjd med den följarbas jag fått, eftersom den växt helt organiskt och jag har uppnått den utan att lägga nån egentlig tid på SEO eller sökoptimering. Det är inget fel med att göra så heller så klart, men det orkar och hinner jag inte.

Jag har nästan aldrig tjänat pengar på att blogga. Under de ungefär 15 åren jag bloggat har jag på rena samarbeten tjänat ihop 250€. Utslaget på alla år så är det ingen riktigt hög månadslön. Däremot har bloggen öppnat så himla många dörrar för mig; jag har fått vara med i radio, i tv, skriva kolumner och essäer, föreläsa och om man riktigt drar sig till sin spets så kanske jag har bloggen att tacka för mitt bokkontrakt, i alla fall delvis. Dessutom har jag blivit bjuden på teater ett par gånger (tyvärr har jag inte kunnat åka de flesta gånger pga Jeppis och Helsingfors inte ligger nästgårds), fått otaliga recensionsexemplar av böcker och nån enstaka gång fått lite rabatt avdraget i kassan på ett par skor eller en kaffe.

Jag har blivit kontaktad av företag som velat göra samarbeten en handfull gånger. De flesta gånger har det handlat om att det varit oseriösa företag eller nätcasinon och i ett fall var det ett trevligt och seriöst företag i klädbranschen som kontaktade mig och jag visserligen gillar, men som jag helt enkelt kände att inte kändes trovärdigt för mig eftersom det helt enkelt inte var min stil. Jag tror ni skulle se igenom mig om jag plötsligt ändrade klädstil över en natt. Jag har en gång kontaktat ett företag och frågade om de skulle vara intresserade. Jag fick ett sånt skambud därifrån (50% rabatt) att jag inte ens orkade börja förhandla. Jag har sett det här företaget göra samarbeten med en del andra finlandssvenska bloggare och jag kan inte låta bli att fundera - vad har de fått betalt? Och hur blir man bra på att förhandla?

Jag har aldrig blivit inbjuden till nån vip-kväll eller releasefest eller nåt liknande och det kan jag på sätt och vis förstå. Jag förstår att jag inte är speciellt attraktiv som öh… marknadsföringsperson. Jag har gjort det till min grej att vara sur, negativ och ful. Alltså inte ful-ful, men ni fattar. Osminkad så att säga. Och då får jag väl ligga i den säng jag bäddat då och de flesta dagar är jag helt okej med det. Jag tycker jag får så mycket ändå att en inbjudan hit eller dit inte gör så mycket. Men i mina bittra stunder kan jag bli ledsen över att inte bli inbjuden (även om jag kanske inte ens hade haft möjlighet att gå) och också störd över hur trångsynt det är att inte förstå min potential som öh…, marknadsföringsperson. Jag tror att mina följare och läsare litar på mig och mitt ord kunde väga ganska tungt och att nån borde fatta det. Men jag kanske har fel, jag vet inte.

Jag lägger ner en vanlig läger- och besöksfri vecka ungefär 5-10 timmar på bloggen. Vi säger fem. Då räknar jag bara med ren och skär skriv- och fototid och inte all planering och fundering som sker först och främst i huvudet. Fem timmar är ganska lite jämfört med många andra tror jag, men det är ungefär vad jag tyar med. Jag jobbar 75% på ordkonsten och det är ungefär 30 timmar. Utöver det har jag mitt eget skrivande och alla andra uppdrag; det som i min kalender är färgkodat lila och som heter BFF business. Dit hör alla kurser utöver ordkonsten, alla föreläsningar, alla författarsamtal och allt annat. Det är svårare att räkna på, för det är så varierande. Men jag skulle nog tro vi får lägga 75% till där, det vill säga 30 timmar. 30 + 30 = 60 timmar jobb i veckan. Nu är mina jobb flexibla och inte speciellt fysiskt krävande, jag sliter inte ut min kropp och många gånger kan jag jobba hemifrån i pyjamas, men ändå, 60 timmar i veckan är rätt mycket. Jag har faktiskt inte riktigt tänkt på det så tidigare, men så är det. Då förstår ni att de här fem obetalda timmarna jag lägger på bloggen ganska lätt faller bort när det är nåt extra, för jag har ingen möjlighet att prioritera dem över något jag har betalt för att göra.

Förutom tid lägger jag faktiskt ner pengar på den här bloggen. Sedan jag flyttade från Sevendays betalar jag en hyra för min domän varje månad, den ligger på ungefär 20€. Det är typ två och ett halvt år jag legat på den här domänen, så det blir 600€ i hyra det. Utöver det har jag betalat för min header och dessutom betalat för teknisk och grafisk support ett par gånger. De här siffrorna vet jag inte exakt va de ligger på, men jag skulle gissa att det är ungefär en sexhundring till, allt som allt. Så hittills har jag mest förlorat pengar på att blogga, om man ska säga det krasst. Det kan man ju verkligen kalla idiotiskt om man vill, men va kan man. Jag gör det gärna, än så länge.

Jag skriver inte det här för att skryta eller framstå som ädel eller ens vinna symp… Jo, det är kanske vinna sympatier jag är ute efter. Jag skulle vilja att ni skulle veta att jag jobbar det hårdaste jag kan på att den här bloggen ska fortsätta som den är idag och det faktiskt räcker ganska långt att det bara är kul för mig. Jag vill också att ni förstår hur mycket era kommentarer, gillningar och delningar betyder. Det är det jag lever på när det kommer till bloggen. Jag bloggar gärna gratis, men då får ni gärna komma ihåg att skriva en kommentar då och då. Berätta vad ni tycker om, berätta om jag gör nåt bra eller för all del - kritisera mig när jag har fel.

En bra grej vore ju förstås om det fanns fler (eller ens nån?) plattform i Svenskfinland som betalade sina bloggare per klick eller nåt sånt. Då hade jag nog gärna haft min blogg på en sån. Kanske. 

Ibland har jag lekt med tanken på att fixa nån slags Patreon-system eller nåt sånt, be om ett par euro från er som klickar er in hit ett par, tre gånger i månaden. Lika lite som jag hinner eller orkar sätta mig in i SEO, hinner jag fiska samarbeten eller kontakta företag och ibland tycker jag faktiskt jag bloggar så bra att jag borde få nåt slags betalt. Jag är åtminstone lika bra bloggare som dom som tjänar en liten summa. Jag är ju ingen proffs-influencer, men liksom. Ganska bra är jag nog.

Men så är det ju också så, att den stunden jag tar betalt för mina fem timmar jag lägger på det här, det är också stunden som jag inte kan prioritera bort det när det behövs. Det är stunden jag jobbar 65 timmar i veckan. Det orkar jag inte.

Jag har sträckt eller inflammerat en muskel i högra låret. Det är liksom höftböjarmuskeln. Idag sa Ida, som jag jobbar med och som är yogalärare, att det är den första muskeln efter hjärtat som reagerar på stress. Hehe. Det känns logiskt så där två veckor före semester. Det är inget farligt, men jag behöver nog inte flera jobbtimmar i veckan just nu i alla fall.

Jag tycker det är ascoolt med dom som kan och lyckas göra sin blogg till sitt jobb. Men jag är inte en av dem. Och jag tror faktiskt jag behöver ha den här platsen, precis som den är. Ett prestationslöst andningshål att få ut lite kreativitet på.  

Som går att välja bort ibland. 

Vecka 23

Det hann bli tisdag före jag fick iväg början av veckan-inlägget pga har jobbat i princip rxakt hela dagen. Så där är att va projektanställd, ibland är det lugnt, ibland är det gasen i botten även i kurvorna.

Jag har ju redan varnat för eventuellt dålig bloggning den närmsta tiden, så här är ett gäng snabba tips ni kan ta del av så länge ni sitter och trånar och väntar och refreshar bffellen.com i hopp om nytt content. 

FullSizeRender.jpg

😘 Min nya favoritpodd är hör och häpna en finskspråkig sådan. Tuplakääk är en regelrätt kändisskvaller-podd, lite som fammos Hänt Extra men med lite mer influencers och Kardashians och lite mindre Allsång på Skansen. Avsnitten är föredömligt rappa och jag gillar deras jargong. Se det som den roligaste finska-lektion du haft på länge. Finns där poddar finns.

IMG_0304.JPG

😘 Igår såg jag tre timmar stumfilm. Jag snubblade över Gösta Berlings Saga från 1924 på Arenan och tänkte att jag skulle se hur den typ såg ut. Såg hela och var genuint intresserad hela tiden. Efter första timmen glömmer man bort att det är stumfilm. Plus för en ung Greta Garbo i en av rollerna. 

😘 Det här inläggetGrön i Åbo-Julias blogg really got me thinking. Aldrig riktigt tänkt på att alla moln som lagrar saker inte alltid är det mest ekologiska alternativet.  

FullSizeRender.jpg

😘 Tove H från Jeppis släppte en EP i dagarna och jag gillar den massor - lyssna på den här. Alla dessa unga coola brudar med talang, så glad man är att dom finns.

 😘 Den här Ica-reklamen från 1970 gjorde mig glad. 

Det var det! Nu ska jag sova och sen fortsätter vecka 23. 

Treat yo'self till en skrivkurs!

Hej allihopa! Det är dåligt med bloggandet just nu, men jag har helt enkelt lite för mycket att göra just nu. Det kommer nog bli lika dåligt i åtminstone tre veckor framåt men jag lovar att jag gör mitt bästa för att hinna med bloggen också - jag har så mycket jag skulle vilja skriva här och jag saknar att blogga när jag inte gör det, så mig blir ni inte av med än i alla fall.

Men till det jag egentligen vill ha sagt i dag - gå en skrivkurs! Om du vill alltså. Jag har nog aldrig hemlighållit hur viktiga de skrivkurser jag själv gått har varit för mig. Förutom att de gett mig ovärdelig hjälp med skrivandet har de gett mig vänner för livet. Just när jag sitter och skriver detta sitter Malin bredvid mig, henne skulle jag nog inte lärt känna utan skrivkurserna. Eller jo, för eller senare kanske vi hade insett hur mycket vi har gemensamt, men skrivkursen gjorde att det blev förr och inte senare.

Oavsett ambitionsnivå med ditt eget skrivande tycker jag du ska gå en kurs om du är det minsta intresserad av att skriva. Om du behöver mera övertalning kan du läsa det här inlägget jag skrev för Malakta den här veckan! Idag tänkte jag tipsa om tre skrivkurser - eller labb i Svenskfinland som har ansökningstid nu. Och mitt och Heidis skrivlabb på Malakta är ett av mina tips, så klart.

OBS! De flesta skrivkurser kostar en del - men kom ihåg så att A) man kan alltid be om att få betala i rater, det har jag gjort och det har gått bra och B)man kan alltid söka pengar för att delta eller för resorna dit från olika fonder och stiftelser. Det har jag också gjort och det har också gått bra.

  1. Jag skriver alltså är jag med Ellen Strömberg och Heidi von Wright

    Det här är en kortare kurs på fantastiska Malakta i Malax som går av stapeln 3 - 6 oktober. Passar dig som kanske gått nån kurs tidigare eller har ett tydligt projekt du vill jobba vidare på. Jag kan ju inte lovorda min egen insats på ledare, men jag har själv gått LittSkap med Heidi och henne däremot kan jag lugnt lovorda!

  2. Författarskolan 19-20 på VNF

    Det här är Monika Fagerholms och Mia Francks ettåriga kurs (som man går på distans, obs), som beskrivs så här på deras hemsida; Författarskolan är en ettårig kurshelhet för den som vill skriva ett manus. Formen för berättelsen (prosa, lyrik, dramatik) är fri. Det behöver heller inte finns något manus när kursen börjar utan det kan arbetas fram under kursens gång. Både Monika och Mia är jättebra som kursledare, skulle jag bara hinna skulle jag gärna gå den här själv!

  3. Skriftskolan

    Också en ett-årig distanskurs, men den här gången med basen i Helsingfors. Jag vet faktiskt inte så mycket om den här kursen, så jag bad ena ledaren Hannele Mikaela Taivassalo - även känd som den fiercaste människan i det skrivande Svenskfinland - svara på ett par frågor. Här är hennes svar:

Johanna Holmström och Hannele Mikaela Taivassalo som leder Skriftskolan.

Johanna Holmström och Hannele Mikaela Taivassalo som leder Skriftskolan.

1. Hej Mikaela! Först och främst, grattis till kanske det bästa namnet på en skrivkurs jag hört i mitt liv. Kan du berätta lite mer om kursen utöver ert smarta namn.

Haha, åh, tack! Alltså just den här Skriftskolan är en ettårig skrivarskola för den som vill fördjupa sig i och utveckla sitt eget skrivande, och under handledning målmedvetet jobba med sitt eget manus. Under ett år har vi åtta kursveckoslut då hela gruppen träffas, och utöver detta träffar var och en med jämna mellanrum sin personliga handledare. Det finns ingen manual för hur man skriver eller hur ett litterärt uttryck ska se ut, Skriftskolans mål är att hjälpa varje enskild skribent att hitta sitt eget sätt att arbeta, fördjupa och utveckla just sitt eget skrivande, sin egen litteratursyn och sin egen text. Vi vill inte forma skribenter, vi vill hjälpa fram det unika.

2. Varför ska man gå skrivkurser överhuvudtaget?

Man måste faktiskt överhuvudtaget inte alls gå på skrivkurser! Det viktiga är de aktiva handlingarna att läsa och att skriva. Men det finns olika orsaker till att många skrivande människor verkligen vill gå på skrivkurs, och till och med behöver det, trots allt: för att utvecklas som skribent måste som sagt du läsa och skriva aktivt (detta kan man upprepa h u r många gånger som helst!), men det du skriver behöver också bli läst och bemött. Att skriva är oftast en ensam handling, en skrivarskola är ett sammanhang, ett sammanhang där du kan skriva och samtidigt tala om skrivandet (i den ordningen), verbalisera tankar kring skrivandet, krocka med andra sätt och synsätt. En skrivarskola är ett sammanhang där någon läser dina texter och på så sätt ger dig möjligheten att se på texten genom andra ögon, samtidigt som du får ta del av andras texter och processer – iblan är det också enklare att få syn på sin egen text och sitt eget skrivande genom att möta andra texter och formulera sig kring dem. För många är skrivarkurser helt enkelt ett sätt att ge sig själv tillåtelse att skriva; en kurs är en yttre, legitim orsak att hitta skrivtid, en plats på en kurs är en bekräftelse, en yttre röst som säger: ”ja, du får skriva”, medan andra har ett behov av att få hjälp med att skapa tydliga ramar för skrivandet, samt jobbar bäst med en överhängande deadline-piska och förväntningar och krav. Det är olika, men det finns utrymme för allt det här samtidigt.

3. Vad är ett bra arbetsprov? Eller vad skulle du vilja få in för slags text av en deltagare?

Det är hemskt olika typer av texter vi hoppas på, så just den där gemensamma nämnaren, ”ett typiskt bra arbetsprov”, hoppas vi kanske snarare på att inte få in? Men det som kanske kan kännas skönt att tänka på är att ett arbetsprov inte alls behöver vara någon duktig, perfekt helhet, eller kännas absolut färdigt, eller svara på tänkta krav – man kan lugnt tänka att vi som tar emot det och som ska läsa det ändå inte är normalläsare, utan superläsare med en röntgenblick som letar efter potential. Det vi vill är att genom texten få en känsla för skribenten. Det kan vara hemskt olika saker i olika texter: språk, tematik, uttryck, djup, idé, lust, och så vidare. Ett gott råd kunde vara: välj inte en text där du försöker mycket eller försköker prestera, välj en text där du känner att du är dig själv, en text där du själv tycker att något plötsligt gnistrar till, en text som du själv tycker om. Det som lönar sig minst när det gäller skrivande är att försöka ge något som man tror att någon annan vill ha, istället för att ge det man själv måste få ut. Det ärliga syns, och vice versa.

4. Måste man ha nån idé eller projekt man jobbar på för att vara med?

För att skriva så måste man ju ha något man har på hjärtat som man vill uttrycka, men till Skriftskolan kan man komma med en stark känsla av något vagt och odefinierbart som bultar eller skaver och som man vill sätta ord på, lika väl som man kan komma med ett påbörjat projekt.

5. Kan du ge ett helt gratis skrivtips att tänka på här och nu?

Dagens gratis: ”Det kunde ha varit jag, men det var det inte” – de där orden får du av mig, inget annat. Börja där, låt texten föra dig, sedan får du se var du hamnar.

Vecka 22

Jag brände mig just på pekfingret så jag är jättesur. Jag skulle hälla vattnet av potätera och hällde över mig själv. Så jävla onödigt.  

Annars har jag det bra, lite trött och seg bara efter en helg av utbildning (är numera äkta utbildad ordkonstledare!), valarbete och VM-final. Kul med guld! 

Veckan kommer att gå i Arbetets Tecken, jag har fullt upp så här ett par veckor inför lägren. Idag började också planeringen för Runebergsveckan 2020, så det är lite kul. Vi har storslagna planer, sen får vi se vad som förverkligas av dem. Jag ser fram emot helgen VÄLDIGT mycket, lördag ska jag göra absolut ingenting och på söndag ska vi träffas med bokcirkeln. Jag var sjuk förra träffen så jag är extra pepp på att ses. Vi har tatt oss an fantasy och läst Six of Crowes denna gång, ska bli spännande att se vad folk tyckt. 

Nu ska jag fortsätta vara sur och eventuellt badda mitt finger med något. 

Bruno Pontiroli, ”La Boucle D’or”

Bruno Pontiroli, ”La Boucle D’or”